Sju länder i konflikt om ögrupp – Krigsfartyg på plats

2023 03 26

USA:s försvarsmakt markerar sin närvaro vid de omtvistade Paracelöarna.

Så många som sju länder hävdar att de äger rätten till ögruppen och nu utspelas en maktstrid på hög nivå mellan diktaturen Kina och USA.

Folkrik region

Paracel Islands består av 130 små korallöar som breder ut sig över 15 000 resursrika kvadratkilometer i Sydkinesiska Havet.

Kina har höjt tonläget och blivit allt aggressivare i sin retorik och sina påståenden om att ögruppen tillhör Kina – vilket FN inte håller med om.

Följande sju länder är i konflikt om Paracel Islands:

Kina (1 412 miljoner invånare)

Taiwan (24 miljoner invånare)

Vietnam (100 miljoner invånare)

Filippinerna (115 miljoner invånare)

Malaysia (33 miljoner invånare)

Indonesien (278 miljoner invånare)

Brunei (1 miljoner invånare)

154 meter lång jagare

Läget hettade till i veckan då Kina hävdade att de har tvingat i väg det amerikanska krigsfartyget USS Milius.

Men USA slår tillbaka.

– Den [154 meter långa ] jagaren USS Milius har hävdat sina frihetliga rättigheter i Sydkinesiska Havet nära Paracelöarna, framhåller Luka Bakic vis USA:s 7:e Flotta.

– I enlighet med internationell lag.

USA-krigsfartygets närvaro vid öarna är en tydlig markering mot Kina.

Stödjer Filippinerna

Regeringen Biden och USA:s Försvarsmakt understryker att man avvisar Kinas påstående om att äga rätten till farvattnen mellan öarna.

– En FN-tribunal har givit Filippinerna rätten till Paracelöarna inom Spratlyområdet, uppger CNN.

Både Taiwan och Kina har dock avvisat FN-beslutet.

Betydande delar av Sydkinesiska Havet är internationella vatten vilket nyttjas av USA – till den kinesiska diktaturens förtret.

– USA:s militärs agerande har allvarligt överträtt Kinas suveränitet och säkerhet, menar Tan Kefei vid Kinas Försvarsdepartement.

Fisk, olja och gas

Kinesiska och amerikanska flygplan var involverade i en känslig kraftmätning nära Paracelöarna i februari och USA vägrar att låta sig skrämmas av den kinesiska diktaturens upprepade utfall.

– Operationerna visar att USA kommer att flyga, segla och operera överallt där internationell lag så tillåter, framhäver Vita Huset.

Sydkinesiska Havet innehåller betydande resurser rörande fisk, olja och gas.

Dessutom passeras vattnen av omkring en tredjedel av världens globala sjöfart.

Foto: US Navy 2nd Class Daniel J McLain

Text: Redaktionen


JUST NU: Batterijätte går i konkurs

2025 10 29

Den 12 mars 2025 tvingades den svenska batteritillverkaren Northvolt kasta in handduken.

Tingsrätten beslutade att sätta bolaget i konkurs efter en längre tids ekonomiska svårigheter.  

Nu kommer nästa smäll för batteribranschen i Europa.

Den tyska batterijätten BMZ Germany GmbH går i konkurs, rapporterar EMTB News.

Bolaget, som har tusentals anställda, tillverkar litiumjonbatterier och energilagringssystem. Flera stora företag finns på BMZ kundlista – bland annat cykelföretagen Bulls, Rotwild och Norco.

Men nu är det över.

BMZ har lämnat in en konkursansökan. 

– Orsaken som anges är ett likviditetsunderskott efter förlusten av en stor kund, rapporterar EMTB News.

Tusentals anställda påverkas

Framtiden för bolagets personal är oklar.

BMZ-gruppen har över 2 300 anställda.

LÄS MER: “Ser värre ut än Northvolt” – ny tung konkurs kan vänta i Sverige

Experten: Europa måste växla upp

Den tyska konkursen är det senaste bakslaget för batteribranschen i Europa. Samtidigt råder det ingen tvekan om att batteritillverkning fortsatt kommer att vara en avgörande del av EU:s gröna omställning.

– Vi behöver batteriproduktion i Europa. Att bara köpa batterier från Kina är inte ett alternativ, om de kan sälja batterier så säljer de hellre bilar, säger Bo Normark, batteriexpert vid företaget EIT InnoEnergy, till tidningen Ny Teknik.

Experten pekar ut bilindustrin som särskilt viktig.

– Batterier är ingen ‘commodity’ längre, de är en central del av bilens drivlina. Att tappa förmågan att tillverka batterier innebär att vi riskerar att tappa förmågan att göra bilar – och det är där europeisk konkurrenskraft riskerar att försvinna.

LÄS OCKSÅ:

Grundades 1655 – går nu i konkurs 

Lagerjätte går i konkurs

Svenskt börsbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


JUST NU: Mardröm för Trump – viktiga allierade lämnar

2025 10 29

Viktiga allierade överger Trump.

Kristna väljargrupper utgör en väldigt viktig del av stödet för Donald Trump och hans rörelse.

Men nu har allt fler inom det kristna USA, däribland evangelikaler och katoliker, börjat vända Trump ryggen – och slogans som ”Leaving MAGA” har börjat dyka upp.

Viktiga allierade vänder sig emot Trump

Vissa kyrkor i USA har börjat se vad som beskrivs som en ”quiet quitting”-trend – kyrkomedlemmar har i tysthet börjat ta avstånd ifrån Trump och hans rörelse, rapporterar Axios.

– Vi har fått fler vittnesmål. Jag börjar nu se skyltar med texten "Leaving MAGA" dyka upp på reklamskyltar, viadukter och vid No Kings-protester, säger Rich Logis, en katolsk före detta Trump-anhängare, till tidningen.

Han har grundat en grupp som kallas för just Leaving MAGA.

Kristna församlingar är viktiga för Trump och MAGA-rörelsen, men på senare tid uppges alltså allt fler ha börjat vända sig emot presidentens politik.

Har börjat protestera

Vissa pastorer har börjat protestera mot Trump-administrationens invandringspolitik.

De har bland annat upprörts över att administrationen har hävt förbudet mot att gå in i kyrkor och arrestera migranter som ska utvisas.

Även nedskärningar i humanitärt bistånd har väckt motstånd inom vissa församlingar.

Vissa pastorer försöker också motarbeta den trend av så kallad kristen nationalism som har noterats i USA de senaste åren, och som bland annat kopplas till Trump och MAGA-rörelsen.

Samtidigt finns det en stor oro över att synen på Trump ska skapa ännu större sprickor inom kristna församlingar än vad som redan har skett.

Stödet fortfarande stort – men minskar

Kyrkliga ledare som själva har börjat vända sig emot Trump, är oroliga för att medlemmar ska lämna församlingen om de kritiserar MAGA-rörelsen.

Stödet för Trump har minskat bland vita evangelikala kristna, från 85 procent till 72 procent, enligt PRRI. Men det är fortfarande alltså en stor majoritet som stödjer presidenten.

Splittringen anses dock ändå vara så pass stor att rörelser som Leaving MAGA kan komma att påverka mellanårsvalet, enligt tidningen.

Foto: White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen