Sensationellt fynd på Östersjöns botten

2024 05 25

Ett sensationellt fynd har bärgats från Östersjöns botten.

Det rör sig om last som har bärgats efter att ha legat på havets botten i 500 år.

Fynden kommer från det så kallade Osmundvraket, rapporterar DN.

Själva skeppet ska ha sjunkit på 1550-talet, utanför Dalarö i Stockholms skärgård.

Men det är alltså först nu som man har lyckats bärga vrakets mytomspunna last, enligt tidningen.

”Mytomspunnen vara”

Osmundvrakets last består av järn, närmare bestämt osmundjärn.

Det var under lång tid en mycket viktig svensk exportvara. Därför har fyndet en väldigt stor historisk betydelse.

– Det är en mytomspunnen vara, som kan berätta mycket om Sveriges historia och det som sedan blev stormaktstiden, säger marinarkeologen Jim Hansson till tidningen.

Stora mängder

Fynden är också sensationella eftersom det rör sig om en så stor mängd järn som har hittats.

Det uppskattas röra sig om över 100 tunnor, medan den mängd osmundjärn man tidigare har hittat inte ens motsvarar en tunna.

Dessutom rör det sig om en viktig produkt som även har använts som betalmedel.

Att bärga lasten var en hård kamp för dykarna på 30 meters djup. Lasten bärgades under fredagen.

– Järnet hade runnit igenom tunnorna och korroderat över ren- och älghorn och andra grejer i lasten. Så det blev som ett slags armering, säger Jim Hansson till tidningen.

”Unikt i Sverige”

Själva vraket upptäcktes 2017, och hade då alltså legat på botten i cirka 500 år.

Enligt Vrak – Museum of Wrecks så är det ovanligt att man hittar större mängder osmundjärn.

– Detta vrakfynd är unikt i Sverige, men ett par liknande paralleller finns i Östersjön. Det ena är ett vrak utanför Greifswald i Tyskland, daterat till mitten av 1400-talet. Ett annat finns utanför Gdansk i Polen, daterat till tidigt 1400-tal, uppger det marinarkeologiska museet på sin hemsida.

Foto: Mikael Fredholm, Vrak/SMTM (Bilden har beskurits)

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen