Sanna Marin talar ut: ”Problemet var att jag såg sexig ut”

2024 01 26

Det var i augusti 2022 som filmer på en dansande och festande Sanna Marin fick stor spridning.

I filmklippen dansade och sjöng Finlands dåvarande statsminister med en grupp kända personer.

I ett filmklipp ropade en av deltagarna ”mjölgänget”, vilket många tolkade som en anspelning till olika droger, bland annat kokain och amfetamin.

Filmklippen spreds snabbt och händelsen blev mycket omtalad i media. Sanna Marin fick motta hård kritik, men många valde att försvara henne, inklusive Sveriges dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S).

Över ett år senare beskriver Sanna Marin videoläckan som det ”värsta drevet” hon utsatts för.

– Det kändes som ett inkräktande av mitt privatliv, berättar hon i en intervju med Elle som Svenska Yle tagit del av.

”Såg för sexig ut”

Sanna Marin anser att den primära anledningen till kritiken inte var hennes festande.

Finlands före detta statsminister anser att kritikstormen eskalerade på grund att hon var en ung kvinnlig politiker.

– Problemet var inte mitt dansande. Vi har sett andra politiker dansa, sjunga och dricka. Problemet var att jag såg sexig ut, säger Marin.

Vill vara en förebild

Att var en förebild för unga kvinnor beskriver Sanna Marin som ett av hennes viktigaste uppdrag – både under och efter tiden som statsminister.

– Jag ville visa den yngre generationen, särskilt unga kvinnor, att du kan vara dig själv.

Nytt jobb

I april 2023 avgick Sanna Marin som partiledare för Finlands Socialdemokratiska Parti, SDP.

I dag jobbar hon som strategisk rådgivare för Tony Blair Institute for Global Change som är aktivt i 30 länder.

I sin arbetsroll ger Marin råd till regeringar och politiska ledare i politiska frågor.

– Arbetsuppgiften kommer att vara rådgivare för olika länder, regeringar och ledare i politikfrågor som är bekanta för mig, som god förvaltning, teknologi, klimat, jämställdhet och andra frågor som jag har fått arbeta med, sa hon till Hufvudstadsbladet i samband med att den nya tjänsten offentliggjordes.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen