Sänker skatten för hushållen – men bara på ett villkor

2024 01 11

Det är alltjämt en ansträngd ekonomisk verklighet för många svenska hushåll.

Effekterna av en längre period med stigande räntor, höjd inflation och ett allmänt ekonomiskt osäkert läge i Sverige och Europa märks fortfarande.

Dyra bolån och ökad arbetslöshet är att vänta det kommande året.

Samtidigt finns det höga förväntningar på att regeringen ska genomföra skattesänkningar för att underlätta för hushållen – någonting som Moderaterna gick på val på 2022.

Till många moderaters stora förtret har det uteblivit, till exempel uppräkningen av brytpunkten för statlig skatt som gjorde att höginkomsttagare blev utan en större skattesänkning.

Sänker på ett villkor

Nu meddelar finansminister Elisabeth Svantesson (M) att regeringen inom kort är redo att lägga fram nya förslag på sänkt skatt.

Men det sker på ett villkor. Ekonomin måste återhämta sig så att det går att göra utrymme för sådana från annat håll.

– Det finns möjligheter att sänka skatter om man kan prioritera och minska utgifter på andra områden, säger Elisabeth Svantesson till Dagens Nyheter.

Kritiker: räcker inte

Regeringen har hittills infört ett nytt jobbskatteavdrag som innebär 200 kronor mer i månaden för de flesta inkomsttagare. Även pensioner och drivmedel har fått sänkt skatt. 

Men det räcker inte, enligt kritiker. Regeringen är för återhållsam.

– Det är en alldeles för återhållsam budget i ett läge där hushållen har det väldigt, väldigt tufft och företagare runt om i landet kämpar för sin överlevnad, sade exempelvis Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till SVT om regeringens höstbudget.

"Gillar att sänka skatt"

Elisabeth Svantesson håller inte med. 

Finansministern menar att politiken fungerar och att inflationen sjunker snabbare än förväntat, samtidigt som hon medger att många har det fortsatt tufft.

– Hur det ser ut framöver får vi återkomma till. Men jag gillar att sänka skatter.

God prognos

Prognosen för Sveriges ekonomi ser enligt flera experter god ut, trots det ansträngda läget just nu.

Under 2024 beräknas räntorna sjunka och Mats Kinnwall, som är chefsekonom på Teknikföretagen, tror på en starkt uppgång för svensk ekonomi när krisen är över.

Experten hänvisar till att Sverige sedan millennieskiftet haft en starkare utveckling av tillväxten jämfört med länderna inom eurozonen.

– Den har till och med varit starkare än USA, säger Kinnwall till SVT Nyheter.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen