Skakande bilder från Afghanistan

2021 09 26

Bara dagar efter att talibanerna signalerat att deras hårt kritiserade kroppsbestraffningar ska återinföras har flera blodiga lik hängts upp på olika platser offentligt i storstaden Herat.

Efter talibanernas återkomst i Afghanistan bedyrade de att de nu har moderniserats och försökte övertyga omvärlden att de var en bättre version jämfört med talibanernas brutala styre 1996 – 2001. Men på flera punkter har de misslyckats med att leverera vilket inte är oväntat då de till att börja med grep makten genom en blodig statskupp.

Fyra lik för att skrämma

Under veckoslutet hängde talibanerna upp fyra lik i storstaden Herat i västra Afghanistan med uppenbart syfte att skrämma befolkningen till lydnad under talibandiktaturen.

Heratbon Mohammed Nazir var ute och handlade mat vid Mostofiattorget i Herat i lördags när han plötsligt hörde högtalare som efterfrågade allmänhetens uppmärksamhet.

Inga bevis

– När jag gick fram så jag att de hängt en kropp i en jeep och sedan hängde upp den i en kran, säger han till Reuters.

Talibanerna hävdar att de fyra dödsoffren var kidnappare men ingen rättegång har hållits och inga trovärdiga bevis har presenterats.

ANALYS

Våld, tortyr och ond bråd död följer som vanligt i talibanernas fotspår. Grov diskriminering av kvinnor likaså och frågan är hur omvärlden kommer att agera när allt fler tecken på brutaliteten når omvärlden.

Mycket talar för att motståndet mot talibanerna nästa gång måste komma helt och hållet inifrån avseende en eventuell militär markbaserad resning mot diktaturen.

Total kollaps

Ett annat alternativ är att samhället kollapsar ännu mer än det redan gjort och att en sammanbrakad ekonomi, massarbetslöshet och depression leder till ett så pass utbrett missnöje att det snarare blir social och ekonomisk oro som i förlängningen fäller regimen.

[yop_poll id="665"]

JUST NU: Hamburgerjätte ska öppna nya 100 restauranger

2025 09 15

Hamburgerjätten Max når en historisk milstolpe – och planerar för fler.

Max når nu en ny milstolpe.

Hamburgerkedjan har öppnat den 200:e restaurangen – någonting som de beskriver som “historiskt”.

Samtidigt ger snabbmatskedjan besked om att ytterligare 100 restauranger ska öppnas fram till 2030.

Når milstolpe

Max når en ny milstolpe när den 200:e restaurangen öppnar i Gislaved – mitt i det expansiva handelsområdet Smålandia.

Kedjan har nu 160 restauranger i Sverige, 26 i Polen, 8 i Norge och 6 i Danmark.

– Att öppna vår 200:e restaurang känns otroligt stort – både för oss som företag och som familj, säger Christoffer Bergfors, vice vd för Max, i ett pressmeddelande.

100 till

200 restauranger är dock inte nog för kedjan.

Max tydliggör att de har satt upp ett mål om att öppna ytterligare 100 restauranger under de kommande fem åren.

– Ambitionen är att nå 300 restauranger till år 2030, menas det.

Läs mer: UPPGIFTER: Amerikansk snabbmatsjätte kommer till Sverige

Öppnar i Gislaved

Restaurang nummer 200 öppnar vid handelsområdet Smålandia i Gislaved.

Restaurangen har plats för 206 gäster, varav 70 sittplatser inomhus och 136 utomhus.

Inför öppningen har 30 nya medarbetare anställts, och fler rekryteringar är planerade under hösten.

“Varm kultur”

Max Gislaved leds av restaurangchef Taha Javaid, som själv har gjort karriär under sina sex år inom företaget.

Han började som deltidsanställd under sin masterutbildning i ekonomi, och har nu flyttat till Gislaved för att ta sig an sitt första restaurangchefsuppdrag.

– På Max är det kompetens, engagemang och driv som räknas – inte var du kommer ifrån, säger Javaid.

– Jag har alltid känt mig inkluderad och sedd här. Nu som restaurangchef vill jag skapa en arbetsplats där människor växer, inspireras och får ta plats. Min vision är att bygga en restaurang där framtidens ledare formas, i en varm och familjär kultur.

Restaurangen ligger på Smålandiagatan 8 i Gislaved.

Läs mer: Expanderar i rasande fart – hamburgerkedja tar över Sverige

Foto: MAX Burgers

Text: Redaktionen


15 september 2025

UPPGIFTER: Slår till mot Palestinademonstrationer

2025 09 15

Palestinademonstrationerna utanför riksdagen fortsätter att skapa debatt.

Nu öppnar statsminister Ulf Kristersson (M) för lagändringar som skulle försvåra för aktivisterna.

– Jag utesluter inte alls lagförändringar, men i första hand tycker jag att vi borde kräva att demonstranter beter sig som anständiga personer, säger Kristersson till SVT.

Statsminsitern anser att demonstrationerna urartat vid flera tillfällen. Han nämner bland annat att ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, har förföljts av skrikande Palestinademonstranter.

–  En del av de här demonstrationerna har agerat på ett så hotfullt sätt, jag har sett det i Göteborg och Malmö där inte minst den judiska minoriteten är ständigt utsatt. Det finns en avvägning att göra här och jag tycker att den ofta har gått ut över minoriteter på ett helt orimligt sätt.

KD kräver hårdare tag

Kristdemokraterna anser att fler Palestinaaktivister ska kunna lagföras och stängas av från offentliga platser.

– Det är dags för fler att gå från allmänna fördömanden till aktiv handling och agera för att skydda vår demokrati, våra gemensamma värderingar, svenska medborgare, och därtill säkerställa att vi inte ger vika för detta dominans­beteende och krav på under­kastelse, skriver partiledare Ebba Busch och KD:s EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe i SvD.

LÄS MER: Palestinaaktivisterna svarar Carl-Oskar Bohlin

Kritiken: ”Hot mot yttrandefriheten”

Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg anser att KD går för långt. Han menar att KD:s retorik är ett hot mot yttrandefriheten.

– Om vi ger staten makt att begränsa demonstrationsfriheten för en grupp så begränsas den för alla. Vem kan veta vilka som i så fall står på tur att tystas? framhåller Lindberg i en ledartext.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen