Skakande bilder från Afghanistan

2021 09 26

Bara dagar efter att talibanerna signalerat att deras hårt kritiserade kroppsbestraffningar ska återinföras har flera blodiga lik hängts upp på olika platser offentligt i storstaden Herat.

Efter talibanernas återkomst i Afghanistan bedyrade de att de nu har moderniserats och försökte övertyga omvärlden att de var en bättre version jämfört med talibanernas brutala styre 1996 – 2001. Men på flera punkter har de misslyckats med att leverera vilket inte är oväntat då de till att börja med grep makten genom en blodig statskupp.

Fyra lik för att skrämma

Under veckoslutet hängde talibanerna upp fyra lik i storstaden Herat i västra Afghanistan med uppenbart syfte att skrämma befolkningen till lydnad under talibandiktaturen.

Heratbon Mohammed Nazir var ute och handlade mat vid Mostofiattorget i Herat i lördags när han plötsligt hörde högtalare som efterfrågade allmänhetens uppmärksamhet.

Inga bevis

– När jag gick fram så jag att de hängt en kropp i en jeep och sedan hängde upp den i en kran, säger han till Reuters.

Talibanerna hävdar att de fyra dödsoffren var kidnappare men ingen rättegång har hållits och inga trovärdiga bevis har presenterats.

ANALYS

Våld, tortyr och ond bråd död följer som vanligt i talibanernas fotspår. Grov diskriminering av kvinnor likaså och frågan är hur omvärlden kommer att agera när allt fler tecken på brutaliteten når omvärlden.

Mycket talar för att motståndet mot talibanerna nästa gång måste komma helt och hållet inifrån avseende en eventuell militär markbaserad resning mot diktaturen.

Total kollaps

Ett annat alternativ är att samhället kollapsar ännu mer än det redan gjort och att en sammanbrakad ekonomi, massarbetslöshet och depression leder till ett så pass utbrett missnöje att det snarare blir social och ekonomisk oro som i förlängningen fäller regimen.

[yop_poll id="665"]

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


Biljättens chockbesked – 7 500 jobb försvinner

2025 03 18

Audi bromsar in rejält.

Det är tuffa tider i bilbranschen.

På måndagskvällen kommer besked om att biljätten Audi – som ägs av Volkswagen – kommer att införa ett nytt besparingsprogram.

Det innebär att så många som 7 500 jobb försvinner fram till 2029, rapporterar Reuters.

Nytt besparingsprogram

Volkswagens Audi kommer att ta bort upp till 7 500 jobb i Tyskland fram till 2029 inom områden som administration och utveckling.

Det framhåller biltillverkaren på måndagen, och blir därmed den senaste tyska bilindustriaktören som minskar kostnaderna.

De planerade åtgärderna, som ledningen och arbetstagarrepresentanter enades om på måndagen, ska spara biltillverkaren 1 miljard euro – motsvarande elva miljarder kronor per år på medellång sikt.

Redan dragit ner

Audi har redan dragit ner på cirka 9 500 produktionsjobb sedan 2019, ett steg som man då sade skulle frigöra flera miljarder euro för att finansiera övergången till elbilar och öka marginalerna till 9-11 procent.

Audi har gått dåligt under de senaste åren och rörelsemarginalen sjönk till 4,5 procent under de första nio månaderna 2024 från 7 procent under samma period föregående år på grund av svag försäljning på de viktigaste marknaderna.

“Behöver bli snabbare”

Styrelsens ordförande Gernot Döllner har uttalat sig om beslutet.

– Audi måste bli snabbare, mer flexibelt och mer effektivt. En sak är klar: detta kommer inte att vara möjligt utan anpassningar av personalstyrkan, säger han till den tyska nyhetsbyrån DPA.

Kunde blivit fler

Företaget och företagsrådet har varit oeniga om besparingsplanen, men har nu enats om ett koncept. 

Det kunde ha blivit ännu fler jobb som kapades.

Företagsrådets ordförande Jörg Schlagbauer säger att företaget ursprungligen planerade att eliminera 12 000 jobb.

Audis beslut är ytterligare ett bevis på svårigheterna i bilbranschen – där allt från de största jättarna till mindre bilhandlare har fått det oerhört tufft under de senaste åren.

Foto: C. Aranda

Text: Redaktionen