SD: Vill kunna ta smycken – gör undantag

2022 03 23

Sverigedemokraternas Richard Jomshof vill att ukrainare ska undantas från den lag han vill införa om att kunna beslagta smycken.

– De som kommer från Ukraina är riktiga flyktingar, säger partisekreteraren till Dagens Nyheter.

Lämnade in motion

Redan under 2021 lämnade Richard Jomshof in en motion till riksdagen om att införa en möjlighet att beslagta ägodelar från människor som söker asyl i Sverige.

I motionen skrev han att Sverige bör ledas av en princip där man försörjer sig själv, om man har möjlighet.

Avslag

Motionen fick avslag, men Richard Jomshof har hållit fast vid sin åsikt.

Nu justerar dock SD:s partisekreterare sitt förslag – när det gäller människor som flyr från Rysslands bomber i Ukraina.

Definition av flykting

Richard Jomshof anser att hans motion fortfarande är aktuell, men att flyktingar från Ukraina borde utgöra undantag för lagen. Istället bör man diskutera hur en flykting ska definieras utifrån faktorer som ekonomi och krig.

“Resurser till de som flyr bomber”

DN framhåller att de som kommer till Sverige bedöms som riktiga flyktingar av myndigheterna. På den punkten har dock SD-profilen en annan åsikt.

– Jag tycker inte det om man till exempel är afghansk man som bor i Iran och tar sig genom hela Europa för att söka sig till Sverige och en bättre ekonomisk framtid. Det finns säkert mänskliga aspekter på det också men, kära nån, världen är vad den är och det är bara att beklaga, framhäver han till DN.

– Då måste de resurser vi har gå till dem som de facto flyr bomber, säger Richard Jomshof.

Inspiration från Danmark

Den så kallade “smyckeslagen” som inspirerat Richard Jomshof finns redan i Danmark sedan 2016.

Enligt Expressen innebär den att kontanter och värdesaker, till exempel smycken, med ett totalt värde på cirka 14 000 svenska kronor kan beslagtas när flyktingar söker asyl i Danmark. Anledningen ska vara att de istället ska öronmärkas för deras uppehälle i landet.

Kringgår asyllagen

I Danmark togs förra veckan just ett beslut om att ukrainska flyktingar ska undantas från rådande asyllagar för att effektivisera processen. Däribland den omtalade “smyckeslagen”.

1 700 asylsökande
Enligt danska TV2 hade förra veckan 1 700 människor från krigets Ukraina sökt asyl i Danmark. 3 000 har bokat tid för att ansöka om uppehållstillstånd.

Danska Folketinget har beslutat att göra ytterligare undantag i sin asyllagstiftning för just flyktingar från Ukraina. Bland annat ska de inte behöva bo i asylcenter. Ukrainska flyktingar ska enligt en ny speciallag även få uppehållstillstånd så de snabbare kan börja jobba, utbilda sig eller gå i skolan.

Foto: Sveriges riksdag resp. M Rivas

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler.

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen