24 januari 2026

Sex Natoländer ska bygga “mur” mot Ryssland – “det här är helt nytt”

2024 05 27

Sex Natoländer har gått samman för att med nya åtgärder skydda sig mot rysk aggression.

Det bekräftar Agne Bilotaite, inrikesminister i Litauen som är ett av de inblandade länderna, i ett uttalande till tv-kanalen Baltic News Service.

Övriga länder är Norge, Finland, Polen, Estland och Lettland.

Natomedlemmarna är överens om att upprätta en “drönarmur” längs sina respektive gränser för att försvara sig mot ryska hot.

– Det här är någonting helt nytt. En drönargräns från Norge till Polen. Detta kommer att ge oss möjlighet att skydda oss från provokationer från ovänliga länder, säger Agne Bilotaite till tv-kanalen enligt The Telegraph.

"Förhindra rysk aggression"

Avtalet mellan de sex medlemsländerna skrevs på i helgen. Exakt hur detaljerna ska se ut är inte kända. 

Det talas om att man ska “förhindra rysk aggression”. Bland annat syftar man på hur Ryssland tidigare skickat mängder av migranter mot bland annat den finska gränsen – hybridkrigföring och metoder för att destabilisera Europa.

– Vi gör det här för finländarnas trygghet. Beslutet riktas inte mot någon, utan handlar om att skydda Finlands suveränitet, sade Finlands statsminister Petteri Orpo på en pressträff när landet stängde gränsen i november.

LÄS MER: ÖB Micael Bydén varnar – Putin vill ha svenskt territorium

Ska öva evakueringar

Den nya “muren” ses som ett bredare tillvägagångssätt för att motverka hotet från Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Vi kom överens om att hålla regionala övningar för att säkerställa evakuering av befolkningen, för att se hur våra institutioner är beredda att arbeta och för att interagera med varandra, säger Agne Bilotaite i en kommentar.

LÄS MER: Ryssland hotar med enorm eskalering

Ville flytta gränsen

Sedan invasionen av Ukraina har Ryssland förstärkt sina militära enheter längs sin nordvästra gräns mot Europa. Man har även flyttat kärnvapen till Belarus.

I torsdags meddelade Estland att ryska gränsvakter tagit bort bojar som markerar farleden på den estniska sidan av Narvafloden. Det var bara några dagar efter att Ryssland publicerat ett utkast på ett lagförslag där man planerade att flytta den ryska havsgränsen mot bland annat Finland.

Vi ser i Rysslands agerande ett mönster där landet försöker sprida oro, sade Estlands statsminister Kaja Kallas förra veckan enligt Yle.

LÄS MER: Fördömer Putins hybridattacker – på Natos territorium

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


09mars26

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april. 

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning. 

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor. 

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är. 

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot. 

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt. 

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året. 

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen