SÄPO: Kyrka är infiltrerad

2024 02 22

Under flera år har det pågått en konflikt kring den rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige.

Konflikten trappades upp när Ryssland invaderade Ukraina för två år sedan.

Kritik mot kyrkan

Kyrkan lyder under Moskvapatriarkatet och inte ska blandas samman med andra ortodoxa kyrkor.

Kritiker hävdar att den rysk-ortodoxa kyrkan går den ryske diktatorn Vladimir Putins ärenden.

Kyrkan har även anklagats för att stödja den ryska krigföringen i Ukraina, bland annat genom att bedriva propaganda bland kyrkans medlemmar.

SÄPO agerar

Nu går SÄPO ut med en allvarlig anklagelse avseende kyrkan.

SÄPO anklagar nu rysk underrättelsetjänst för att så väl styra som ha infiltrerat den rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige.

– Vi bedömer att den rysk-ortodoxa kyrkan är en plattform för ryska staten att agera i Sverige på ett säkerhetshotande sätt, säger Daniel Stenling, chef för kontraspionaget på Säpo, till Expressen.

Daniel Stenling berättar för tidningen att SÄPO sett de ökade aktiviteterna från Ryssland i flera olika områden när det kommer till underrättelseinhämtning.

”Säkerhetshotande aktiviteter”

Ryskt spionage resulterar oftast, enligt SÄPO, i utvisningar av diplomater som i själva verket varit underrättelseofficerare.

Men nu ser SÄPO även andra varningsklockor.

Daniel Stenling uppger att SÄPO ser allt fler enskilda underrättelseofficerare och individer kopplade till underrättelsetjänster som kommer till Sverige.

– Rysk-ortodoxa kyrkan är ett sådant exempel som vi bedömer vara en plattform för ryska staten att agera med säkerhetshotande aktiviteter inom Sverige i form av underrättelseinhämtning, säger han till tidningen.

Pekar ut tre länder

SÄPO har tidigare i veckan gått ut med information om att Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge.

Säkerhetspolisen har pekat ut tre länder som de största hoten.

– Främmande makt har en hög förmåga till olika typer av angrepp, sa Säpochefen Charlotte von Essen, till Aftonbladet igår.

Länderna som pekas ut är Ryssland, Kina och Iran.

– Den omfattande säkerhetshotande verksamheten skadar Sverige och hotar vår politiska och territoriella suveränitet, sa Charlotte von Essen till tidningen.

Foto: Säkerhetspolisen

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen