En rad nya S-förslag för fler utvisningar – Två partier vill skärpa ännu mer

2022 02 11

– Fler brottslingar ska kunna utvisas, anser migrationsminister Anders Ygeman (S).

För att målsättningen ska bli verklighet presenterar han och S-regeringen i dag sex nya förslag.

Fler brott ska ge utvisning

– Har du kommit till Sverige och begår allvarliga brott ska du i regel utvisas, betonar Anders Ygeman.

Regeringen Anderssons (S) nya förslag innebär bland annat att utländska medborgare ska kunna utvisas för fler brott än idag.

Sex S-förslag

Här är Socialdemokraternas sex förslag:

◾Halverad straffvärdesgräns – från 12 till 6 månader.

◾Högre krav på etablering i det svenska samhället för att undgå utvisning.

◾Kravet på synnerliga skäl för utvisning när en utlänning vistats länge i Sverige tas bort.

◾Det absoluta förbudet mot utvisning av den som kommit hit som ung och har vistats här viss tid tas bort.

◾Återreseförbuden blir längre och börjar löpa vid dagen för utresa.

◾En ansökan om uppehållstillstånd ska kunna avslås i fler fall än i dag.

Måste följa lagen

– Förtroendet för rättsstaten och migrationspolitiken är beroende av att individer som kommer till landet följer våra lagar. När en utlänning gör sig skyldig till allvarlig eller upprepad brottslighet i Sverige ska den personen utvisas, poängterar Anders Ygeman (S).

Alldeles för milda

Moderaterna ställer sig positiva till S-regeringens förslag som sådana men anser samtidigt att de är alldeles för milda. Ulf Kristerssons (M) parti vill se ännu stramare regler.

– I dag är det bara 1 av 5 som döms för våldtäkt och endast 2 procent som döms för rån som utvisas. Regeringen föreslår nu att fler ska kunna utvisas på grund av brott. Det är bra att ribban för utvisning sänks, men förslagen är långt ifrån tillräckliga, framför Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

Utvisa även om återfallsrisk saknas

Moderaterna vill se följande tre förslag.

◾Den som begår ett brott med straffvärde motsvarande fängelsenivå ska utvisas, även om det inte föreligger återfallsrisk. I regeringens förslag krävs sex månaders straffvärde och återfallsrisk.

◾Anknytning ska beaktas endast i de fall en utvisning skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande. Enligt regeringen ska språkkunskaper eller anställning kunna hindra utvisning.

Även om brott ej begåtts

Moderaterna öppnar även för att utvisning ska kunna ske i en del fall där utlänningar inte dömts för brott.

◾Utländska medborgare som befinner sig i Sverige och är aktiva i kriminella gäng utgör ett kvalificerat säkerhetshot. Det bör därför övervägas att införa en möjlighet att utvisa utländska medborgare som kan befaras begå eller medverka till brott inom ramen för organiserad brottslighet – oavsett om de dömts för brott eller inte. Lagen om särskild utlänningskontroll bör tjäna som förebild.

SD stödjer Moderaterna

Sverigedemokraterna ger stöd åt Moderaternas stramare linje.

– Den som inte har ett medborgarskap, som bor här med ett uppehållstillstånd, om den begår brottslighet så ska den utvisas. Även om brottsligheten inte är särskilt allvarlig,  även om de faktiskt har bott här ett par år innan brottet begicks, säger SD:s migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling till SR.

Foto: L. Villasmil

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen