SD och KD svarar på anklagelser om svikna vallöften

2022 12 27

– Mandatperioden är fyra år så vi kan ha den här diskussionen om tre år och nio månader.

Det säger Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oskar Sjöstedt när DN undrar om eventuell oro för att partiet kan hamna i en svekdebatt.

Framförallt två frågor

Frågan gäller de vallöften som Sverigedemokraterna gick ut med inför valet 2022 – ett val som ledde till valseger.

Det är framförallt två frågor som varit uppe till debatt sedan valet.

Nummer ett – Elpriset

Sverigedemokraterna och de tre andra partierna i högersidans regeringsunderlag riktade skarp kritik mot S-regeringen avseende de höga elpriserna.

Partierna ville se lägre elpris och satsningar på kärnkraften.

Men sedan dess har det varit många turer kring elstödet som ännu inte har betalats ut.

Att Norrland inte inkluderades har också skapat stort missnöje.

Nummer två – bränslepriset

Även gällande priset för diesel och bensin så var högerpartierna tydliga inför valet.

SD utlovade sänkt dieselpris med 10 kronor och sänkt bensinpris med 6,50 kronor.

Men så här långt har det stannat på sänkningar med 41 respektive 14 öre.

– Jag tror att väljarna är helt införstådda med att om ett parti inte har egen majoritet så har man inte möjlighet att få igenom 100 procent av sin politik.

– De enda som inte förstår det är journalister och socialdemokrater, säger Oskar Sjöstedt (SD) till DN.

KD:s besked

Han understryker att det är på tok för tidigt att utvärdera den nya regeringen redan nu.

Kristdemokraternas partisekreterare Johan Ingerö är inne på samma linje.

– Ingen har lovat att utvecklingen kommer vändas på några veckor, framför han till tidningen.

ANALYS

En stor majoritet av väljarna inser sannolikt att det tar tid att infria vallöften – oavsett vilka partier som sitter i regeringen.

Samtidigt har oppositionen varit extra skickliga på att få ut sitt budskap om att M-SD-sidan inte infriat sina vallöften ännu.

De som lär avgöra hur opinionsvinden utvecklas i denna fråga är samma grupp som avgör såväl svenska val som opinionsmätningarna allmänt - och det är en mindre del av väljarkåren som är extra rörlig.

Vägen framåt

Ett minus för M-SD-KD-L-sidan när det gäller just elpris och bränsle är att väljarnas tålamod lär vara extra kort i just dessa frågor som är så vardagsnära och dessutom så lätta att mäta.

Vägen framåt för regeringen blir sannolikt att till stor del försöka att lägga fokus på andra sakfrågor så snart som möjligt 2023 – exempelvis brottsligheten och migrationen.

Text: Redaktionen


12 jun 26

”Det är kört” – chockbesked för Donald Trump

2026 06 12

Väljarstödet för Donald Trump har sjunkit i en stadig takt under hans andra mandatperiod, enligt flera opinionsmätningar.

Nu kommer nya mardrömssiffror för presidenten.

Enligt en färsk undersökning från Reuters är endast 22 procent nöjda med hur Trump hanterar levnadskostnaderna, medan 70 procent säger sig vara missnöjda.

Siffran innebär att missnöjet Trumps hantering av levnadskostnaderna är större än under hans föregångare Joe Bidens, som kritiserades kraftigt för sin ekonomiska politik. 

Under slutet av Bidens mandatperiod uppgav 29 procent av väljarna att det var nöjda med hans hantering av levnadskostnaderna, medan 63 procent var missnöjda.

”Det är kört”

Inflationen i USA har stigit till den högsta nivån på tre år i svallvågorna av landets krig mot Iran.

I maj landade inflationstakten på 4,2 procent. Stigande mat- och elpriser pekas ut som drivande faktorer, rapporterar Politico.

En tidigare tjänsteman inom Trumpadministrationen bedömer att Trump har förlorat kontrollen över ekonomin.

– Det spelar ingen roll om det här är inflationens topp eller inte. Det är kört när det gäller hur folk ser på ekonomin, säger personen enligt Politico.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad |

Värsta sedan pandemin

Irankriget slår hårt mot ekonomier världen över.

Kriget väntas bromsa den globala ekonomiska tillväxten till den lägsta takten sedan covid-19-pandemin, enligt ny rapport från Världsbanken.

Den globala ekonomiska tillväxten väntas bli 2,5 procent i år – en minskning från 2,9 procent 2025.

– En förnyad upptrappning av fientligheterna eller mer långvariga störningar i råvaruflödena skulle kunna höja råvarupriserna ytterligare, intensifiera inflationstrycket och osäker livsmedelsförsörjning, utlösa finansiell stress och långsam tillväxt, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


12 jun 26

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Ukrainas har inlett en omfattande militär kampanj med syfte att skära av den ryskockuperade Krymhalvön från fastlandet.

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen