Sju av Sveriges åtta partier säger ja till ökat militärt stöd till Ukraina

2022 02 18

Det finns ett stort stöd bland Sveriges partier för att sända vapen till Ukraina.

Den svenska regeringen vill inte exportera vapen till Ukraina. Men trots detta har alla svenska partier i EU-parlamentet, dock förutom Vänsterpartiet, ställt sig bakom beslutet att EU ska öka sitt militära bistånd till Ukraina, det rapporterar Sveriges Radio.

Förslag att öka det militära stödet

EU-parlamentet vill att EU ska öka sitt militära stöd till Ukraina, och dessa pengar ska tas från den europeiska fredsfaciliteten. Fredsfaciliteten upprättades för ett år sedan för att hjälpa och bistå länder med vapen. 

330 miljoner kronor till Ukraina

EU har redan använt fonden och har på grund av rådande omständigheter anslagit 330 miljoner kronor till Ukraina för att stärka landets beväpnade styrkor. EU uppmanar och rekommenderar att andra enskilda EU länder också ömsesidigt kan bidra med sitt stöd till Ukraina.

Sverige har röstat ja

Alla svenska partier förutom Vänsterpartiet har röstat ja till beslutet, detta trots att partierna inte vill bistå med vapen till Ukraina. Men de Socialdemokratiska ledamöterna förklarar att detta inte går emot regeringens linje, eftersom ordet vapen inte finns med i beslutet.

Pengarna går inte till vapen

En annan anledning till varför partierna har röstat ja till beslutet är att pengarna från EU just nu inte används till vapen, utan till exempelvis fältsjukhus. Vilket Sverige kan och vill ställa sig bakom.

Men många partier ville mer

De flesta ledamöterna i EU-parlamentet ville få fram ett större beslut. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna röstade ja till ett förslag om att markant öka stödet till Ukraina. Men detta förslag gick inte igenom.

Möjlighet till mer

Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers förklarar vad han tycker om frågan.

-Man har ju en möjlighet här att gå in med upp till 56 miljarder kronor genom fredsfaciliteten. Varför gör man inte det, säger han till SR.

Text: Redaktionen

Nytt ämne i skolan – redan i höst

2025 08 21

Ett nytt ämne införs i gymnasieskolans läroplan från och med i höst.

Landets cirka 400 000 gymnasielever kommer att få lära sig om totalförsvaret och Nato.

– Sveriges gymnasieelever ska få lära sig om Nato och totalförsvaret, som blir ett nytt innehåll i ämnet samhällskunskap. Eleverna ska bland annat få lära sig om Sveriges totalförsvar, folkrätten samt utrikes- och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll, framhåller regeringen i ett uttalande.

”Avgörande”

Robert Trupp, projektledare på Försvarsmakten för totalförsvarskunskap i skolan, välkomnar den nya satsningen. Han påpekar att undersökningar har visat att endast cirka 40 procent av Sveriges invånare är medvetna om vad de ska göra om krisen eller kriget kommer. 

Den nya undervisningen ska stärka medvetandet hos Sveriges unga.

–  Att utbilda unga i totalförsvarskunskap är en investering i Sveriges framtida säkerhet. Det ger insikt i hur Sverige fungerar i kris och krig, och hur hela landets befolkning har en roll att spela, säger Trupp.

– Den förståelsen är avgörande för att vi ska kunna ha ett robust och motståndskraftigt samhälle med hög försvarsvilja.

Positiva mätningar

Inför skolstarten har provomgångar av utbildningen genomförts för att mäta om elevernas kunskaper om totalförsvaret ökar efter undervisningen.

Enligt Försvarsmakten visar testen på kraftigt ökade kunskaper, insikter och förståelse för totalförsvaret och Sveriges pliktsystem:

- 97 procent svarar ja på frågan "Har du nu en bättre förståelse vad totalförsvaret är, varför det behövs och hur det kommer att påverka dig?"

- 86 procent uppger efter utbildningen att de är beredda att försvara vår demokrati och frihet. Endast 3 procent svarar nej på denna fråga.

- 92 procent tycker att utbildningen ska genomföras årligen i gymnasieskolan.

Foto: T. Flowe

Text: Redaktionen

Sverige får jätteroll i Nato – besked i dag

2025 08 21

Sverige blir logistikbas för Natos truppförflyttningar i Norden och från Nordamerika.

En stor logistikbas kommer att upprättas i Enköping, där ett 70-tals Natoanställda kommer att arbeta.

Det har regeringen fattat beslut om efter förhandlingar med försvarsalliansen, rapporterar SVT.

– Sverige har ett viktigt läge inom Nato rent geografiskt och vår förmåga att transportera resurser och personal kommer vara väldigt viktig, säger försvarsminister Pål Jonson till kanalen.

”Stora resurser av materiel”

Enligt försvarsministern ska Sverige kunna hantera stora truppförflyttningar. Det kan handla om cirka 20 000 soldater eller mera som ska använda Sverige som en språngbräda för operationer österut.

– Man kommer arbeta med transporter av olika förnödenheter, det kan vara bränsle, ammunition, reservdelar. Det handlar om att kunna transportera stora resurser av materiel och personal över det svenska territoriet, säger Pål Jonson.

Viktig strategisk roll

Sverige har en viktig strategisk roll för Natos östra flank.

Försvarsmakten har tidigare övat på att ta emot förstärkningar i form av allierade trupper som kommer använda Gotland som utgångspunkt för operationer österut.

–  Det är en av Sveriges viktigare roller i Nato och något som hela samhället behöver vara förberedda på. Värdlandsstöd och att facilitera dessa rörelser med allierade trupper kommer vi se mer och mer av i framtiden, säger major Johan Hellborg i ett uttalande.

Foto: Nato

Text: Redaktionen