Sju av Sveriges åtta partier säger ja till ökat militärt stöd till Ukraina

2022 02 18

Det finns ett stort stöd bland Sveriges partier för att sända vapen till Ukraina.

Den svenska regeringen vill inte exportera vapen till Ukraina. Men trots detta har alla svenska partier i EU-parlamentet, dock förutom Vänsterpartiet, ställt sig bakom beslutet att EU ska öka sitt militära bistånd till Ukraina, det rapporterar Sveriges Radio.

Förslag att öka det militära stödet

EU-parlamentet vill att EU ska öka sitt militära stöd till Ukraina, och dessa pengar ska tas från den europeiska fredsfaciliteten. Fredsfaciliteten upprättades för ett år sedan för att hjälpa och bistå länder med vapen. 

330 miljoner kronor till Ukraina

EU har redan använt fonden och har på grund av rådande omständigheter anslagit 330 miljoner kronor till Ukraina för att stärka landets beväpnade styrkor. EU uppmanar och rekommenderar att andra enskilda EU länder också ömsesidigt kan bidra med sitt stöd till Ukraina.

Sverige har röstat ja

Alla svenska partier förutom Vänsterpartiet har röstat ja till beslutet, detta trots att partierna inte vill bistå med vapen till Ukraina. Men de Socialdemokratiska ledamöterna förklarar att detta inte går emot regeringens linje, eftersom ordet vapen inte finns med i beslutet.

Pengarna går inte till vapen

En annan anledning till varför partierna har röstat ja till beslutet är att pengarna från EU just nu inte används till vapen, utan till exempelvis fältsjukhus. Vilket Sverige kan och vill ställa sig bakom.

Men många partier ville mer

De flesta ledamöterna i EU-parlamentet ville få fram ett större beslut. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna röstade ja till ett förslag om att markant öka stödet till Ukraina. Men detta förslag gick inte igenom.

Möjlighet till mer

Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers förklarar vad han tycker om frågan.

-Man har ju en möjlighet här att gå in med upp till 56 miljarder kronor genom fredsfaciliteten. Varför gör man inte det, säger han till SR.

Text: Redaktionen

08mars26

KRAFTIG ÖKNING: Avgift höjs för hushållen

2026 03 09

En redan hög avgift kan höjas kraftigt.

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Gränsen nådd för Erdogan – skickar stridsflygplan

2026 03 08

Svallvågorna från Irankriget har nått Cypern.

Den europeiska önationen har varit måltavla för en rad iranska drönar- och robotattacker sedan USA:s och Israels inledande attacker mot Iran för en vecka sedan.

Hotet från Iran har fått flera europeiska länder att agera.

Bland annat har Grekland, Frankrike och Storbritannien flyttat militär utrustning i riktning mot Cypern.

Nu uppges ytterligare ett land agera.

Turkiet, som kontrollerar den norra delen av Cypern, överväger att skicka flera F-16-stridsflygplan till ön.

– Utplacering av stridsflygplan är en av flera åtgärder som övervägs som svar på de ökade spänningarna, rapporterar den statliga tv-kanalen TRT Haber.

Sedan tidigare har Grekland stationerat fyra F-16-flygplan på Cypern.

Högsta beredskap

Iran uppges bland annat ha avfyrat drönare mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern.

Attacken inträffade under krigets första dagar. Efter incidenten har Storbritannien satt sin militära personal i högsta beredskap.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, sade en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet i samband med händelsen.

LÄS MER: ”Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film 

Regeringsbyggnad brinner

Samtidigt fortsätter attackerna att rasa i Mellanöstern.

I ett inlägg på X uppger den israeliska militären att de genomfört en våg av attacker mot den internationella flygplatsen Mehrabad i den iranska huvudstaden Teheran. Flera iranska stridsflygplan uppges ha förstörts.

Iran har också genomfört storskaliga angrepp. Flera länder har attackerats – bland annat Kuwait, Saudiarabien och Bahrain.

I Kuwait står en regeringsbyggnad i brand, rapporterar CNN. Byggnaden på cirka 22 våningar uppges ha träffats i en drönarattack.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland – ”kommer bemötas kraftfullt”

Foto: Nato resp President of Turkey Office

Text: Redaktionen