Skarp kritik mot Sverige

2022 06 02

I dag börjar FN:s miljökonferens Stockholm +50.

Sverige står som värd och statsminister Magdalena Andersson (S) ska invigningstala och välkomna gästerna till Stockholm.

Inför mötet har regeringen utryckt att klimatkonferensen syftar till att ”leda till tydliga budskap och rekommendationer för handling på alla nivåer, inklusive stärkt samarbete”.  

– Ambitionen med Stockholm+50 är att högtidlighålla 50-årsjubiléet, men också att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen, fler jobb och en miljö i balans för alla, där ingen lämnas utanför, fastlår regeringen i ett pressmeddelande.

Hård kritik

Trots positiva tongångar växer kritiken mot Sverige.

Regeringen får kritik för dåliga förberedelser och otydliga målsättningar, rapporterar DN.

– Jag har jobbat med miljöfrågor i 50 år och är smått förbannad över att de inte har utnyttjat det här tillfället bättre. Man drar inte hit så mycket folk till så stora kostnader och så höga utsläpp om man inte har ett tydligt syfte, säger miljödebattören Anders Wijkman, till tidningen.

Han framhäver att han saknar flera frågor på agendan.

Bland annat om den ökade fattigdomen efter pandemin, investeringar i sol och vind i låginkomstländer, stöd till kvinnor och förslag på att kriminalisera ekocid, storskalig miljöförstöring.

FN-beslut

Att det inte finns något tydligt mål med mötet är till stor del ett FN-beslut. Organisationen har beslutat att mötet inte ska få någon framförhandlad resolution. Istället ses klimatkonferensen som en möjlighet att komma överens i viktiga frågor inför framtida toppmöten i höst, rapporterar DN.

Men Anders Wijkman tycker ändå att regeringen har gjort för lite. 

– Vi har pratat i 50 år och gjort väldigt lite. Man kunde ha sänt ut emissarier runtom i världen och prioriterat tre, fyra frågor där man vill uppnå någonting. Vi kan också jämföra med Glasgowkonferensen i höstas där britterna vid sidan av själva konventionsarbetet förhandlade fram avtal kring skogsskydd och metanutsläpp, säger han till tidningen.

Naturskyddsföreningens kritik

Svenska Naturskyddsföreningen kritiserar regeringens arbete i flera viktiga klimatfrågor. 

I ett pressmeddelande beskrivs Sverige som en ”global bromskloss” i skogs- och biståndsfrågan.

- Sverige ska vara ledande i klimatomställningen, men under flera år har Sverige motarbetat internationella överenskommelser som på något sätt skulle kunna påverka det svenska skogsbruket. Det gör att förslag som EU har försökt arbeta fram för att skydda världens skogar, till exempel genom att stoppa import av varor som orsakar avskogning i Amazonas, urvattnas. Lagarna skulle vara viktiga för klimatet och den biologiska mångfalden, men Sverige agerar som en global bromskloss och motarbetar det som miljömötet förespråkar om globalt ledarskap, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Drar ner på biståndet

Föreningen vänder sig även emot regeringens beslut att dra ner på klimatbiståndet för att finansiera ett stort flyktingmottagande från Ukraina.

- Självklart ska Sverige ta emot människor som tvingas fly kriget i Ukraina, men att bekosta flyktingmottagandet genom att skära ner på biståndet är varken att visa ledarskap eller solidaritet. Det är att låta utsatta människor i andra delar av världen betala för krigets konsekvenser. Regeringen måste omedelbart stoppa nedskärningarna som slår hårt mot utvecklingssamarbetet inom många områden, inte minst mot miljö- och klimatsatsningar, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen