SD: Vill kunna ta smycken – gör undantag

2022 03 23

Sverigedemokraternas Richard Jomshof vill att ukrainare ska undantas från den lag han vill införa om att kunna beslagta smycken.

– De som kommer från Ukraina är riktiga flyktingar, säger partisekreteraren till Dagens Nyheter.

Lämnade in motion

Redan under 2021 lämnade Richard Jomshof in en motion till riksdagen om att införa en möjlighet att beslagta ägodelar från människor som söker asyl i Sverige.

I motionen skrev han att Sverige bör ledas av en princip där man försörjer sig själv, om man har möjlighet.

Avslag

Motionen fick avslag, men Richard Jomshof har hållit fast vid sin åsikt.

Nu justerar dock SD:s partisekreterare sitt förslag – när det gäller människor som flyr från Rysslands bomber i Ukraina.

Definition av flykting

Richard Jomshof anser att hans motion fortfarande är aktuell, men att flyktingar från Ukraina borde utgöra undantag för lagen. Istället bör man diskutera hur en flykting ska definieras utifrån faktorer som ekonomi och krig.

“Resurser till de som flyr bomber”

DN framhåller att de som kommer till Sverige bedöms som riktiga flyktingar av myndigheterna. På den punkten har dock SD-profilen en annan åsikt.

– Jag tycker inte det om man till exempel är afghansk man som bor i Iran och tar sig genom hela Europa för att söka sig till Sverige och en bättre ekonomisk framtid. Det finns säkert mänskliga aspekter på det också men, kära nån, världen är vad den är och det är bara att beklaga, framhäver han till DN.

– Då måste de resurser vi har gå till dem som de facto flyr bomber, säger Richard Jomshof.

Inspiration från Danmark

Den så kallade “smyckeslagen” som inspirerat Richard Jomshof finns redan i Danmark sedan 2016.

Enligt Expressen innebär den att kontanter och värdesaker, till exempel smycken, med ett totalt värde på cirka 14 000 svenska kronor kan beslagtas när flyktingar söker asyl i Danmark. Anledningen ska vara att de istället ska öronmärkas för deras uppehälle i landet.

Kringgår asyllagen

I Danmark togs förra veckan just ett beslut om att ukrainska flyktingar ska undantas från rådande asyllagar för att effektivisera processen. Däribland den omtalade “smyckeslagen”.

1 700 asylsökande
Enligt danska TV2 hade förra veckan 1 700 människor från krigets Ukraina sökt asyl i Danmark. 3 000 har bokat tid för att ansöka om uppehållstillstånd.

Danska Folketinget har beslutat att göra ytterligare undantag i sin asyllagstiftning för just flyktingar från Ukraina. Bland annat ska de inte behöva bo i asylcenter. Ukrainska flyktingar ska enligt en ny speciallag även få uppehållstillstånd så de snabbare kan börja jobba, utbilda sig eller gå i skolan.

Foto: Sveriges riksdag resp. M Rivas

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen