Sensationellt fynd på Östersjöns botten

2024 05 25

Ett sensationellt fynd har bärgats från Östersjöns botten.

Det rör sig om last som har bärgats efter att ha legat på havets botten i 500 år.

Fynden kommer från det så kallade Osmundvraket, rapporterar DN.

Själva skeppet ska ha sjunkit på 1550-talet, utanför Dalarö i Stockholms skärgård.

Men det är alltså först nu som man har lyckats bärga vrakets mytomspunna last, enligt tidningen.

”Mytomspunnen vara”

Osmundvrakets last består av järn, närmare bestämt osmundjärn.

Det var under lång tid en mycket viktig svensk exportvara. Därför har fyndet en väldigt stor historisk betydelse.

– Det är en mytomspunnen vara, som kan berätta mycket om Sveriges historia och det som sedan blev stormaktstiden, säger marinarkeologen Jim Hansson till tidningen.

Stora mängder

Fynden är också sensationella eftersom det rör sig om en så stor mängd järn som har hittats.

Det uppskattas röra sig om över 100 tunnor, medan den mängd osmundjärn man tidigare har hittat inte ens motsvarar en tunna.

Dessutom rör det sig om en viktig produkt som även har använts som betalmedel.

Att bärga lasten var en hård kamp för dykarna på 30 meters djup. Lasten bärgades under fredagen.

– Järnet hade runnit igenom tunnorna och korroderat över ren- och älghorn och andra grejer i lasten. Så det blev som ett slags armering, säger Jim Hansson till tidningen.

”Unikt i Sverige”

Själva vraket upptäcktes 2017, och hade då alltså legat på botten i cirka 500 år.

Enligt Vrak – Museum of Wrecks så är det ovanligt att man hittar större mängder osmundjärn.

– Detta vrakfynd är unikt i Sverige, men ett par liknande paralleller finns i Östersjön. Det ena är ett vrak utanför Greifswald i Tyskland, daterat till mitten av 1400-talet. Ett annat finns utanför Gdansk i Polen, daterat till tidigt 1400-tal, uppger det marinarkeologiska museet på sin hemsida.

Foto: Mikael Fredholm, Vrak/SMTM (Bilden har beskurits)

Text: Redaktionen


23 juli 2026

30 grader varmt – svensk värmebölja på ingång

2026 07 23

Det har varit en blöt vecka på många håll i Sverige.

Skyfallen har avlöst varandra och i stora delar av landet har det fallit kraftiga mängder regn, ofta på kort tid.

Och du bör vara beredd på att ha stövlar och regnrock nära till hands även kommande dagar.

På lördag fortsätter regn att dra in västerifrån över norra Sverige och regnet breder nu också ut sig över södra Sverige. Möjligen att Östersjölandskapen får mest uppehåll, framhåller SMHI i dagens prognos.

– Även under söndagsdygnet väntas regn av och till i stort sett hela landet, då också allmänt lite blåsigt med friska vindbyar.  

"Riktig högsommarvärme" på gång

Men håll ut. 

Mycket tyder nämligen på att vädret vänder under nästa vecka. En ny värmebölja ser ut att vara på ingång från och med torsdagen.

Då pratar vi om riktig högsommarvärme. På flera håll finns möjlighet till 25–30 grader, framförallt i södra Sverige, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart, till Aftonbladet.

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Augusti kan bli lovande

Värmen tar sig dock inte upp till norra halvan av landet. Men även på den fronten kommer lovande besked, för den som önskar sol och höga temperaturer.

– Augusti ser, precis som juli, ut att bjuda på värme i omgångar. Det kan bli en varm inledning på månaden och under vecka 33 ökar chanserna för varmare väder även i norra Sverige, säger Lasse Rydqvist.

SMHI är hittills något mer försiktig i sin prognos för slutet på nästa vecka. Väderinstitutet gör dock en liknande bedömning – värme är på väg.

Prognosen för nästa vecka är fortfarande ganska osäker men det ser ut att bli ostadigt under början av veckan. Fram emot nästa helg kan det dra in lite varmare luft igen, uppger SMHI.

Andra läser: Hemligt möte mellan Ryssland och Tyskland

Foto: J. Ferlič resp MasterTux

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 23

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen