En rad nya S-förslag för fler utvisningar – Två partier vill skärpa ännu mer

2022 02 11

– Fler brottslingar ska kunna utvisas, anser migrationsminister Anders Ygeman (S).

För att målsättningen ska bli verklighet presenterar han och S-regeringen i dag sex nya förslag.

Fler brott ska ge utvisning

– Har du kommit till Sverige och begår allvarliga brott ska du i regel utvisas, betonar Anders Ygeman.

Regeringen Anderssons (S) nya förslag innebär bland annat att utländska medborgare ska kunna utvisas för fler brott än idag.

Sex S-förslag

Här är Socialdemokraternas sex förslag:

Halverad straffvärdesgräns – från 12 till 6 månader.

Högre krav på etablering i det svenska samhället för att undgå utvisning.

Kravet på synnerliga skäl för utvisning när en utlänning vistats länge i Sverige tas bort.

Det absoluta förbudet mot utvisning av den som kommit hit som ung och har vistats här viss tid tas bort.

Återreseförbuden blir längre och börjar löpa vid dagen för utresa.

En ansökan om uppehållstillstånd ska kunna avslås i fler fall än i dag.

Måste följa lagen

– Förtroendet för rättsstaten och migrationspolitiken är beroende av att individer som kommer till landet följer våra lagar. När en utlänning gör sig skyldig till allvarlig eller upprepad brottslighet i Sverige ska den personen utvisas, poängterar Anders Ygeman (S).

Alldeles för milda

Moderaterna ställer sig positiva till S-regeringens förslag som sådana men anser samtidigt att de är alldeles för milda. Ulf Kristerssons (M) parti vill se ännu stramare regler.

– I dag är det bara 1 av 5 som döms för våldtäkt och endast 2 procent som döms för rån som utvisas. Regeringen föreslår nu att fler ska kunna utvisas på grund av brott. Det är bra att ribban för utvisning sänks, men förslagen är långt ifrån tillräckliga, framför Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

Utvisa även om återfallsrisk saknas

Moderaterna vill se följande tre förslag.

Den som begår ett brott med straffvärde motsvarande fängelsenivå ska utvisas, även om det inte föreligger återfallsrisk. I regeringens förslag krävs sex månaders straffvärde och återfallsrisk.

Anknytning ska beaktas endast i de fall en utvisning skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande. Enligt regeringen ska språkkunskaper eller anställning kunna hindra utvisning.

Även om brott ej begåtts

Moderaterna öppnar även för att utvisning ska kunna ske i en del fall där utlänningar inte dömts för brott.

Utländska medborgare som befinner sig i Sverige och är aktiva i kriminella gäng utgör ett kvalificerat säkerhetshot. Det bör därför övervägas att införa en möjlighet att utvisa utländska medborgare som kan befaras begå eller medverka till brott inom ramen för organiserad brottslighet – oavsett om de dömts för brott eller inte. Lagen om särskild utlänningskontroll bör tjäna som förebild.

SD stödjer Moderaterna

Sverigedemokraterna ger stöd åt Moderaternas stramare linje.

– Den som inte har ett medborgarskap, som bor här med ett uppehållstillstånd, om den begår brottslighet så ska den utvisas. Även om brottsligheten inte är särskilt allvarlig, även om de faktiskt har bott här ett par år innan brottet begicks, säger SD:s migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling till SR.

Foto: L. Villasmil

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen