Sjukdom har ökat kraftigt – nya riktlinjer från Socialstyrelsen

2024 07 21

Ätstörningar har blivit ett allt större problem sedan pandemin.

Många saker har ändrats sedan pandemin.

Efter år av isolering och speciella omständigheter förändrades världen såväl globalt som på individnivå.

En av de konsekvenser som tycks kunna skönjas är att förekomsten av ätstörningar har ökat närmast explosionsartat sedan pandemin.

Det rapporterar TV4.

Beror på flera faktorer

Den kraftiga ökningen beror enligt Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi, på flera orsaker.

– Sannolikt har det att göra med de förändringar som innebär ökad isolering och ökad stress, säger han till TV4.

– I sådana här sammanhang när någonting större händer i samhället och ökar pressen för individen. Då ser man oftast en risk för ökad ohälsa, bland annat för ätstörningar.

Viktigt att förebygga tidigt

Ghaderi menar vidare att det är viktigt att förebygga och arbeta med ätstörningar i ett tidigt skede.

Socialstyrelsen har tagit fram nya riktlinjer för att försöka bekämpa ökningen, där ett ökat fokus på kunskap står i centrum.

– Brist på kunskap och resurser är anledningar till att många inte får vård och stöd. Din region eller kommun behöver säkerställa att ni har:

- bred grundkompetens om olika typer av ätstörningar i hela hälso- och sjukvården och delar av socialtjänsten, meddelar myndigheten.

- tillräckligt många medarbetare med behandlarkompetens på de vårdnivåer som bör kunna erbjuda behandling.

Vården bör anpassas

En annan sak som står i centrum är att vården måste vara anpassad till den enskilda individens behov.

– Vården och stödet behöver alltid anpassas till individen, för att göra det möjligt att genomföra behandling och nå så goda resultat som möjligt, fortsätter Socialstyrelsen.

– Det finns stora regionala skillnader i vården och stödet vid ätstörningar. Många får till exempel vänta länge på behandling, och en del patientgrupper får inte vård alls i vissa regioner.

Vill höja kvaliteten

Mot bakgrund av den besvärande ökningen hoppas Socialstyrelsen nu kunna öka kvaliteten i vården.

– Med de nationella riktlinjerna vill Socialstyrelsen bidra till jämlika insatser med hög kvalitet. 

– Till riktlinjerna hör indikatorer för uppföljning. Med hjälp av indikatorerna och med hänsyn till andra aspekter kommer vi att utvärdera hur regionerna, och i viss mån kommunerna, följer riktlinjerna. 

Foto: Smallbox

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen