SD ger oväntat besked – om Bromma flygplats

2025 01 31

Sverigedemokraterna ger ett oväntat besked om sin syn på Bromma flygplats.

I Tidöavtalet är regeringspartierna och Sverigedemokraterna överens om att Bromma flygplats inte ska läggas ned.

Men nu kommer nya besked om hur SD ser på flygplatsens framtid.

Partiets lokalavdelning i Stockholm öppnar för att bygga någonting helt nytt på den mark där flygplatsen ligger idag.

”Alternativ till höga hus”

SD i Stockholm öppnar för möjligheten att lägga ned Bromma flygplats och istället bygga bostäder där, rapporterar DN.

Man vill fortfarande helst bevara flygplatsen. Men samtidigt vill SD kunna påverka vad som händer med marken om flygplatsen trots allt läggs ned. Därför öppnar man nu för att ta fram ett program för att bygga bostäder på flygplatsen.

– De rödgröna partierna, S, V och MP, vill utreda vilken typ av bostäder som ska byggas på Bromma. Om vi bara hade röstat nej till det hade vi inte gett tjänstemännen som ska utreda frågan något alternativ till höga hus och massor av hyresrätter, säger SD:s gruppledare i Stockholm stad, Gabriel Kroon, till tidningen.

”Två tankar i huvudet samtidigt”

SD öppnar alltså för att bygga bostäder på platsen.

– Sverigedemokraterna är öppna för att utreda bostadsbebyggelse på Bromma flygplats förutsatt att Arlanda flygplats kan hantera flygkapaciteten, skriver vice gruppledaren Anders Edin (SD) i en reservation till ett beslut om att utreda förutsättningarna för bostadsbygge, enligt Mitt i Stockholm.

SD anser att de rödgröna partierna vill bygga något som liknar ett miljonprogramsområde på platsen.

Själva vill de istället bygga egenhemsmiljöer som mera liknar en trädgårdsstad, rapporterar tidningen.

– Vi ska inte konkurrera med internationella metropoler genom att bygga skyskrapor och instängda lägenheter, menar SD i reservationen.

Gruppledare Gabriel Kroon tror inte att partiledningen har några problem med SD:s agerande lokalt.

– Vi är överens om att vi gör allt vi kan för att inte lägga ner Bromma i förtid. Men man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, säger han till DN.

Foto: Tomas Piachewski

Text: Redaktionen

JUST NU: Lukasjenko sätter trupper på maxnivå

2025 10 11

En massiv insats av stridsförmåga inleds i Belarus.

Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko har beordrat en omfattande inspektion av landets väpnade styrkor.

Syftet är att föra utvalda enheter till ”högsta nivå av stridsberedskap”, rapporterar Kyiv Independent.

Full mobilisering

Försvarsministeriet beskriver nu en rad åtgärder där trupper förflyttas till förutbestämda områden och utför uppgifter enligt presidentens direktiv.

Enligt officiella uppgifter övervakas operationen noggrant av Lukasjenko själv.

– Som en del av kontrollen av vår stridsberedskap, på order av försvarsmaktens högste befälhavare, genomförs en rad åtgärder för att föra armén till högsta nivå av stridsberedskap i syfte att verifiera beredskapen, säger försvarsministeriet.

– Flera enheter kommer att genomföra en rad åtgärder för att föra dem till stridsberedskap, förflytta sig till utsedda områden och utföra de åtgärder som anges i ordern.

Inspektionen följer direkt efter de årliga mobiliseringsövningarna och syftar till att förbättra samordningen mellan lokala myndigheter och civila organisationer vid upprättande av territoriellt försvar och militärreserver.

LÄS MER: Belarus rycker ut – måste rädda Ryssland från total kris

Tidigare övningar

I september 2025 genomförde Belarus tillsammans med Ryssland de stora gemensamma militärövningarna Zapad-2025, där Kreml uppgav att omkring 100 000 soldater deltog.

Övningarna, som hålls vart fjärde år med fokus på försvar, har länge väckt oro i Europa.

När övningarna inleddes stängde Polen tillfälligt alla gränsövergångar mot Belarus som en försiktighetsåtgärd.

Oroande utveckling

Utvecklingen kommer i en tid då Nato-länder rapporterar misstänkt aktivitet nära de östra gränserna och drönarintrång som Europa fruktar kan vara kopplade till rysk underrättelseverksamhet.

Situationen har lett till förhöjd vaksamhet i länder som Polen, Litauen och Lettland, där militärledningar förstärker gränsövervakningen.

LÄS MER: Ryskt stridsflygplan har kraschat

Foto: President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen

JUST NU: Natoland skickar ut nästan tusen ryssar

2025 10 11

Natolandet Lettland har tagit beslut om att hundratals ryssar måste lämna landet.

Som bekant bor många ryssar i de tidigare Sovjetstaterna Estland, Lettland och Litauen.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har relationen mellan Baltländerna och Ryssland blivit oerhört ansträngd.

Nu kommer besked om att Natolandet Lettland har tagit beslut om att skicka ut nästan tusen ryssar från landet, rapporterar Kyiv Independent.

841 måste lämna

Så många som 841 ryssar måste nu lämna Lettland.

Anledningen är deras misslyckande med att uppfylla lagkrav, inklusive bevis på kunskaper i lettiska och godkänt resultat i en nationell säkerhetsprövning.

Nya regler

Lettland ändrade först sina invandringslagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i början av 2022. 

Under 2024 införde landets regering strängare regler som styr det lagliga uppehållet för ryska medborgare. 

Enligt de uppdaterade bestämmelserna måste ryska medborgare skaffa status som varaktigt bosatt i EU, visa kunskaper i lettiska på A2-nivå och ha klarat en nationell säkerhetsprövning senast den 30 juni 2025.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har kraschat

“Stort skifte”

I en rapport från 2024 från Utrikespolitiska institutet framgår att relationen mellan Ryssland och Lettland försämrades avsevärt efter invasionen av Ukraina.

– Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har det politiska systemet i Lettland genomgått flera seismiska förändringar, framhåller UI i rapporten.

– Tidigare dominerande partier har blivit utmanövrerade ur det lettiska parlamentet. Premiärministrar och presidenter har avgått.

“Omvälvande”

Invasionen skakade om det politiska klimatet i Lettland rejält, menas det.

– Det initiala politiska svaret på invasionen från de flesta lettiska politiska partier förvärrade de interetniska relationerna i landet, uppger UI.

– Samtidigt utgjorde dock de skilda attityderna till invasionen bland Lettlands rysktalande befolkning ett omvälvande ögonblick för partisystemet. Nya partier har försökt att locka till sig både lettisk- och rysktalande väljare och därmed överbrygga den etnopolitiska klyfta som i årtionden har genomsyrat det lettiska partisystemet.

Läs mer: Trump varnas – finns bara en sak att göra mot Putin

Foto: V. Tenevoy

Text: Redaktionen