Skarp kritik mot Sverige

2022 06 02

I dag börjar FN:s miljökonferens Stockholm +50.

Sverige står som värd och statsminister Magdalena Andersson (S) ska invigningstala och välkomna gästerna till Stockholm.

Inför mötet har regeringen utryckt att klimatkonferensen syftar till att ”leda till tydliga budskap och rekommendationer för handling på alla nivåer, inklusive stärkt samarbete”.  

– Ambitionen med Stockholm+50 är att högtidlighålla 50-årsjubiléet, men också att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen, fler jobb och en miljö i balans för alla, där ingen lämnas utanför, fastlår regeringen i ett pressmeddelande.

Hård kritik

Trots positiva tongångar växer kritiken mot Sverige.

Regeringen får kritik för dåliga förberedelser och otydliga målsättningar, rapporterar DN.

– Jag har jobbat med miljöfrågor i 50 år och är smått förbannad över att de inte har utnyttjat det här tillfället bättre. Man drar inte hit så mycket folk till så stora kostnader och så höga utsläpp om man inte har ett tydligt syfte, säger miljödebattören Anders Wijkman, till tidningen.

Han framhäver att han saknar flera frågor på agendan.

Bland annat om den ökade fattigdomen efter pandemin, investeringar i sol och vind i låginkomstländer, stöd till kvinnor och förslag på att kriminalisera ekocid, storskalig miljöförstöring.

FN-beslut

Att det inte finns något tydligt mål med mötet är till stor del ett FN-beslut. Organisationen har beslutat att mötet inte ska få någon framförhandlad resolution. Istället ses klimatkonferensen som en möjlighet att komma överens i viktiga frågor inför framtida toppmöten i höst, rapporterar DN.

Men Anders Wijkman tycker ändå att regeringen har gjort för lite. 

– Vi har pratat i 50 år och gjort väldigt lite. Man kunde ha sänt ut emissarier runtom i världen och prioriterat tre, fyra frågor där man vill uppnå någonting. Vi kan också jämföra med Glasgowkonferensen i höstas där britterna vid sidan av själva konventionsarbetet förhandlade fram avtal kring skogsskydd och metanutsläpp, säger han till tidningen.

Naturskyddsföreningens kritik

Svenska Naturskyddsföreningen kritiserar regeringens arbete i flera viktiga klimatfrågor. 

I ett pressmeddelande beskrivs Sverige som en ”global bromskloss” i skogs- och biståndsfrågan.

- Sverige ska vara ledande i klimatomställningen, men under flera år har Sverige motarbetat internationella överenskommelser som på något sätt skulle kunna påverka det svenska skogsbruket. Det gör att förslag som EU har försökt arbeta fram för att skydda världens skogar, till exempel genom att stoppa import av varor som orsakar avskogning i Amazonas, urvattnas. Lagarna skulle vara viktiga för klimatet och den biologiska mångfalden, men Sverige agerar som en global bromskloss och motarbetar det som miljömötet förespråkar om globalt ledarskap, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Drar ner på biståndet

Föreningen vänder sig även emot regeringens beslut att dra ner på klimatbiståndet för att finansiera ett stort flyktingmottagande från Ukraina.

- Självklart ska Sverige ta emot människor som tvingas fly kriget i Ukraina, men att bekosta flyktingmottagandet genom att skära ner på biståndet är varken att visa ledarskap eller solidaritet. Det är att låta utsatta människor i andra delar av världen betala för krigets konsekvenser. Regeringen måste omedelbart stoppa nedskärningarna som slår hårt mot utvecklingssamarbetet inom många områden, inte minst mot miljö- och klimatsatsningar, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


15 mars 2026

Nya regler på gång för boende i hyresbostäder

2026 03 16

Det ska bli lättare att hitta bostad.

Regeringen föreslår nya regler för boende i hyresbostäder.

Detta för att göra det enklare för privatpersoner och företag att hyra ut bostäder och för att få fler bostäder i bruk.

Lättare att hyra ut i andra hand

En av de största förändringarna gäller personer som vill hyra ut sin bostadsrätt i andra hand.

Idag kan tidigare uthyrningar göra att föreningen säger nej, men regeringen vill ändra på det.

Istället ska bostadsrättsföreningen bara få säga nej om lägenheten har hyrts ut under en längre tid eller i större omfattning.

– När möjligheterna att hyra ut bostadsrätter i andra hand ökar kan fler bostäder bli tillgängliga, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (M).

Regeringen vill se till att fler bostäder används aktivt, genom att göra det enklare att hyra ut de som står tomma eller inte används fullt ut.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina sluter upp i kriget

Ny privatuthyrningslag

Regeringen vill också införa en ny privatuthyrningslag för den som hyr ut sitt hus eller delar av det mot betalning.

Lagen ska gälla uthyrning av högst två lägenheter som inte är en del av den egna bostaden.

Reglerna ska också skydda den som hyr, vilket innebär att villkor som är sämre än lagens standard inte får användas.

– För att bostadsbeståndet ska användas mer effektivt behöver det vara enklare att hyra ut sin bostad, säger Carlson.

Högre avgifter föreslås

Regeringen föreslår även att hyresförmedlare ska kunna ta ut högre avgifter, kopplade till prisbasbeloppet, samt att vissa tvister om återbetalning av hyra ska kunna lösas snabbare i domstol.

För privatpersoner kan det dock innebära att förmedlingskostnaden kan bli något högre, men att hyrestvister avgörs snabbare än idag.

Om riksdagen säger ja till förslaget kan de nya reglerna börja gälla redan 1 juli 2026.

LÄS MER: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

Foto: MKB

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen