Sjukvården vädjar till allmänheten – “Vi behöver er hjälp”

2023 12 14

Inför jul råder problem vad gäller blodgivningen på olika håll i Sverige.

Bland annat handlar det om brist i Uppsala, där lagren sinar vid blodcentralen.

De låga nivåerna gäller i synnerhet blodgrupperna A-positiv, 0-positiv och 0-negativ, någonting som man behöver få in omgående.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Behöver hjälp

Maggie Östlund vid blodcentralen i Uppsala förklarar att man behöver få hjälp av allmänheten innan jul.

– Vi ligger väldigt lågt i blodgruppen A-positivt, 0-positivt och 0-negativt, och det måste vi få upp innan jul, säger hon till SR.

Riktar uppmaning

Östlund förklarar att det kan finnas flera anledningar till att man behöver mer blod i dagsläget.

Bland annat handlar det om många patienter som genomgår operationer, och att det är extra mycket just nu vilket gör att blodcentralen inte hinner med.

Samtidigt riktar hon en uppmaning till de som har möjlighet att ge blod.

– Jag uppmanar alla som är mogna att ge blod och har fått sin kallelse att boka in på de tiderna som finns, säger hon.

Behövs alltid

Vårdguiden 1177 förklarar att blodgivare alltid behövs.

– I sjukvården behövs hela tiden nytt blod från blodgivare. Det beror på att blod inte kan tillverkas på konstgjord väg. Du får ligga ner på en brits när du lämnar blod. Hela besöket på blodcentralen tar cirka 30 minuter, förklarar de.

Finns krav

Det finns vissa krav som den som har för avsikt att ge blod måste uppfylla.

Åldersgränserna kan variera mellan regioner, men generellt bör man vara mellan 18 och 60 år gammal, väga minst 50 kilo och vara frisk.

Blodcentralen kontrollerar även att den som donerar har tillräckligt högt blodvärde.

– Blod är en färskvara som inte kan lagras längre än sex veckor. Det blod du ger kan användas i samband med till exempel operationer och vid behandling av olika sjukdomar, förklarar Vårdguiden.

Foto: C. Banks

Text: Redaktionen

JUST NU: Tobias Billström går emot statsministern

2025 09 17

För ett drygt år sedan avgick Billström från sin ministerpost.

Nu är han högaktuell med en ny bok, “Skarpt läge”.

I den framkommer det att exministern har svängt och anser att det var ett misstag att införa den omdebatterade rollen som nationell säkerhetsrådgivare i Sverige.

– Det får sägas vara ovanligt, med tanke på att funktionen i allra högsta grad är politisk. Jag är numera övertygad om att detta inte är den rätta ordningen, framhåller Tobias Billström enligt SVT som tagit del av boken.

För mycket makt

Billström är även kritisk till att så mycket makt koncentrerats till säkerhetsrådet.

– Det kan påpekas att beslutet om att ge NSR (nationell säkerhetsrådgivare, red. anm) en sådan stående punkt fattades utan att vare sig utrikes- eller försvarsministern informerades på förhand. Det är under alla omständigheter svårt att i dag riktigt uppfatta var den formella skiljelinjen mellan vad som är politiskt och opolitiskt är tänkt att gå och för framtiden måste detta klargöras tydligt, framhäver den forne utrikesministern.

LÄS OCKSÅ: Minister rasar mot Facebook – inlägg tas inte bort

Många turer

Rollen som nationell säkerhetsrådgivare infördes efter valet 2022 under nuvarande statsminister Ulf Kristersson.

Henrik Landerholm blev den första att inneha titeln. Landerholm avslöjades dock en tid därefter med att bland annat ha slarvat bort viktiga dokument och en mobil på Ungerns ambassad.

En polisutredning inleddes för att undersöka om Landerholm gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemliga uppgifter. Tidigare i september friades han från misstankarna.

Andersson: osäkert om den blir kvar

Efter Landerholm utsågs Tobias Thyberg till posten, men avgick redan efter ett par timmar efter att känsliga bilder från en gammal dejtingapp uppdagats. Thyberg hade inte informerat om bilderna vid rekryteringen.

Från och med juli 2025 började Niclas Kvarnstörm tjänstgöra som ny nationell säkerhetsrådgivare.

Magdalena Andersson (S) har tidigare sagt att det är tveksamt om rollen blir kvar om S-blocket vinner valet nästa år.

Foto: Ninni Andersson reps Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen