En rad nya S-förslag för fler utvisningar – Två partier vill skärpa ännu mer

2022 02 11

– Fler brottslingar ska kunna utvisas, anser migrationsminister Anders Ygeman (S).

För att målsättningen ska bli verklighet presenterar han och S-regeringen i dag sex nya förslag.

Fler brott ska ge utvisning

– Har du kommit till Sverige och begår allvarliga brott ska du i regel utvisas, betonar Anders Ygeman.

Regeringen Anderssons (S) nya förslag innebär bland annat att utländska medborgare ska kunna utvisas för fler brott än idag.

Sex S-förslag

Här är Socialdemokraternas sex förslag:

Halverad straffvärdesgräns – från 12 till 6 månader.

Högre krav på etablering i det svenska samhället för att undgå utvisning.

Kravet på synnerliga skäl för utvisning när en utlänning vistats länge i Sverige tas bort.

Det absoluta förbudet mot utvisning av den som kommit hit som ung och har vistats här viss tid tas bort.

Återreseförbuden blir längre och börjar löpa vid dagen för utresa.

En ansökan om uppehållstillstånd ska kunna avslås i fler fall än i dag.

Måste följa lagen

– Förtroendet för rättsstaten och migrationspolitiken är beroende av att individer som kommer till landet följer våra lagar. När en utlänning gör sig skyldig till allvarlig eller upprepad brottslighet i Sverige ska den personen utvisas, poängterar Anders Ygeman (S).

Alldeles för milda

Moderaterna ställer sig positiva till S-regeringens förslag som sådana men anser samtidigt att de är alldeles för milda. Ulf Kristerssons (M) parti vill se ännu stramare regler.

– I dag är det bara 1 av 5 som döms för våldtäkt och endast 2 procent som döms för rån som utvisas. Regeringen föreslår nu att fler ska kunna utvisas på grund av brott. Det är bra att ribban för utvisning sänks, men förslagen är långt ifrån tillräckliga, framför Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

Utvisa även om återfallsrisk saknas

Moderaterna vill se följande tre förslag.

Den som begår ett brott med straffvärde motsvarande fängelsenivå ska utvisas, även om det inte föreligger återfallsrisk. I regeringens förslag krävs sex månaders straffvärde och återfallsrisk.

Anknytning ska beaktas endast i de fall en utvisning skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande. Enligt regeringen ska språkkunskaper eller anställning kunna hindra utvisning.

Även om brott ej begåtts

Moderaterna öppnar även för att utvisning ska kunna ske i en del fall där utlänningar inte dömts för brott.

Utländska medborgare som befinner sig i Sverige och är aktiva i kriminella gäng utgör ett kvalificerat säkerhetshot. Det bör därför övervägas att införa en möjlighet att utvisa utländska medborgare som kan befaras begå eller medverka till brott inom ramen för organiserad brottslighet – oavsett om de dömts för brott eller inte. Lagen om särskild utlänningskontroll bör tjäna som förebild.

SD stödjer Moderaterna

Sverigedemokraterna ger stöd åt Moderaternas stramare linje.

– Den som inte har ett medborgarskap, som bor här med ett uppehållstillstånd, om den begår brottslighet så ska den utvisas. Även om brottsligheten inte är särskilt allvarlig, även om de faktiskt har bott här ett par år innan brottet begicks, säger SD:s migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling till SR.

Foto: L. Villasmil

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen