SD: Vill kunna ta smycken – gör undantag

2022 03 23

Sverigedemokraternas Richard Jomshof vill att ukrainare ska undantas från den lag han vill införa om att kunna beslagta smycken.

– De som kommer från Ukraina är riktiga flyktingar, säger partisekreteraren till Dagens Nyheter.

Lämnade in motion

Redan under 2021 lämnade Richard Jomshof in en motion till riksdagen om att införa en möjlighet att beslagta ägodelar från människor som söker asyl i Sverige.

I motionen skrev han att Sverige bör ledas av en princip där man försörjer sig själv, om man har möjlighet.

Avslag

Motionen fick avslag, men Richard Jomshof har hållit fast vid sin åsikt.

Nu justerar dock SD:s partisekreterare sitt förslag – när det gäller människor som flyr från Rysslands bomber i Ukraina.

Definition av flykting

Richard Jomshof anser att hans motion fortfarande är aktuell, men att flyktingar från Ukraina borde utgöra undantag för lagen. Istället bör man diskutera hur en flykting ska definieras utifrån faktorer som ekonomi och krig.

“Resurser till de som flyr bomber”

DN framhåller att de som kommer till Sverige bedöms som riktiga flyktingar av myndigheterna. På den punkten har dock SD-profilen en annan åsikt.

– Jag tycker inte det om man till exempel är afghansk man som bor i Iran och tar sig genom hela Europa för att söka sig till Sverige och en bättre ekonomisk framtid. Det finns säkert mänskliga aspekter på det också men, kära nån, världen är vad den är och det är bara att beklaga, framhäver han till DN.

– Då måste de resurser vi har gå till dem som de facto flyr bomber, säger Richard Jomshof.

Inspiration från Danmark

Den så kallade “smyckeslagen” som inspirerat Richard Jomshof finns redan i Danmark sedan 2016.

Enligt Expressen innebär den att kontanter och värdesaker, till exempel smycken, med ett totalt värde på cirka 14 000 svenska kronor kan beslagtas när flyktingar söker asyl i Danmark. Anledningen ska vara att de istället ska öronmärkas för deras uppehälle i landet.

Kringgår asyllagen

I Danmark togs förra veckan just ett beslut om att ukrainska flyktingar ska undantas från rådande asyllagar för att effektivisera processen. Däribland den omtalade “smyckeslagen”.

1 700 asylsökande
Enligt danska TV2 hade förra veckan 1 700 människor från krigets Ukraina sökt asyl i Danmark. 3 000 har bokat tid för att ansöka om uppehållstillstånd.

Danska Folketinget har beslutat att göra ytterligare undantag i sin asyllagstiftning för just flyktingar från Ukraina. Bland annat ska de inte behöva bo i asylcenter. Ukrainska flyktingar ska enligt en ny speciallag även få uppehållstillstånd så de snabbare kan börja jobba, utbilda sig eller gå i skolan.

Foto: Sveriges riksdag resp. M Rivas

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland aktiverar invasionsplanen från 2022

2025 12 02

Ryska styrkor påstår sig ha intagit den strategiskt viktiga staden Pokrovsk, som beskrivs som en “port” för att ta kontroll över hela Donbasregionen.

Natten till tisdagen bryter Rysslands diktator Vladimir Putin tystnaden i frågan.

– Detta är en viktig utveckling. Vi är alla medvetna om dess betydelse, säger Putin enligt Reuters.

Diktatorn hävdar också att den påstådda ryska framgången gör att Ryssland nu kan skifta tillbaka fokus – till vad Kreml egentligen hade som syfte vid den fullskaliga invasionen för snart fyra år sedan.

Enligt Putin avancerar nu ryska styrkor “i praktiskt taget alla riktningar”

– Detta är en viktig riktning. Vi förstår alla hur viktigt det är. Det gör att vi kan gå vidare med uppgiften vi påbörjade när den militära specialoperationen inleddes, säger Putin.

Begreppet “militära specialoperationen” är det som Kreml använt för att beskriva invasionen av Ukraina i februari 2022.

Ifrågsaätts

Det ryska beskedet om man intagit Pokrovsk har mötts av skepsis. Andriy Kovalenko, chefen för det ukrainska centret för bekämpning av desinformation, har varnat för att Ryssland kommer att försöka “utöva press på frontlinjen med många högljudda uttalanden”.

– Han sa att detta gjordes ”exklusivt för den västerländska publiken och för att höja de diplomatiska insatserna” mitt i nya förhandlingar om hur kriget i Ukraina ska kunna avslutas, skriver CNN.

Även den ansedda amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, ifrågasätter det ryska påståendet.

– ISW har ännu inte observerat bevis som bekräftar att ryska styrkor har slutfört erövringen av Pokrovsk i skrivande stund. Kreml kan ha tillkännagivit erövringen av Pokrovsk i förtid den 1 december – liksom för många andra bosättningar i Ukraina – som en del av en kognitiv krigföringsinsats för att forma de amerikansk-ryska förhandlingarna i Moskva den 2 december, framhåller tankesmedjan.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Svårbedömt

Joakim Paasikiivi, tidigare överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, menar att det inte är omöjligt att Ryssland kan ha tagit över Pokrovsk.

– Men det är väldigt svårt att säga att det skulle vara så grundat bara på ryska utsagor. Eftersom de säger att de tar saker som de inte har tagit, säger militärexperten till TV4 Nyheterna.

USA:s sändebud Steve Witkoff möter Vladimir Putin i Moskva under tisdagen.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fruktar värsta vintern sedan 2022 – “tror många svenskar förstår”

2025 12 02

Sverige förbereder att gå fram med ett särskilt vinterpaket värt 1,1 miljarder kronor.

Ryssland fortsätter att attackera Ukraina, mitt under de pågående fredsförhandlingarna.

I synnerhet siktar Moskva in sig på att förstöra ukrainsk infrastruktur, vilket leder till svåra och långa strömavbrott.

– De här attackerna har intensifierats de senaste veckorna. När temperaturen nu börjar falla riskerar det här att bli den värsta vintern sedan 2022, säger Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) till GP.

"Tror många svenskar förstår"

Det är på grund av de eskalerande ryska attackerna som vinterpaketet tagits fram. När de nya 1,1 miljarderna ska skänkas har regeringen valt att fördela om bistånd som tidigare varit avsett för bland annat afrikanska länder.

Nu går en del av pengarna till Ukraina istället. Enligt Benjamin Dousa beror det på två saker: dels solidariteten med Ukraina, dels det svenska nationella säkerhetsintresset i att hålla Ukraina på benen.

Ministern upplever att svenska folket har förståelse för omfördelningen.

– Jag tror också att många svenskar förstår att vår statsbudget inte är oändlig. Ska vi inte behöva höja skatter för att finansiera Ukrainastödet så behöver vi ta från andra områden i biståndsbudgeten.

LÄS MER: Kängan till Europa – “Har inget att säga till om”

600 miljoner till nytt initiativ

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor för att på olika sätt stötta Ukraina.

I november meddelade regeringen att Sverige avsätter 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirement List.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland. Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen