Sänkt skatt för hushållen – men bara på ett villkor

2023 11 02

Omkring 20 procent kommer elpriset sannolikt att öka 2024.

Det beror på en ny EU-förordning som ska effektivisera elledningarna på hela kontinenten.

Priset kommer då att gå ned i Europa, men höjas i Sverige som har haft ett lägre pris än övriga EU-länder tack vare billig vattenkraft.

Beskedet till hushållen

Närings- och energiminister Ebba Busch (KD) bekräftar risken.

Men hon ger också ett indirekt löfte om att sänka energiskatten, rapporterar Dagens Nyheter.

Åtgärden kommer dock enbart att implementeras vid ett särskilt scenario.

– Det finns ett förslag i byrålådan sedan i våras om sänkt skatt på energi. Blir priserna högre i vinter kommer vi att kunna agera på frågan förhållandevis snabbt för att pressa priser igen, säger Ebba Busch till tidningen.

Kommer att återkomma

Energiministern förtydligar att det handlar om en skattesänkning på energi vid kraftigt förhöjda elpriser.

I så fall utesluter inte regeringen att aktualisera förslaget.

– Just nu är elpriserna lägre och vi har en rad andra åtgärder som kompenserar rejält, säger Ebba Busch.

Ska jämna ut pris och tillgång

Bakgrunden till den nya EU-förordningen är de mycket höga elpriserna i Europa under förra vintern.

Tanken är nu att både pris och tillgång ska jämnas ut över kontinenten så att skillnaderna inte blir lika stora.

I Sverige kommer tillgången på el därmed att bli större.

Den blir oundvikligen dyrare, men flaskhalsproblemet med att överföra el mellan olika elområden ska försvinna.

– Vi tar mer data från nätet så att den infrastruktur vi har, det är som att vi skapar en till elledning fast vi inte har det, på grund av att vi kan optimera nätet, säger Svenska kraftnäts strategiska driftchef Erik Ek till SVT.

Inre elmarknad

Poängen med EU:s inre elmarknad är att samhällsnyttan i Europa blir bättre och eltillgången mer välbalanserad.

Det var i början av 1990-talet som arbetet med en gemensam inre elmarknad påbörjades i syfte att främja handeln inom EU.

Sedan dess har man etablerat en integrerad elmarknad där EU-beslut, som i detta fall, kan påverka svenska elpriser.

– Syftet med en gemensam inre elmarknad är att öka försörjningstryggheten, bidra till hållbar elförsörjning och stärka konkurrensen på elmarknaden till nytta för Europas elkunder, förklarar Svenska kraftnät på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen