SD och KD svarar på anklagelser om svikna vallöften

2022 12 27

– Mandatperioden är fyra år så vi kan ha den här diskussionen om tre år och nio månader.

Det säger Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oskar Sjöstedt när DN undrar om eventuell oro för att partiet kan hamna i en svekdebatt.

Framförallt två frågor

Frågan gäller de vallöften som Sverigedemokraterna gick ut med inför valet 2022 – ett val som ledde till valseger.

Det är framförallt två frågor som varit uppe till debatt sedan valet.

Nummer ett – Elpriset

Sverigedemokraterna och de tre andra partierna i högersidans regeringsunderlag riktade skarp kritik mot S-regeringen avseende de höga elpriserna.

Partierna ville se lägre elpris och satsningar på kärnkraften.

Men sedan dess har det varit många turer kring elstödet som ännu inte har betalats ut.

Att Norrland inte inkluderades har också skapat stort missnöje.

Nummer två – bränslepriset

Även gällande priset för diesel och bensin så var högerpartierna tydliga inför valet.

SD utlovade sänkt dieselpris med 10 kronor och sänkt bensinpris med 6,50 kronor.

Men så här långt har det stannat på sänkningar med 41 respektive 14 öre.

– Jag tror att väljarna är helt införstådda med att om ett parti inte har egen majoritet så har man inte möjlighet att få igenom 100 procent av sin politik.

– De enda som inte förstår det är journalister och socialdemokrater, säger Oskar Sjöstedt (SD) till DN.

KD:s besked

Han understryker att det är på tok för tidigt att utvärdera den nya regeringen redan nu.

Kristdemokraternas partisekreterare Johan Ingerö är inne på samma linje.

– Ingen har lovat att utvecklingen kommer vändas på några veckor, framför han till tidningen.

ANALYS

En stor majoritet av väljarna inser sannolikt att det tar tid att infria vallöften – oavsett vilka partier som sitter i regeringen.

Samtidigt har oppositionen varit extra skickliga på att få ut sitt budskap om att M-SD-sidan inte infriat sina vallöften ännu.

De som lär avgöra hur opinionsvinden utvecklas i denna fråga är samma grupp som avgör såväl svenska val som opinionsmätningarna allmänt - och det är en mindre del av väljarkåren som är extra rörlig.

Vägen framåt

Ett minus för M-SD-KD-L-sidan när det gäller just elpris och bränsle är att väljarnas tålamod lär vara extra kort i just dessa frågor som är så vardagsnära och dessutom så lätta att mäta.

Vägen framåt för regeringen blir sannolikt att till stor del försöka att lägga fokus på andra sakfrågor så snart som möjligt 2023 – exempelvis brottsligheten och migrationen.

Text: Redaktionen


Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten. 

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker. 

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen


12 januari 2026

”Har gjort det nästintill omöjliga” – styrkebesked från Ukraina

2026 01 14

Under natten har ryska attacker mot anläggningar i Kryvyj Rih slagit ut strömmen för omkring 45 000 ukrainare.

Beskedet kom från Oleksandr Vilkul som leder militärförvaltningen i staden.

– Fienden har återigen genomfört en storskalig drönarattack mot en infrastrukturanläggning, uppger han i ett inlägg på Telegram.

Var snäll och fyll på med vatten och ladda era enheter om ni kan.

”Har gjort det nästintill omöjliga”

Inga människor ska ha skadats i den massiva attacken, som slog ut stora delar av elförsörjningen under natten.

Men tidigt på morgonen kommer ett styrkebesked från den ukrainska regionen.

– Energiarbetarna har gjort det nästintill omöjliga. Strömmen har återkopplats i Kryvyj Rih efter den ryska drönarattacker som lämnade 45 000 utan elektricitet, säger Oleksandr Vilkul, rapporterar Kyiv Independent.

– Pannanläggningarna har startats upp och når redan driftstemperaturer. Kommunala transporter går normalt, inklusive höghastighetsspårvagnen. Vattenförsörjningen fungerar.

LÄS MER: Ryssland har attackerat sig själva

Kallt i Ukraina

De ryska attackerna mot infrastrukturen i Ukraina slår hårt mot landets befolkning nu när vinterkylan har slagit till.

– Nattens temperaturer i Kiev var -14 grader. Väderprognoserna visar att frostförhållanden sannolikt kommer att fortsätta i minst två veckor till, uppger tidningen.

Förra veckan slog de ryska styrkorna ut elförsörjningen i flera regioner.

– Invånarna i huvudstaden Kiev har kämpat med liknande utmaningar de senaste dagarna, när tusentals invånare stod utan värme efter en massiv nattattack den 9 januari som riktade sig mot kritisk infrastruktur och dödade minst fyra personer.

Många sammandrabbningar

Det senaste dygnet har de ryska och ukrainska styrkorna drabbat samman på flera platser längs fronten, allra flest kring staden Pokrovsk.

– Igår utsatte fienden ukrainska enheter och befolkade områden för fyra missilattacker och 42 flyganfall. De använde 25 missiler och släppte 78 bomber, uppger den ukrainska generalstaben i ett uttalande, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryssland har attackerat polsk anläggning

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen