Redan idag orsakar fetma en halv miljon cancerfall årligen.

Den siffran väntas “öka avsevärt" i framtiden, enligt nätkliniken Yazen.

Idag lider drygt hälften av Sveriges invånare av fetma eller övervikt. Sambandet med cancer beskrivs som en “tickande hälsobomb” och en av vår tids största hälsoutmaningar.

– Om inget görs förväntas de globala kostnaderna för övervikt och fetma nå tre miljarder dollar år 2030 och mer än 18 miljarder dollar år 2060, säger Martin Carlsson, endokrinolog och specialist i diabetologi tillika grundare av just Yazen.

Oväntat många cancerformer 

En relativt ny studie från Lunds universitet har visat att kraftig övervikt ökar risken för fler cancerformer än tidigare trott. Totalt kopplas nu fetma till hela 31 former av cancer, bland annat tunntarmscancer, blodcancer samt huvud- och halscancer.

– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall av de som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, säger Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet.

Är en kronisk sjukdom 

Martin Carlsson framhåller att uppskattningar från Världshälsoorganisationen visar att drygt 40 procent av alla cancerfall kan förebyggas. Att minska fetma är kanske den viktigaste åtgärden av alla.

Samtidigt finns andra utmaningar när det gäller övervikt.

– Det som tyvärr ofta förbises är att fetma, som definieras som en kronisk sjukdom med hög kroppsfettmassa, inte bara är ett kosmetiskt problem. Det är ett tillstånd som ökar risken för en rad andra kroniska sjukdomar som cancer, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Det påverkar inte bara den fysiska hälsan, utan även den psykiska hälsan i form av till exempel låg självkänsla och depression, säger Martin Carlsson.

Var i blåsväder 

Enligt Yazen, som säger sig vara Sveriges främsta fetmarådgivare och behandlar cirka 10 000 patienter, har modern överviktsbehandling genomgått stora förändringar på senare tid. Framför allt genom att kombinera medicinsk behandling med livsstilsförändringar.

För ett drygt år sedan var dock samma företag i blåsväder efter att flera läkare kritiserat att nätkliniken skrivit ut Ozempic för viktnedgång, utan att ha genomfört någon fysisk undersökning.

Claude Marcus, barnfetmaforskare och professor vid Karolinska institutet, menade att Yazens vårdmodell, som bedrivs via en app, inte är rättssäker.

Martin Carlsson höll inte med om kritiken.

– Vi gör en omfattande anamnes, de får skicka in bild på sig själva och tar sina mått. Vi tar en omfattande blodprovspanel, sade han till SVT vid tillfället.

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

Från och med 1 februari började nya krav att gälla för den som planerar att ta körkort.

I korthet innebär förändringen en sänkning av synkraven, vilket innebär att fler personer än tidigare nu kommer att få möjlighet att köra bil.

– Reglerna behövde justeras, Sverige har haft strängare krav vad gäller just synfältsbortfall än vissa andra europeiska länder med hög trafiksäkerhet, säger Åsa Ericson, utredare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

Kan få körkortet tillbaka

Enligt Transportstyrelsen förlorar cirka tusen svenskar sina körkort varje år på grund av synfältsbortfall.

Många av dessa kan nu kunna få tillbaka körkorten tack vare de nya reglerna, som innebär att “en viss nedsatt ljuskänslighet i synfältet kommer att accepteras”.

Det gäller både för lägre och högre behörigheter, enligt myndigheten.

Gränsvärdet har därmed ändrats till en liknande nivå som redan finns i Norge och Storbritannien.

– För att få sin sak prövad utifrån de nya gränsvärdena för synfält måste man ansöka om körkortstillstånd igen, säger Åsa Ericson.

Nya förslag till sommaren

Som följd av Transportstyrelsens besked uppstod frågan om de nya reglerna kan möjliggöra för en person att genom att körprov visa att man kan kompensera för en synnedsättning.

Så är inte fallet, försäkrar myndigheten.

– Vi är medvetna om att ett körprov är mycket efterfrågat och det pågår ett separat arbete för att utreda förutsättningarna för ett sådant prov. Förslaget kommer att redovisas i juni 2025, säger Ingela Janbjer, sektionschef på Transportstyrelsen.

Optiker får mer makt

Sedan i lördags, och i praktiken från och med idag måndag, får nu optiker alltså utfärda fler synintyg än vad som fram till nu varit fallet.

Tidigare har enbart ögonläkare kunnat utfärda dessa intyg, som exempelvis gäller intyg kopplade till synfältsundersökningar.

– Optiker har kompetensen och den ska vi självklart använda oss av i den mån det är möjligt för att underlätta både för enskilda och den hårt belastade ögonsjukvården, säger Åsa Ericson.

Foto: A. Lazic

Text: Redaktionen