SBAB: Då sjunker kostnaderna – tiotusentals kronor för hushållen

2024 10 17

Nästa sommar kan mängder av hushåll få betydligt lägre månadsutgifter.

Det fastslår SBAB i en färsk analys av ränteprognosen.

Enligt banken kommer den rörliga bolåneräntan att nå en lägstanivå nästa sommar. Räntan kommer i genomsnitt att bottna på 3,1 procent, bedömer SBAB.

Det innebär kraftigt minskade månadskostnader för många hushåll.

Ett hushåll med 5 miljoner i rörligt bolån skulle spara över 45 000 kronor om året om boräntan sänks från dagens genomsnittliga nivå till 3,3 procent, enligt en sammanställning från Länsförsäkring.

Hushåll med 3 miljoner i rörligt bolån skulle spara över 20 000 kronor om året och hushåll med 2 miljoner i rörligt bolån beräknas spara cirka 15 000 kronor.

– Det är glada nyheter för alla hushåll med rörlig ränta på bolånet, för det innebär flera tusenlappar i lägre räntekostnader, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westberg i en kommentar till statistiken.

Dubbelsänkning eller ej?

I samband med den senaste sänkningen av styrräntan i september flaggade Riksbanken för att räntan kan sänkas minst två gånger till under 2024.

Vidare konstaterade centralbanken att det kan bli aktuellt med en dubbelsänkning vid något av de två återstående penningpolitiska mötena i år.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije ställer sig tveksam till beskedet.

Hushållen bör inte förvänta sig en sänkning med 50 punkter under året, konstaterar ekonomen.

– Riksbanken flaggade i september för att det skulle kunna bli en dubbelsänkning av styrräntan under något av årets två återstående penningpolitiska möten. Sedan dess har uttalanden från flera av Riksbanksdirektionens medlemmar till synes syftat till att tona ner stigande förväntningar om att en sådan dubbelsänkning kan komma redan vid novembermötet, även om man samtidigt sagt att penningpolitiken nu kan ge mer stöd åt den svaga utvecklingen av svensk ekonomi, säger Boije och tillägger:

– Det är uppenbart att Riksbankens direktion tycker att läget är svårbedömt.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Ny typ av fartkamera i Sverige – nu kommer man inte undan

2025 09 16

Trafikverket växlar upp för att stärka säkerheten ute på landets vägar.

Redan idag finns det omkring 2 500 trafiksäkerhetskameror, ofta kallade fartkameror, runtom i Sverige.

Enligt Trafikverket bidrar kamerorna till sänkt hastighet och räddar liv.

– Trafiksäkerhetskamerorna i landet räddar närmare 30 liv per år och fler än 70 personer per år från att bli allvarligt skadade i trafiken. Vi vill inte att någon ska behöva åka fast för fortkörning, men vi gör allt vi kan för att människor inte ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken, säger Jonas Nygren från myndigheten, i ett uttalande.

Ny typ sätts upp

I dagarna gav Trafikverket besked om att fler kameror är på väg ut. Den här gången i Småland.

Men en av kamerorna sticker ut. Det handlar nämligen om en ny typ, rapporterar SR.

Det nya är att den tar ännu skarpare bilder och lättare upptäcker hastighetsöverträdelser vid exempelvis omkörningar.

Nu ska det med andra ord bli svårare att komma undan jämfört med vad det varit tidigare.

Kameran som nu testas ska placeras på väg 151 mellan Hestra och Värnamo.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU.

Prioriterar landsbygden

Enligt Trafikverket kommer många av de nya kamerorna som sätts upp att prioriteras på vägarna ute på landsbygden. Där vet myndigheten att många kör för fort.

– Kamerorna placeras på vägar med mycket trafik, höga hastigheter och hög olycksrisk. Alla kameror placeras synligt. I varje kamera finns ett system som mäter fordonets hastighet med hjälp av radar, framhäver Trafikverket.

LÄS MER: Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

Avlivar myten

Det har länge florerat rykten om att fartkamerorna till stor del står avstängda. Trafikverket har tidigare hävdat att det inte stämmer.

– Endast de som kör för fort fotograferas och registreras. Alla kameror är direktkopplade till Polisen och fungerar både dag och natt, under hela året.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Inte hänt sedan 90-talet – krisdrag från Ryssland

2025 09 16

Ryssland tar till ett nytt krisdrag för att försöka kringgå västerländska sanktioner.

För första gången sedan 1990-talet har Ryssland infört traditionell byteshandel i den ryska utrikeshandeln.

Exempelvis byts vete mot kinesiska bilar och linfrön mot byggmaterial.

– Kinesiska banker är rädda för att hamna på sanktionslistor, under sekundära sanktioner, så de accepterar inte pengar från Ryssland, säger en källa inom betalningsmarknaden till Reuters.

25 000 sanktioner

Ryssland har under de senaste åren förstärkt sina band med Kina. Även Indien tillhör länderna som diktaturen handlar mest med.

Att Putinregimen nu återinfört byteshandel visar hur mycket kriget i Ukraina har “förvrängt” handelsrelationerna för ett land som är världens största producent av naturresurser, framhåller Reuters.

Totalt har västvärlden och dess allierade infört över 25 000 sanktioner mot Ryssland till följd av den olagliga invasionen av Ukraina.

Utåt sett har diktatorn Vladimir Putin påstått att den ryska ekonomin ändå är i toppslag.

Men.

– Framväxten av byteshandel är ett symtom på avdollarisering, sanktionstryck och likviditetsproblem bland partners, säger Maxim Spassky, sekreterare för generalrådet för den rysk-asiatiska unionen för industrialister och entreprenörer, till nyhetsbyrån.

LÄS MER: ”Värsta sedan krigsstarten” – Ryssland pressas rejält

Orsakade kaos på 90-talet

Ryssland har bekräftat att byteshandel nu sker. Det påstås dock att antalet transaktioner är “obetydligt” jämfört med det totala antalet utrikeshandelsavtal.

– Byshandelstransaktioner inom utlandet möjliggör utbyte av varor och tjänster med utländska företag utan behov av internationella transaktioner, uppges det stå i ett dokument från ryska finansdepartementet som Reuters har tagit del av.

När byteshandel infördes på 1990-talet efter att Sovjetunionen fallit orsakade det kaos på marknaden, bland annat på grund av svårigheter att fastställa varornas värde.

På den tiden var det brist på kontanter, gigantisk inflation och upprepade devalveringar som drev på byteshandeln.

LÄS MER: Putin på väg att beslagta miljarder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen