Sensationellt fynd på Östersjöns botten

2024 05 25

Ett sensationellt fynd har bärgats från Östersjöns botten.

Det rör sig om last som har bärgats efter att ha legat på havets botten i 500 år.

Fynden kommer från det så kallade Osmundvraket, rapporterar DN.

Själva skeppet ska ha sjunkit på 1550-talet, utanför Dalarö i Stockholms skärgård.

Men det är alltså först nu som man har lyckats bärga vrakets mytomspunna last, enligt tidningen.

”Mytomspunnen vara”

Osmundvrakets last består av järn, närmare bestämt osmundjärn.

Det var under lång tid en mycket viktig svensk exportvara. Därför har fyndet en väldigt stor historisk betydelse.

– Det är en mytomspunnen vara, som kan berätta mycket om Sveriges historia och det som sedan blev stormaktstiden, säger marinarkeologen Jim Hansson till tidningen.

Stora mängder

Fynden är också sensationella eftersom det rör sig om en så stor mängd järn som har hittats.

Det uppskattas röra sig om över 100 tunnor, medan den mängd osmundjärn man tidigare har hittat inte ens motsvarar en tunna.

Dessutom rör det sig om en viktig produkt som även har använts som betalmedel.

Att bärga lasten var en hård kamp för dykarna på 30 meters djup. Lasten bärgades under fredagen.

– Järnet hade runnit igenom tunnorna och korroderat över ren- och älghorn och andra grejer i lasten. Så det blev som ett slags armering, säger Jim Hansson till tidningen.

”Unikt i Sverige”

Själva vraket upptäcktes 2017, och hade då alltså legat på botten i cirka 500 år.

Enligt Vrak – Museum of Wrecks så är det ovanligt att man hittar större mängder osmundjärn.

– Detta vrakfynd är unikt i Sverige, men ett par liknande paralleller finns i Östersjön. Det ena är ett vrak utanför Greifswald i Tyskland, daterat till mitten av 1400-talet. Ett annat finns utanför Gdansk i Polen, daterat till tidigt 1400-tal, uppger det marinarkeologiska museet på sin hemsida.

Foto: Mikael Fredholm, Vrak/SMTM (Bilden har beskurits)

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen