25 OKTOBER 2025

Sjukvården varnar för ny ungdomstrend – berusar sig på badrumsprodukt

2022 12 25

Olika former av partydroger har ökat under de senaste åren och nu bör föräldrar även ha uppsikt över vad deras tonåringar gör i badrummet. 

Inte minst har rapporter om ökad användning av lustgas varit återkommande. 

Nu är det dock en annan “drog” som är på uppsving bland ungdomarna, och den finns att hitta i de flesta badrumsskåp hos vilken vanlig familj som helst.

Det handlar nämligen om att ungdomar berusar sig på torrschampo, rapporterar SVT. 

Nyligen upptäckt problemet 

Tina Kassai Kezevic, sjuksköterska på Maria nordväst i Helsingborg, en mottagning för unga med alkohol- eller drogproblem, berättar om att man blev varse om fenomenet i början av december. 

Då blev fyra tonåringar i Höganäs mellan 15 och 18 år inlagda på sjukhus efter att ha testat att berusa sig på just torrschampo genom att andas in gas från flaskan. Ambulans fick hämta tonåringarna och även polisen skickade en patrull. 

– I det fallet var det i kombination med alkohol och narkotikaklassade tabletter så det går inte att säga vilket som orsakade vad. Men att ungdomar experimenterar och hittar nya sätt att berusa sig på är inte ovanligt, säger Tina Kassai Kezevic till SVT. 

Helt nytt för sjukvården 

Tidigare har det varit relativt vanligt att unga personer försöker berusa sig på exempelvis hårspray, men när torrschampo dök upp var det någonting helt nytt för mottagningen. 

Tina Kassai Kezevic förklarar att många ungdomar är nyfikna och “tar helt enkelt det de hittar och testar” utan att tänka på konsekvenserna.

Samtidigt betonar hon att det ofta är psykisk ohälsa och att ungdomarna vill fly till en vardag “utan krav” och “känna att man mår bra” som ligger bakom experimenterandet av droger.

372 förfrågningar om luftgas

Det är dock lustgas som fortsatt sticker ut när det gäller ökningen av partydroger i Sverige.

Under 2020 fick Giftinformationscentralen in 47 fall kopplat till lustgas, vilket kan jämföras med hela 372 stycken bara fram till november det här året.

– Ungdomarna tror att det är ofarligt att använda dessa typer av partydroger i och med att de är lagliga och dessutom lättillgängliga. Men använder du till exempel lustgas under lång tid och ofta, finns det risk att du får nervskador eller proppar i lungorna, säger Tina Kassai Kezevic.

Cannabis vanligast

Den vanligaste narkotikan är dock fortsatt Cannabis, det vill säga marijuana eller hasch. 

– Det syns en förändring i attityd till cannabis, både bland ungdomar som testat drogen och bland dem som inte gjort det. När niondeklassare 2019 fick frågan om det är en stor risk att använda cannabis regelbundet svarade 58 procent ja. 1995 svarade drygt 90 procent ja på samma fråga, framhåller Tonårsparlören på organisationen IQ:s hemsida.

"Ökningen har stannat av"

Däremot menar Folkhälsomyndigheten att antalet elever i skolan som uppger erfarenhet av narkotikabruk varit ganska stabilt de senaste 20 åren.

– Men samtidigt visar utvecklingen bland dem som väl använt narkotika på en viss ökning av det mer frekventa bruket, men ökningen har avstannat de senaste åren, framhåller myndigheten.

Foto: F. Sazeides

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Vattensituationen i delar av Sverige är historiskt allvarlig.

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen