9 juni 2026

SAS-plan har tvingats landa – på väg hem från Grekland

2024 09 14

Ett SAS-flyg har tvingats landa och polisen har mött upp.

Planet i fråga hade lämnat semesterparadiset Zakynthos i Grekland och var på väg till Arlanda i Stockholm.

Uppe i luften urartade dock en situation då två personer började bråka på ett sätt som försvårade säkerheten för passagerare och personal på planet.

SAS-planet tvingades därför landa i Köpenhamn.

Det rapporterar SVT.

Polis steg ombord

Planet landade i den danska huvudstaden och flera poliser tog sig dit för att avlägsna personerna, en man och en kvinna.

– Två personer började bråka ombord. Vi har väldigt tydliga rutiner, säger Rikard Steinholtz, presstalesperson på SAS, till SVT.

“Hotfull situation”

Vittnen beskriver det hela som  en “hotfull situation”.

Steinholtz fortsätter.

– De har betett sig oacceptabelt ombord, men jag har inte så mycket mer information. Man har beslutat att gå ner när det passar, i det här fallet Köpenhamn, säger han till Aftonbladet.

Bakgrunden till bråket är oklar.

Ställer till det internationellt

Ilska på flygplan, så kallad “air-rage” har blivit ett påtagligt problem under den senaste tiden.

Flera internationella flygbolag har märkt av saken.

– Två Ryanair-flyg från Edinburgh till Teneriffa har störts under den senaste veckan, och ett av flygen tvingades stanna i Portugal efter att slagsmål utbrutit ombord, rapporterar BBC.

– Ett vittne beskrev scenerna på hennes flygning som ”vansinniga” och sa att de inblandade betedde sig ”som om de var på en annan planet”.

Incidenterna ökar

Pat McIlvogue, en industriell officer med Unite, berättar att de har tagit upp oro med flygbolag och flygplatser över hela Skottland.

– Det ökande antalet incidenter med antisocialt beteende och hot mot anställda på flygplatser och under flygningar är djupt oroande, säger han.

– Det är helt oacceptabelt att någon anställd ska behöva utsättas för hot om verbala eller fysiska övergrepp, och situationen måste åtgärdas omgående.

Det finns flera orsaker till “air-rage”, men alkoholkonsumtion bedöms vara en ledande förklaring till det.

Arkivfoto: Fabian N

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen