Skarp bakterievarning: ”Dödsfallen kan öka med 70 procent”

2025 10 13

Enligt Världshälsoorganisationen WHO kopplas över 700 000 dödsfall årligen till antibiotikaresistenta bakterier.

I EU kopplas över 30 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens.

Nu befarar WHO att siffran kan öka kraftigt de kommande åren.

Organisationens experter förutspår att antalet dödsfall kopplat till antibiotikaresistens riskerar att öka med 70 procent om bara 25 år. Prognosen presenteras i en ny rapport om utbredningen av antibiotikaresistenta bakterier.

Enligt rapporten var en av sex laboratorietestade infektioner resistenta mot antibiotika under 2023.

Samma rapport visar att över 40 procent av antibiotikan förlorade sin effekt mot vanliga blod-, tarm-, urinvägs- och sexuellt överförbara infektioner mellan 2018 och 2023.

– Dessa resultat är djupt oroande, säger Yvan Hutin, chef för WHO:s avdelning för antimikrobiell resistens.

– I takt med att antibiotikaresistensen fortsätter att öka får vi slut på behandlingsalternativ. Vi riskerar liv, särskilt i länder där tillgången till infektionsförebyggande åtgärder och effektiv medicin redan är begränsad.

Kräver nya lösningar

Värst är situationen i utvecklingsländer. I Afrika har över 70 procent av infektioner orsakade av tarmbakterien E. coli visat resistens mot antibiotika.

Manica Balasegaram, vid WHO-avdelningen Antibiotic Research and Development Partnership, betonar att nya behandlingsalternativ krävs för att stoppa utvecklingen.

– Det räcker inte att utveckla nya antibiotika – de måste också användas rätt. Hittills har berättelsen om antimikrobiell resistens med rätta fokuserat på överanvändningen av antibiotika, men det räcker inte längre. För att undvika en kritisk brytpunkt måste fokus ligga på att främja innovation och påskynda utvecklingen av nya lösningar.

LÄS MER: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

500 dödsfall varje år

I Sverige kopplas mer än 500 dödsfall årligen till infektioner som inte går att behandla med antibiotika, enligt en studie som publicerats i den medicinska tidskriften Lancet.

Folkhälsomyndigheten uppger att antibiotikaresistensen ökar långsamt i Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, säger myndighetens utredare Olov Aspevall.

LÄS OCKSÅ: Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen