Skandal på svenska fängelser – befarar stora konsekvenser

2024 02 22

Svenska fängelser och häkten skakas av en allvarlig skandal.

Intagna på fängelser och häkten runt om i Sverige har kunnat få tillgång till internet, trots att de inte haft rätt till detta.

Trots det har intagna kommit åt internet via tv-apparater.

Det rapporterar P4 Västernorrland.

Så har det gått till

Michael Laitinen är sektionschef på Kriminalvårdens säkerhetsavdelning.

Han berättar för radion att det rör sig om moderna tv-apparater som har en inbyggd funktion, vilken gör det möjligt att ta sig ut på nätverk av olika slag.

Han berättar att funktionen är såväl avstängd som nedlåst i Kriminalvårdens tv-apparater, men att intagna ändå har hittat ett sätt att komma åt internet.

För radion bekräftar Mikael Laitinen att det har hänt på ett antal anstalter runt om i landet.

Kan ha kommunicerat

Mikael Laitinen framhåller att det inte går att utesluta att intagna på landets häkten har kunnat kommunicera med omvärlden.

Något som i praktiken innebär att intagna kan ha fortsatt sin brottsliga verksamhet inifrån cellen.

Byter ut alla tv-apparater

Nu granskar Kriminalvården uppgifterna som har framkommit.

– Vi granskar det i de fall som vi har hittat och tittar över vårt arbete, säger Laitinen till radion.

Han berättar även om vad som kommer att ske med tv-apparaterna.

– Vi tar det säkra före det osäkra eftersom det här är någonting som vi ser väldigt allvarligt på. Så vi byter ut överallt.

Flera utmaningar

Kriminalvården står inför flera utmaningar.

Det råder akut platsbrist i svenska häkten, arrestceller och fängelser.

Ökningen av anhållna och gripna har lett till att Kriminalvården tvingats flytta häktade personer till polisens arrester.

Det har i sin tur gjort att även polisernas arrester blivit fulla, något ledde till att både Region Stockholm och Region Syd har fick upp i stabsläge tidigare i februari.

Kriminalvården växer

Kriminalvården arbetar hårt för att komma till rätta med platsbristen.

Under 2023 fanns det cirka 2 950 ordinarie häktesplatser och cirka 5 700 anstaltsplatser plus ett antal tillfälliga så kallade beredskapsplatser.

– Fram till år 2033 planerar vi för att utöka till cirka 27 000 ordinarie anstalts- och häktesplatser, uppger Kriminalvården via sin hemsida.

Foto: Kriminalvården

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen