SD och KD svarar på anklagelser om svikna vallöften

2022 12 27

– Mandatperioden är fyra år så vi kan ha den här diskussionen om tre år och nio månader.

Det säger Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oskar Sjöstedt när DN undrar om eventuell oro för att partiet kan hamna i en svekdebatt.

Framförallt två frågor

Frågan gäller de vallöften som Sverigedemokraterna gick ut med inför valet 2022 – ett val som ledde till valseger.

Det är framförallt två frågor som varit uppe till debatt sedan valet.

Nummer ett – Elpriset

Sverigedemokraterna och de tre andra partierna i högersidans regeringsunderlag riktade skarp kritik mot S-regeringen avseende de höga elpriserna.

Partierna ville se lägre elpris och satsningar på kärnkraften.

Men sedan dess har det varit många turer kring elstödet som ännu inte har betalats ut.

Att Norrland inte inkluderades har också skapat stort missnöje.

Nummer två – bränslepriset

Även gällande priset för diesel och bensin så var högerpartierna tydliga inför valet.

SD utlovade sänkt dieselpris med 10 kronor och sänkt bensinpris med 6,50 kronor.

Men så här långt har det stannat på sänkningar med 41 respektive 14 öre.

– Jag tror att väljarna är helt införstådda med att om ett parti inte har egen majoritet så har man inte möjlighet att få igenom 100 procent av sin politik.

– De enda som inte förstår det är journalister och socialdemokrater, säger Oskar Sjöstedt (SD) till DN.

KD:s besked

Han understryker att det är på tok för tidigt att utvärdera den nya regeringen redan nu.

Kristdemokraternas partisekreterare Johan Ingerö är inne på samma linje.

– Ingen har lovat att utvecklingen kommer vändas på några veckor, framför han till tidningen.

ANALYS

En stor majoritet av väljarna inser sannolikt att det tar tid att infria vallöften – oavsett vilka partier som sitter i regeringen.

Samtidigt har oppositionen varit extra skickliga på att få ut sitt budskap om att M-SD-sidan inte infriat sina vallöften ännu.

De som lär avgöra hur opinionsvinden utvecklas i denna fråga är samma grupp som avgör såväl svenska val som opinionsmätningarna allmänt - och det är en mindre del av väljarkåren som är extra rörlig.

Vägen framåt

Ett minus för M-SD-KD-L-sidan när det gäller just elpris och bränsle är att väljarnas tålamod lär vara extra kort i just dessa frågor som är så vardagsnära och dessutom så lätta att mäta.

Vägen framåt för regeringen blir sannolikt att till stor del försöka att lägga fokus på andra sakfrågor så snart som möjligt 2023 – exempelvis brottsligheten och migrationen.

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen