Sergej Lavrov förbaskad – “det är provocerande”

2023 11 08

Sedan Ryssland anföll Ukraina har Sergej Lavrov knappt klarat av att öppna munnen utan att anklaga väst för både det ena och det andra.

Framför allt har det handlat om att USA och Nato ska ha trappat upp ett spänt säkerhetsläge som mer eller mindre tvingade Ryssland att invadera sitt grannland.

– Vi utlyste en militär specialoperation eftersom det var det enda sättet att förklara för väst att det var kriminellt att dra in Ukraina i Nato, sade han exempelvis i en intervju med BBC förra året.

Kriget har inte bara utlöst en kolossal humanitär kris med tusentals civila offer, utan också en ekonomisk kris som gett svallvågor över hela världen.

Dags igen

På onsdagen var det så dags igen.

Den här gången hävdar Lavrov att väst “provocerar fram kriser” på den globala och olje- och gasmarknaden, rapporterar Reuters.

Han syftar bland annat på den västerländska bojkotten av rysk energi efter att Vladimir Putin inlett sitt krig i Europa.

– Ett allvarligt slag mot den globala energisäkerheten, påstår Lavrov i en tv-intervju enligt nyhetsbyrån.

"Allvarligt misstag"

Enligt Lavrov har sprängningen av Nord Stream-ledningarna förra året berövat Europa på billig gas och gjort den mer beroende av dyr import från USA.

Han säger att amerikanerna fortsätter att köpa exempelvis uran från Ryssland medan man pressar EU att överge “allt ryskt”.

– USA förstör sina europeiska underordnade samtidigt som de skapar möjligheter att tjäna mer för sin militärindustri.

Kommentarerna går i samma linje som Moskvas långvariga narrativ om att sanktionerna mot Ryssland varit ett “självmål” och att väst gjort ett “allvarligt misstag” när de nobbade rysk energi, skriver Reuters.

"Tvingar andra länder"

Den ryska utrikesministern hävdar också att väst ligger bakom gaskrisen genom att påskynda processen att byta till mer miljövänliga alternativ och därmed pressa andra länder att göra samma sak.

– Faktum är att orsakerna till de negativa fenomenen i energisektorn var de oansvariga handlingarna från den kollektiva västvärlden, säger Sergej Lavrov.

– När väst beslutade att tvinga fram den gröna omställningen för sig själva och påtvinga andra länder samma gröna omställning, trots att de inte var ekonomiskt redo.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen