Sjukvården varnar för ny ungdomstrend – berusar sig på badrumsprodukt

2022 12 25

Inte minst har rapporter om ökad användning av lustgas varit återkommande. 

Nu är det dock en annan “drog” som är på uppsving bland ungdomarna, och den finns att hitta i de flesta badrumsskåp hos vilken vanlig familj som helst.

Det handlar nämligen om att ungdomar berusar sig på torrschampo, rapporterar SVT. 

Nyligen upptäckt problemet 

Tina Kassai Kezevic, sjuksköterska på Maria nordväst i Helsingborg, en mottagning för unga med alkohol- eller drogproblem, berättar om att man blev varse om fenomenet i början av december. 

Då blev fyra tonåringar i Höganäs mellan 15 och 18 år inlagda på sjukhus efter att ha testat att berusa sig på just torrschampo genom att andas in gas från flaskan. Ambulans fick hämta tonåringarna och även polisen skickade en patrull. 

– I det fallet var det i kombination med alkohol och narkotikaklassade tabletter så det går inte att säga vilket som orsakade vad. Men att ungdomar experimenterar och hittar nya sätt att berusa sig på är inte ovanligt, säger Tina Kassai Kezevic till SVT. 

Helt nytt för sjukvården 

Tidigare har det varit relativt vanligt att unga personer försöker berusa sig på exempelvis hårspray, men när torrschampo dök upp var det någonting helt nytt för mottagningen. 

Tina Kassai Kezevic förklarar att många ungdomar är nyfikna och “tar helt enkelt det de hittar och testar” utan att tänka på konsekvenserna.

Samtidigt betonar hon att det ofta är psykisk ohälsa och att ungdomarna vill fly till en vardag “utan krav” och “känna att man mår bra” som ligger bakom experimenterandet av droger.

372 förfrågningar om luftgas

Det är dock lustgas som fortsatt sticker ut när det gäller ökningen av partydroger i Sverige.

Under 2020 fick Giftinformationscentralen in 47 fall kopplat till lustgas, vilket kan jämföras med hela 372 stycken bara fram till november det här året.

– Ungdomarna tror att det är ofarligt att använda dessa typer av partydroger i och med att de är lagliga och dessutom lättillgängliga. Men använder du till exempel lustgas under lång tid och ofta, finns det risk att du får nervskador eller proppar i lungorna, säger Tina Kassai Kezevic.

Cannabis vanligast

Den vanligaste narkotikan är dock fortsatt Cannabis, det vill säga marijuana eller hasch. 

– Det syns en förändring i attityd till cannabis, både bland ungdomar som testat drogen och bland dem som inte gjort det. När niondeklassare 2019 fick frågan om det är en stor risk att använda cannabis regelbundet svarade 58 procent ja. 1995 svarade drygt 90 procent ja på samma fråga, framhåller Tonårsparlören på organisationen IQ:s hemsida.

"Ökningen har stannat av"

Däremot menar Folkhälsomyndigheten att antalet elever i skolan som uppger erfarenhet av narkotikabruk varit ganska stabilt de senaste 20 åren.

– Men samtidigt visar utvecklingen bland dem som väl använt narkotika på en viss ökning av det mer frekventa bruket, men ökningen har avstannat de senaste åren, framhåller myndigheten.

Foto: F. Sazeides

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen