Sjukdom har ökat kraftigt – nya riktlinjer från Socialstyrelsen

2024 07 21

Ätstörningar har blivit ett allt större problem sedan pandemin.

Många saker har ändrats sedan pandemin.

Efter år av isolering och speciella omständigheter förändrades världen såväl globalt som på individnivå.

En av de konsekvenser som tycks kunna skönjas är att förekomsten av ätstörningar har ökat närmast explosionsartat sedan pandemin.

Det rapporterar TV4.

Beror på flera faktorer

Den kraftiga ökningen beror enligt Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi, på flera orsaker.

– Sannolikt har det att göra med de förändringar som innebär ökad isolering och ökad stress, säger han till TV4.

– I sådana här sammanhang när någonting större händer i samhället och ökar pressen för individen. Då ser man oftast en risk för ökad ohälsa, bland annat för ätstörningar.

Viktigt att förebygga tidigt

Ghaderi menar vidare att det är viktigt att förebygga och arbeta med ätstörningar i ett tidigt skede.

Socialstyrelsen har tagit fram nya riktlinjer för att försöka bekämpa ökningen, där ett ökat fokus på kunskap står i centrum.

– Brist på kunskap och resurser är anledningar till att många inte får vård och stöd. Din region eller kommun behöver säkerställa att ni har:

- bred grundkompetens om olika typer av ätstörningar i hela hälso- och sjukvården och delar av socialtjänsten, meddelar myndigheten.

- tillräckligt många medarbetare med behandlarkompetens på de vårdnivåer som bör kunna erbjuda behandling.

Vården bör anpassas

En annan sak som står i centrum är att vården måste vara anpassad till den enskilda individens behov.

– Vården och stödet behöver alltid anpassas till individen, för att göra det möjligt att genomföra behandling och nå så goda resultat som möjligt, fortsätter Socialstyrelsen.

– Det finns stora regionala skillnader i vården och stödet vid ätstörningar. Många får till exempel vänta länge på behandling, och en del patientgrupper får inte vård alls i vissa regioner.

Vill höja kvaliteten

Mot bakgrund av den besvärande ökningen hoppas Socialstyrelsen nu kunna öka kvaliteten i vården.

– Med de nationella riktlinjerna vill Socialstyrelsen bidra till jämlika insatser med hög kvalitet.

– Till riktlinjerna hör indikatorer för uppföljning. Med hjälp av indikatorerna och med hänsyn till andra aspekter kommer vi att utvärdera hur regionerna, och i viss mån kommunerna, följer riktlinjerna.

Foto: Smallbox

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen