Skarp kritik mot Sverige

2022 06 02

I dag börjar FN:s miljökonferens Stockholm +50.

Sverige står som värd och statsminister Magdalena Andersson (S) ska invigningstala och välkomna gästerna till Stockholm.

Inför mötet har regeringen utryckt att klimatkonferensen syftar till att ”leda till tydliga budskap och rekommendationer för handling på alla nivåer, inklusive stärkt samarbete”.  

– Ambitionen med Stockholm+50 är att högtidlighålla 50-årsjubiléet, men också att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen, fler jobb och en miljö i balans för alla, där ingen lämnas utanför, fastlår regeringen i ett pressmeddelande.

Hård kritik

Trots positiva tongångar växer kritiken mot Sverige.

Regeringen får kritik för dåliga förberedelser och otydliga målsättningar, rapporterar DN.

– Jag har jobbat med miljöfrågor i 50 år och är smått förbannad över att de inte har utnyttjat det här tillfället bättre. Man drar inte hit så mycket folk till så stora kostnader och så höga utsläpp om man inte har ett tydligt syfte, säger miljödebattören Anders Wijkman, till tidningen.

Han framhäver att han saknar flera frågor på agendan.

Bland annat om den ökade fattigdomen efter pandemin, investeringar i sol och vind i låginkomstländer, stöd till kvinnor och förslag på att kriminalisera ekocid, storskalig miljöförstöring.

FN-beslut

Att det inte finns något tydligt mål med mötet är till stor del ett FN-beslut. Organisationen har beslutat att mötet inte ska få någon framförhandlad resolution. Istället ses klimatkonferensen som en möjlighet att komma överens i viktiga frågor inför framtida toppmöten i höst, rapporterar DN.

Men Anders Wijkman tycker ändå att regeringen har gjort för lite. 

– Vi har pratat i 50 år och gjort väldigt lite. Man kunde ha sänt ut emissarier runtom i världen och prioriterat tre, fyra frågor där man vill uppnå någonting. Vi kan också jämföra med Glasgowkonferensen i höstas där britterna vid sidan av själva konventionsarbetet förhandlade fram avtal kring skogsskydd och metanutsläpp, säger han till tidningen.

Naturskyddsföreningens kritik

Svenska Naturskyddsföreningen kritiserar regeringens arbete i flera viktiga klimatfrågor. 

I ett pressmeddelande beskrivs Sverige som en ”global bromskloss” i skogs- och biståndsfrågan.

- Sverige ska vara ledande i klimatomställningen, men under flera år har Sverige motarbetat internationella överenskommelser som på något sätt skulle kunna påverka det svenska skogsbruket. Det gör att förslag som EU har försökt arbeta fram för att skydda världens skogar, till exempel genom att stoppa import av varor som orsakar avskogning i Amazonas, urvattnas. Lagarna skulle vara viktiga för klimatet och den biologiska mångfalden, men Sverige agerar som en global bromskloss och motarbetar det som miljömötet förespråkar om globalt ledarskap, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Drar ner på biståndet

Föreningen vänder sig även emot regeringens beslut att dra ner på klimatbiståndet för att finansiera ett stort flyktingmottagande från Ukraina.

- Självklart ska Sverige ta emot människor som tvingas fly kriget i Ukraina, men att bekosta flyktingmottagandet genom att skära ner på biståndet är varken att visa ledarskap eller solidaritet. Det är att låta utsatta människor i andra delar av världen betala för krigets konsekvenser. Regeringen måste omedelbart stoppa nedskärningarna som slår hårt mot utvecklingssamarbetet inom många områden, inte minst mot miljö- och klimatsatsningar, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


7 augusti 2026

Sydkorea går in och räddar Ryssland

2026 08 07

Ryssland får hjälp från oväntat håll.

Historiskt har den ryska energiindustrin varit en av världens dominanter.

Landet har sålt sin olja världen över. Men den senaste tiden har rollerna blivit omvända.

Nyligen började Ryssland köpa bränsle från flera olika länder, för att täcka upp för den stora bristen i landet. Bland annat från Indien.

– Detta är en ironisk vändning, eftersom raffinerad rysk olja nu skickas tillbaka från det land som sedan 2022 har blivit Rysslands främsta sjöburna importör av råolja, skriver RBC Ukraine.

Sydkorea skickar fartyg

Nu kan ytterligare ett land läggas till listan, över stater som går in och räddar upp den ryska bränslekrisen.

Omkring 30 000 ton bränsle har skickats från Sydkorea till Ryssland, rapporterar Reuters.

Två stora tankers lastade med diesel och flygbränsle har tagit sikte på en rysk hamn i Fjärran Östern. Ett av fartygen har redan kommit fram och det andra närmar sig och förväntas lasta av under de kommande dagarna.

Putin har erkänt

I slutet av juli erkände Putin för första gången svårigheter på den ryska bränslemarknaden.

Ukrainas attacker har slagit ut omkring 30 procent av Rysslands kapacitet på landets oljeraffinaderier, enligt Financial Times.

Dessutom har ett exportförbud införts för bränsle.

ANDRA LÄSER: Tyskt jättefartyg attackerat

Tillåter försäljning igen

I veckan kom beskedet att Ryssland fortsättningsvis kommer tillåta produktion, import och försäljning av bensin med de äldre miljöklasserna, som sedan länge varit förbjudet.

Det tillfälliga tillståndet gäller till sommaren 2027.

– Det beslut som har fattats är av tillfällig karaktär. Det syftar till att säkerställa en stabil försörjning av den inhemska marknaden med fordonsbränsle och förhindra en eventuell brist, betonar det ryska energidepartementet och tillägger att det är en ”krisåtgärd”, rapporterar oberoende Moscow Times.

Samtidigt har importen av både bensin och diesel från de allierade grannarna i Belarus nått rekordnivåer den senaste månaden.

LÄS OCKSÅ: Beskedet: Ukraina bygger eget supervapen 

Foto: D. Bernard resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


07 aug 26

LARMET: Svensk rusning till Ryssland

2026 08 07

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har svensk export till Ryssland begränsats kraftigt.

I enlighet med EU:s sanktioner får svenska företag inte exportera varor med dubbla användningsområden, exempelvis elektroniska produkter och maskiner.

Trots det har införelsen av känslig svensk teknik till Ryssland skjutit i höjden, enligt en kartläggning från analysföretaget Strider Technologies.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har exporten av svensk teknik med dubbla användningsområden ökat med 455 procent jämfört med 2019–2021.

Förklaringen stavas Indien. Enligt rapporten uppges landet smuggla enorma mängder europeisk teknik till Ryssland.

– Utöver den lokala produktionen ger Indien Ryssland indirekt tillgång till avancerade komponenter och produkter med dubbla användningsområden som omfattas av europeiska exportkontroller, skriver Strider Technologies.

”Ursprung i europeiska ekonomier”

Indien exporterar bland annat vidare elektronik, maskiner, precisionsinstrument, transportutrustning, metaller och avancerade elektriska komponenter.

– En betydande del av exporten sker inom sektorer som normalt omfattas av internationella sanktionsregimer. Många av dessa varor har sitt ursprung i europeiska ekonomier innan de vidareexporteras via indiska mellanhänder, framhåller Strider Technologies.

ANDRA LÄSER: Ikoniskt cykelmärke i konkurs – efter 104 år

Stort frihandelsavtal

EU och Indien har nyligen enats om ett stort frihandelsavtal.

Avtalet beräknas öka EU:s handel med landet med mellan 8 och 8,5 miljarder euro. Den svenska exporten till Indien beräknas öka kraftigt. Det handlar bland annat om export inom tillverkningsindustrin, exempelvis maskiner, papper och stål.

– Beräkningar från 2023 visar att EU:s export kan öka betydligt i flera sektorer där Sverige redan idag har en betydande export till Indien, rapporterar Kommerskollegium.

– För övrig tillverkningsindustri beräknas EU:s export öka med 87 procent i det mer begränsade scenariot och med 154 procent i det mer omfattande scenariot. För pappersvaror är ökningen 93 respektive 154 procent, och för metaller 118 respektive 213 procent.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Clas Ohlson

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen