SENASTE DYGNET: 77 nya dödsoffer har inrapporterats i Sverige

2022 01 28

Smittan skenar i Sverige och ett stort antal nya dödsoffer har registrerats det senaste dygnet.

Det kan Folkhälsomyndigheten konstatera när det gäller statistiken för den pågående pandemin.

Härjar som aldrig förr

Coronaviruset härjar nu som aldrig förr i Sverige och sedan igår torsdag har hela 77 nya dödsfall med bekräftad covid-19 rapporterats in runt om i Sverige, uppger SVT.

Många dödsfall i Sverige

Därmed har 15 855 personer avlidit med coronaviruset i Sverige. Det kan jämföras med övriga länder i Norden som klarat sig betydligt bättre.

15 855 döda i Sverige

3 676 döda i Danmark

1 942 döda i Finland

1 439 döda i Norge

46 döda i Island

Detta rapporter norska VG i sin Nordenstatistik.

Färre döda i grannländerna

Utslaget på befolkningen sett till antal döda per 100 000 invånare så ligger Sverige klart sämst till.

156 Sverige

63 Danmark

35 Finland

27 Norge

13 Island

Andelen på sjukhus

Antalet personer som vårdas på sjukhus enligt VG:s senaste siffror per 100 000 invånare ser ut så här.

20 Sverige

16 Danmark

12 Finland

11 Island

5 Norge

Vaccinationsgraden i Norden

En stapel där Sverige dock inte står för de högsta värdena är andelen fullvaccinerade sett på hela befolkningen enligt Europeiska Smittskyddsmyndighetens senaste siffror sett till hela befolkningen. Siffrorna avser två doser.

81 % Danmark

78 % Island

75 % Finland

74 % Norge

70 % Sverige

Att siffrorna skiljer sig åt jämfört med de värden som ofta presenteras i Sverige beror på att dessa siffror avser hela befolkningsunderlaget.

Smittan skenar

Smittspridningen har nu nått den värsta nivån hittills enligt Folkhälsomyndighetens siffra för det senaste registrerade dygnet.

I går torsdag registrerades 53 600 nya smittfall. Utöver finns det ett gigantiskt mörkertal och experten Tom Britton bedömer att det kan handla om över 150 000 smittade totalt per dag i Sverige.

Foto: Oscar Segerström, Karolinska Sjukhuset

Text: Redaktionen

Svenskarnas p-böter kan bli högre

2025 07 10

Snart kan det bli ännu dyrare att få en p-bot.

En dom i EU-domstolen från 2022 slår fast att p-böter är en typ av tjänst – och därför ska moms läggas på summan.

Det innebär att parkeringsbolag och kollektivtrafik också måste betala moms på tilläggsavgifter, exempelvis när någon parkerar fel eller plankar på bussen.

Tidigare har detta inte ansetts momspliktigt, någonting som nu ändras. Men vem som betalar är fortfarande oklart. Skatteverket har nu gett sin tolkning.

– I vissa fall anser Skatteverket att kontrollavgifter, felparkeringsavgifter och andra tilläggsavgifter ska ingå i ersättningen för det ursprungliga tillhandahållandet såsom parkeringen eller persontransporter, skriver de i ett uttalande.

Vem ska egentligen betala?

Det är dock fortfarande oklart om den nya momsen ska betalas av bilisten – alltså du som får boten, eller av företaget som utfärdar boten.

Skatteverket anser att det i slutändan är upp till kommunerna och parkeringsbolagen att avgöra hur de hanterar den nya momsen.

– Om de vill ta höjd för den tillkommande mervärdesskatten, kommer det totala beloppet i form av höjda avgifter påverka felparkerarna, säger Pia Kjell, momsexpert på Skatteverket till DN.

Men enligt revisionsbyrån Deloitte kan det bli svårt att höja avgifterna, eftersom lagar reglerar hur höga de får vara.

– Som reglerna ser ut nu så ser det inte ut att det går att välta över momskostnader på någon annan om du redan nu tar ut maxbeloppet, förklarar Henrik Karlsson, skatteexpert på Deloitte till samma tidning.

Kritik från branschen

Parkeringsbranschens organisation Svepark är kritisk till hur frågan har hanterats. De anser att de hade varit bättre om både riksdagen och regeringen istället hade ändrat lagen.

De tror att Sveparks medlemmar troligen kommer be om ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden.

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2027.

Foto: S. Strashevskyy

Text: Redaktionen

JUST NU: Historiskt besked – 5 000 robotar på väg till Ukraina

2025 07 10

Storbritannien och Ukraina har enats om ett historiskt försvarsavtal.

Natolandet kommer att leverera 5 000 luftvärnsrobotar till Ukraina från brittiska Thales Air Defence – ett försvarsbolag som är specialiserade på kortdistans- och luftförsvarsrobotar.

– Storbritannien och Ukraina ingår ett historiskt avtal om Thales Air Defence-robotar. Det kommer att öka brittisk tillväxt och håller kvar Ukraina i kriget, framhåller Storbritanniens regering i ett uttalande.

Vidare bekräftar Downing Street att Storbritannien kommer att ge upp till 283 miljoner pund i bistånd till Ukraina under det kommande året. Summan motsvarar omkring 3,7 miljarder kronor.

”Det hopp de behöver”

Avtalet mellan Storbritannien och Ukraina ska undertecknas vid årets upplaga av konferensen Ukraina Recovery Conference (URC), som inleddes i Rom under torsdagen.

– Detta tillkännagivande understryker vårt fortsatta stöd för Ukraina. Vi stärker deras luftförsvar mot förödande drönar- och robotattacker och bidrar till återuppbyggnaden av landet – och till att ge denna nation det hopp de behöver, säger Storbritanniens vice premiärminister Angela Rayner.

Hon tillägger att avtalet också kommer att skapa hundratals kvalificerade jobb i Storbritannien. Enligt regeringens beräkningar handlar det om 200 nya arbetstillfällen.

LÄS MER: Elon Musk lanserar ”skrämmande” projekt

Sverige etablerar center i Ukraina

Under torsdagen har även Sverige gett ett nytt besked till Ukraina.

Regeringen har beslutat att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att etablera ett center för rehabilitering av skadade soldater i Ukraina.

Centret kommer att vara en del av Operation Renovator, ett gemensamt projekt mellan Nato och Ukraina sedan två år tillbaka.

Projektet syftar till att rehabilitera skadade soldater. Målsättningen är att soldaterna ska kunna återgå till aktiv tjänst eller ges förutsättningar att leva ett civilt liv med rimlig livskvalitet.

– När jag förra hösten besökte Ukraina och ett av dessa rehabiliteringscenter så slogs jag av den orubblighet som de ukrainska veteranerna uppvisade. Trots fysiska och psykiska trauman så ville de fortsätta försvara sitt land, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).

– Ukraina strider inte bara för sitt lands frihet, utan även för vår. Att vi fortsätter stötta dem i den kampen är vår tids viktigaste säkerhetspolitiska uppgift.

LÄS MER: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Arkivfoto: Emy Åklundh Försvarsmakten

Text: Redaktionen