Sanslösa siffror om svenskt godis – “Vi tvingas säga nej”

2024 08 13

Den svenska godistrenden utomlands fortsätter.

Sedan en tid tillbaka har svenskt godis gjort jättesuccé i bland annat USA.

De otroliga framgångarna ser inte ut att avta, snarare fortsätter ännu fler att lockas av godiset.

Bland annat sprids snacket om svenskt godis på sociala medie-fenomenet TikTok, där det rör sig om sanslösa siffror.

Det rapporterar Omni med hänvisning till Bloomberg.

Sanslösa siffror

Många framstående kreatörer har under en tid lovordat olika varianter av svenskt godis.

TikTok har flaggat sanslösa 120 miljoner filmklipp som “Swedish candy reviews”, alltså recensioner av svenskt godis.

Amerikanska producenter av godiset har samtidigt behövt utöka tillverkningen för att möta efterfrågan.

“Tvingas säga nej”

En del återförsäljare skeppar tusentals kilo lösgodis från Sverige till USA.

Livsmedelsföretaget Orkla, som äger kända godismärken, bekräftar saken.

– Vi säger nej till nästan alla, vi har inte nog med godis, säger Orkla-chefen Niclas Arnelin till Bloomberg.

Behöver investera

Orkla äger bland annat Bubs, som amerikanerna tycks vara galna i.

Det har inneburit ett behov av ytterligare investeringar.

– Runt om i hela världen, men framförallt i USA och Australien, provar nya konsumenter hallonlakritsskallar och fruktiga ovaler från Bubs, framhåller Orkla i ett pressmeddelande.

– Och de älskar det! Den höga efterfrågan från både svenska och internationella godisälskare gör att Orkla Confectionery & Snacks nu gör en första investering på 20 miljoner SEK i Bubs godisfabrik i Jönköping för att öka kapaciteten redan i sommar. 

– Ambitionen är att därefter växa ytterligare med fler långsiktiga investeringar.

Svenskarna går först

Niclas Arnelind meddelar dock att svenskarna går först.

– I första hand bygger vi ut för att ta hand om alla godisälskare och kunder här i Sverige, säger han.

– Men när vi nu ökar kapaciteten, både på kort sikt och i kombination med våra planer på längre sikt, så hoppas vi även kunna nå en mer internationell marknad. 

Foto: A. Jostelius

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen