SD och KD svarar på anklagelser om svikna vallöften

2022 12 27

– Mandatperioden är fyra år så vi kan ha den här diskussionen om tre år och nio månader.

Det säger Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oskar Sjöstedt när DN undrar om eventuell oro för att partiet kan hamna i en svekdebatt.

Framförallt två frågor

Frågan gäller de vallöften som Sverigedemokraterna gick ut med inför valet 2022 – ett val som ledde till valseger.

Det är framförallt två frågor som varit uppe till debatt sedan valet.

Nummer ett – Elpriset

Sverigedemokraterna och de tre andra partierna i högersidans regeringsunderlag riktade skarp kritik mot S-regeringen avseende de höga elpriserna.

Partierna ville se lägre elpris och satsningar på kärnkraften.

Men sedan dess har det varit många turer kring elstödet som ännu inte har betalats ut.

Att Norrland inte inkluderades har också skapat stort missnöje.

Nummer två – bränslepriset

Även gällande priset för diesel och bensin så var högerpartierna tydliga inför valet.

SD utlovade sänkt dieselpris med 10 kronor och sänkt bensinpris med 6,50 kronor.

Men så här långt har det stannat på sänkningar med 41 respektive 14 öre.

– Jag tror att väljarna är helt införstådda med att om ett parti inte har egen majoritet så har man inte möjlighet att få igenom 100 procent av sin politik.

– De enda som inte förstår det är journalister och socialdemokrater, säger Oskar Sjöstedt (SD) till DN.

KD:s besked

Han understryker att det är på tok för tidigt att utvärdera den nya regeringen redan nu.

Kristdemokraternas partisekreterare Johan Ingerö är inne på samma linje.

– Ingen har lovat att utvecklingen kommer vändas på några veckor, framför han till tidningen.

ANALYS

En stor majoritet av väljarna inser sannolikt att det tar tid att infria vallöften – oavsett vilka partier som sitter i regeringen.

Samtidigt har oppositionen varit extra skickliga på att få ut sitt budskap om att M-SD-sidan inte infriat sina vallöften ännu.

De som lär avgöra hur opinionsvinden utvecklas i denna fråga är samma grupp som avgör såväl svenska val som opinionsmätningarna allmänt - och det är en mindre del av väljarkåren som är extra rörlig.

Vägen framåt

Ett minus för M-SD-KD-L-sidan när det gäller just elpris och bränsle är att väljarnas tålamod lär vara extra kort i just dessa frågor som är så vardagsnära och dessutom så lätta att mäta.

Vägen framåt för regeringen blir sannolikt att till stor del försöka att lägga fokus på andra sakfrågor så snart som möjligt 2023 – exempelvis brottsligheten och migrationen.

Text: Redaktionen

06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

06mars26

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson  Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen