Sanna Marin talar ut: ”Problemet var att jag såg sexig ut”

2024 01 26

Det var i augusti 2022 som filmer på en dansande och festande Sanna Marin fick stor spridning.

I filmklippen dansade och sjöng Finlands dåvarande statsminister med en grupp kända personer.

I ett filmklipp ropade en av deltagarna ”mjölgänget”, vilket många tolkade som en anspelning till olika droger, bland annat kokain och amfetamin.

Filmklippen spreds snabbt och händelsen blev mycket omtalad i media. Sanna Marin fick motta hård kritik, men många valde att försvara henne, inklusive Sveriges dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S).

Över ett år senare beskriver Sanna Marin videoläckan som det ”värsta drevet” hon utsatts för.

– Det kändes som ett inkräktande av mitt privatliv, berättar hon i en intervju med Elle som Svenska Yle tagit del av. 

”Såg för sexig ut”

Sanna Marin anser att den primära anledningen till kritiken inte var hennes festande.

Finlands före detta statsminister anser att kritikstormen eskalerade på grund att hon var en ung kvinnlig politiker.

– Problemet var inte mitt dansande. Vi har sett andra politiker dansa, sjunga och dricka. Problemet var att jag såg sexig ut, säger Marin.

Vill vara en förebild

Att var en förebild för unga kvinnor beskriver Sanna Marin som ett av hennes viktigaste uppdrag – både under och efter tiden som statsminister.

– Jag ville visa den yngre generationen, särskilt unga kvinnor, att du kan vara dig själv.

Nytt jobb

I april 2023 avgick Sanna Marin som partiledare för Finlands Socialdemokratiska Parti, SDP.

I dag jobbar hon som strategisk rådgivare för Tony Blair Institute for Global Change som är aktivt i 30 länder.

I sin arbetsroll ger Marin råd till regeringar och politiska ledare i politiska frågor.

– Arbetsuppgiften kommer att vara rådgivare för olika länder, regeringar och ledare i politikfrågor som är bekanta för mig, som god förvaltning, teknologi, klimat, jämställdhet och andra frågor som jag har fått arbeta med, sa hon till Hufvudstadsbladet i samband med att den nya tjänsten offentliggjordes.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen