Skandal på svenska fängelser – befarar stora konsekvenser

2024 02 22

Intagna på fängelser och häkten runt om i Sverige har kunnat få tillgång till internet, trots att de inte haft rätt till detta.

Trots det har intagna kommit åt internet via tv-apparater.

Det rapporterar P4 Västernorrland.

Så har det gått till

Michael Laitinen är sektionschef på Kriminalvårdens säkerhetsavdelning.

Han berättar för radion att det rör sig om moderna tv-apparater som har en inbyggd funktion, vilken gör det möjligt att ta sig ut på nätverk av olika slag.

Han berättar att funktionen är såväl avstängd som nedlåst i Kriminalvårdens tv-apparater, men att intagna ändå har hittat ett sätt att komma åt internet.

För radion bekräftar Mikael Laitinen att det har hänt på ett antal anstalter runt om i landet.

Kan ha kommunicerat

Mikael Laitinen framhåller att det inte går att utesluta att intagna på landets häkten har kunnat kommunicera med omvärlden.

Något som i praktiken innebär att intagna kan ha fortsatt sin brottsliga verksamhet inifrån cellen.

Byter ut alla tv-apparater

Nu granskar Kriminalvården uppgifterna som har framkommit.

– Vi granskar det i de fall som vi har hittat och tittar över vårt arbete, säger Laitinen till radion.

Han berättar även om vad som kommer att ske med tv-apparaterna.

– Vi tar det säkra före det osäkra eftersom det här är någonting som vi ser väldigt allvarligt på. Så vi byter ut överallt.

Flera utmaningar

Kriminalvården står inför flera utmaningar.

Det råder akut platsbrist i svenska häkten, arrestceller och fängelser.

Ökningen av anhållna och gripna har lett till att Kriminalvården tvingats flytta häktade personer till polisens arrester.

Det har i sin tur gjort att även polisernas arrester blivit fulla, något ledde till att både Region Stockholm och Region Syd har fick upp i stabsläge tidigare i februari.

Kriminalvården växer

Kriminalvården arbetar hårt för att komma till rätta med platsbristen.

Under 2023 fanns det cirka 2 950 ordinarie häktesplatser och cirka 5 700 anstaltsplatser plus ett antal tillfälliga så kallade beredskapsplatser.

– Fram till år 2033 planerar vi för att utöka till cirka 27 000 ordinarie anstalts- och häktesplatser, uppger Kriminalvården via sin hemsida.

Foto: Kriminalvården

Text: Redaktionen

Utspel från Jimmie Åkesson får mothugg: “Det finns inte på kartan”

2025 04 02

Det framhöll partiledaren i en intervju tidigare i veckan.

Kommentaren kom efter att debatten om potentiella svenska eller nordiska kärnvapen åter blossat upp.

– Vi hade ju en väldig kompetens i kärnteknik för länge sedan. Men den politiska viljan ville något annat, sade Åkesson till GP och tillade att han anser att allt borde ligga på bordet i rådande situation.

"Finns inte på kartan"

Nu kommenteras utspelet från forskarsektionen.

Enligt Martin Goliath, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bedöms det osannolikt att Sverige skulle kunna framställa kärnvapen på egen hand.

– Min spontana reaktion är att det här finns inte på kartan, säger han till SvD.

Forskaren instämmer i att kompetensen vad gäller kärnteknik visserligen finns. Men steget till att utveckla kärnvapen anses ändå för stort.

– Det skulle vara ett gigantiskt industriellt projekt som skulle kräva att väldigt många ingenjörsmässiga problem behöver lösa, säger Martin Goliath.

Får inte tillverka

Förutom de rent tekniska svårigheterna finns det även avtalsrelaterade knutar att lösa.

Sverige har skrivit på det så kallade icke-spridningsavtalet, NPT, som ämnar att hindra spridningen av kärnvapen.

I det avtalet ställs krav på kärnvapenstater att inte överlåta vapnen till någon annan stat eller icke-statlig aktör.

Men det ställs också krav på kärnvapenfria stater, som exempelvis Sverige.

– Kärnvapenfria stater förbinder sig enligt NPT att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, förklarar organisationen Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Har kritiserats

Men avtalet har även varit föremål för kritik. FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson menar att NPT “inte räcker som garanti mot att kärnvapen hamnar även i Sverige.

Det framhåller han i en debattartikel där han varnade för att USA kan placera ut kärnvapen på svensk mark.

– Sant är att icke-spridningsavtalet förhindrar kärnvapenstater att överlåta kärnvapen, eller kontroll över sådana, till icke-kärnvapenstater, skriver han i Expressen.

– Men under 1970- och 80-talen hade kärnvapenstaterna mängder av kärnvapen utplacerade i andra länder och USA har alltjämt några hundra sådana i europeiska länder och Ryssland nu sannolikt i Belarus. Dessa vapen är dock, åtminstone i fredstid, fortsatt under kärnvapenstaternas kontroll.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen