SÄPO: Flera brister har skadat Sverige

2022 03 30

Den svenska Säkerhetspolisen, Säpo, anser att det finns säkerhetsbrister hos flera myndigheter och aktörer som arbetar med samhällskänslig information.

Två tredjedelar av de anmälningar som Säpo mottog förra året har handlat om incidenter som kan kopplas till brister i informationssäkerheten hos myndigheter och andra aktörer som arbetar med samhällsviktig verksamhet, rapporterar SR Ekot.

Övervakar inte sina system

Enligt Carolina Björnsdotter Paasikivi, säkerhetsskyddschef på Säkerhetspolisen, finns det flera uppenbara brister hos aktörerna.

– Det är till exempel att man inte övervakar sina system, att man inte har tillräckligt med skyttsåtgärder och att man kanske inte är uppmärksam på att genomlysa dem och hitta det som kan ligga vilande där, säger hon till SR.

Ökad risk

Säpo bekräftar samtidigt att risken för att andra länder kommer åt samhällskänslig information har ökat. Den huvudsakliga anledning är att digitaliseringen i samhället har ökat möjligheterna att komma över sådan information.  

Det kan till exempel vara information om kritisk infrastruktur, uppgifter om svensk beredskap eller information som kan användas för att påverka svenskt beslutsfattande i en viss fråga, rapporterar SR.

Medfört skada för Sverige

Myndigheterna och aktörerna som har drabbats är skyldiga att anmäla incidenterna.

Säpo bedömer att en femtedel av de inrapporterade fallen medfört skada för Sveriges säkerhet. De vill inte kommentera vilken typ av skada det rör sig om, eller hur många fall det handlar om.

Hotbilden från Ryssland har ökat

Utifrån det rådande säkerhetsläget i Europa finns det en ökad risk för att Ryssland försöker komma åt samhällskänslig information från Sverige.

Det har Säpo konstaterat tidigare. Förra veckan varnade Carolina Björnsdotter Paasikivi för att Ryssland försöker påverka det svenska valet.

– Vi bedömer det som mer än sannolikt att Ryssland kommer att intressera sig för den svenska valrörelsen, sa Carolina Paasikivi Björnsdotter till Aftonbladet.

Foto: Säpo 

Text: Redaktionen


Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 21

Sveriges export till USA störtdyker.

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN. 

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas 

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


”Helvetet” har kommit till Ryssland

2026 04 20

Hamnen i ryska Tuapse står i lågor. 

Detta efter en massiv ukrainsk drönarattack mot oljeraffinaderiet i staden, som ligger vid Svarta havet drygt tio mil söder om Krasnodar.

– Stora lågor sågs slå ut från området samtidigt som rapporter om att minst två lagringstankar brann vid raffinaderiet, uppger Kyiv Independent.

Flera invånare rapporterar om explosioner och på nätet cirkulerar bilder och filmer från platsen.

– Förväxla det inte med helvetet, framhåller en användare på X.

Nav för exporten

Oljeraffinaderiet i Tuapse, som är ett nav för den ryska oljeexporten, är en anläggning som tillhör jätten Rosneft och är ett av de tio största raffinaderierna i Ryssland.

Hela tolv miljoner ton råolja kan raffineras per år i anläggningen, enligt den ukrainska tidningen.

Syftet med denna och liknande attacker är att slå mot Rysslands viktigaste inkomstkälla, i synnerhet i takt med att Irankriget fått oljepriserna att skjuta i höjden.

Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har ukrainska attacker mot den ryska oljan resulterat i förlorade oljeintäkter på minst 2,3 miljarder dollar för Ryssland.

Och den siffran gäller enbart mars månad.

– Jag är tacksam mot alla våra krigare för deras precision. Vi kommer att fortsätta detta arbete i april, sade Zelenskyj i helgen enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Trump: Världen brukade skratta åt oss

40 procent av kapaciteten

Nattens drönarattack, som brukligt inte kommenterats av den ukrainska militären, mot Tuapse är den andra inom enbart ett par dagar. 

Förra månaden rapporterades att drygt 40 procent av Rysslands potentiella oljeexport satts på spel, till följd av ukrainska långdistansattacker och beslagtaganden av fartyg inom den ryska skuggflottan.

Den senaste tidens ökade oljepriser har emellertid varit goda nyheter för Ryssland.

Förra veckan uppgraderade Internationella valutafonden, IMF, sin prognos för Rysslands tillväxt med 0,3 procent. 

Uppskattningen just nu är att Rysslands ekonomi kommer att växa med 1,1 procent under 2026.

LÄS MER: USA och Ukraina överens – premiärministern bekräftar

Foto: Exilnova_plus/Sociala medier

Text: Redaktionen