Sjukdom har ökat kraftigt – nya riktlinjer från Socialstyrelsen

2024 07 21

Ätstörningar har blivit ett allt större problem sedan pandemin.

Många saker har ändrats sedan pandemin.

Efter år av isolering och speciella omständigheter förändrades världen såväl globalt som på individnivå.

En av de konsekvenser som tycks kunna skönjas är att förekomsten av ätstörningar har ökat närmast explosionsartat sedan pandemin.

Det rapporterar TV4.

Beror på flera faktorer

Den kraftiga ökningen beror enligt Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi, på flera orsaker.

– Sannolikt har det att göra med de förändringar som innebär ökad isolering och ökad stress, säger han till TV4.

– I sådana här sammanhang när någonting större händer i samhället och ökar pressen för individen. Då ser man oftast en risk för ökad ohälsa, bland annat för ätstörningar.

Viktigt att förebygga tidigt

Ghaderi menar vidare att det är viktigt att förebygga och arbeta med ätstörningar i ett tidigt skede.

Socialstyrelsen har tagit fram nya riktlinjer för att försöka bekämpa ökningen, där ett ökat fokus på kunskap står i centrum.

– Brist på kunskap och resurser är anledningar till att många inte får vård och stöd. Din region eller kommun behöver säkerställa att ni har:

- bred grundkompetens om olika typer av ätstörningar i hela hälso- och sjukvården och delar av socialtjänsten, meddelar myndigheten.

- tillräckligt många medarbetare med behandlarkompetens på de vårdnivåer som bör kunna erbjuda behandling.

Vården bör anpassas

En annan sak som står i centrum är att vården måste vara anpassad till den enskilda individens behov.

– Vården och stödet behöver alltid anpassas till individen, för att göra det möjligt att genomföra behandling och nå så goda resultat som möjligt, fortsätter Socialstyrelsen.

– Det finns stora regionala skillnader i vården och stödet vid ätstörningar. Många får till exempel vänta länge på behandling, och en del patientgrupper får inte vård alls i vissa regioner.

Vill höja kvaliteten

Mot bakgrund av den besvärande ökningen hoppas Socialstyrelsen nu kunna öka kvaliteten i vården.

– Med de nationella riktlinjerna vill Socialstyrelsen bidra till jämlika insatser med hög kvalitet.

– Till riktlinjerna hör indikatorer för uppföljning. Med hjälp av indikatorerna och med hänsyn till andra aspekter kommer vi att utvärdera hur regionerna, och i viss mån kommunerna, följer riktlinjerna.

Foto: Smallbox

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen