Skarp kritik mot Sverige

2022 06 02

I dag börjar FN:s miljökonferens Stockholm +50.

Sverige står som värd och statsminister Magdalena Andersson (S) ska invigningstala och välkomna gästerna till Stockholm.

Inför mötet har regeringen utryckt att klimatkonferensen syftar till att ”leda till tydliga budskap och rekommendationer för handling på alla nivåer, inklusive stärkt samarbete”.  

– Ambitionen med Stockholm+50 är att högtidlighålla 50-årsjubiléet, men också att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen, fler jobb och en miljö i balans för alla, där ingen lämnas utanför, fastlår regeringen i ett pressmeddelande.

Hård kritik

Trots positiva tongångar växer kritiken mot Sverige.

Regeringen får kritik för dåliga förberedelser och otydliga målsättningar, rapporterar DN.

– Jag har jobbat med miljöfrågor i 50 år och är smått förbannad över att de inte har utnyttjat det här tillfället bättre. Man drar inte hit så mycket folk till så stora kostnader och så höga utsläpp om man inte har ett tydligt syfte, säger miljödebattören Anders Wijkman, till tidningen.

Han framhäver att han saknar flera frågor på agendan.

Bland annat om den ökade fattigdomen efter pandemin, investeringar i sol och vind i låginkomstländer, stöd till kvinnor och förslag på att kriminalisera ekocid, storskalig miljöförstöring.

FN-beslut

Att det inte finns något tydligt mål med mötet är till stor del ett FN-beslut. Organisationen har beslutat att mötet inte ska få någon framförhandlad resolution. Istället ses klimatkonferensen som en möjlighet att komma överens i viktiga frågor inför framtida toppmöten i höst, rapporterar DN.

Men Anders Wijkman tycker ändå att regeringen har gjort för lite. 

– Vi har pratat i 50 år och gjort väldigt lite. Man kunde ha sänt ut emissarier runtom i världen och prioriterat tre, fyra frågor där man vill uppnå någonting. Vi kan också jämföra med Glasgowkonferensen i höstas där britterna vid sidan av själva konventionsarbetet förhandlade fram avtal kring skogsskydd och metanutsläpp, säger han till tidningen.

Naturskyddsföreningens kritik

Svenska Naturskyddsföreningen kritiserar regeringens arbete i flera viktiga klimatfrågor. 

I ett pressmeddelande beskrivs Sverige som en ”global bromskloss” i skogs- och biståndsfrågan.

- Sverige ska vara ledande i klimatomställningen, men under flera år har Sverige motarbetat internationella överenskommelser som på något sätt skulle kunna påverka det svenska skogsbruket. Det gör att förslag som EU har försökt arbeta fram för att skydda världens skogar, till exempel genom att stoppa import av varor som orsakar avskogning i Amazonas, urvattnas. Lagarna skulle vara viktiga för klimatet och den biologiska mångfalden, men Sverige agerar som en global bromskloss och motarbetar det som miljömötet förespråkar om globalt ledarskap, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Drar ner på biståndet

Föreningen vänder sig även emot regeringens beslut att dra ner på klimatbiståndet för att finansiera ett stort flyktingmottagande från Ukraina.

- Självklart ska Sverige ta emot människor som tvingas fly kriget i Ukraina, men att bekosta flyktingmottagandet genom att skära ner på biståndet är varken att visa ledarskap eller solidaritet. Det är att låta utsatta människor i andra delar av världen betala för krigets konsekvenser. Regeringen måste omedelbart stoppa nedskärningarna som slår hårt mot utvecklingssamarbetet inom många områden, inte minst mot miljö- och klimatsatsningar, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


31dec25

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2026 01 01

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2026 01 01

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen