Sänker skatten för hushållen – men bara på ett villkor

2024 01 11

Det är alltjämt en ansträngd ekonomisk verklighet för många svenska hushåll.

Effekterna av en längre period med stigande räntor, höjd inflation och ett allmänt ekonomiskt osäkert läge i Sverige och Europa märks fortfarande.

Dyra bolån och ökad arbetslöshet är att vänta det kommande året.

Samtidigt finns det höga förväntningar på att regeringen ska genomföra skattesänkningar för att underlätta för hushållen – någonting som Moderaterna gick på val på 2022.

Till många moderaters stora förtret har det uteblivit, till exempel uppräkningen av brytpunkten för statlig skatt som gjorde att höginkomsttagare blev utan en större skattesänkning.

Sänker på ett villkor

Nu meddelar finansminister Elisabeth Svantesson (M) att regeringen inom kort är redo att lägga fram nya förslag på sänkt skatt.

Men det sker på ett villkor. Ekonomin måste återhämta sig så att det går att göra utrymme för sådana från annat håll.

– Det finns möjligheter att sänka skatter om man kan prioritera och minska utgifter på andra områden, säger Elisabeth Svantesson till Dagens Nyheter.

Kritiker: räcker inte

Regeringen har hittills infört ett nytt jobbskatteavdrag som innebär 200 kronor mer i månaden för de flesta inkomsttagare. Även pensioner och drivmedel har fått sänkt skatt.

Men det räcker inte, enligt kritiker. Regeringen är för återhållsam.

– Det är en alldeles för återhållsam budget i ett läge där hushållen har det väldigt, väldigt tufft och företagare runt om i landet kämpar för sin överlevnad, sade exempelvis Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till SVT om regeringens höstbudget.

"Gillar att sänka skatt"

Elisabeth Svantesson håller inte med.

Finansministern menar att politiken fungerar och att inflationen sjunker snabbare än förväntat, samtidigt som hon medger att många har det fortsatt tufft.

– Hur det ser ut framöver får vi återkomma till. Men jag gillar att sänka skatter.

God prognos

Prognosen för Sveriges ekonomi ser enligt flera experter god ut, trots det ansträngda läget just nu.

Under 2024 beräknas räntorna sjunka och Mats Kinnwall, som är chefsekonom på Teknikföretagen, tror på en starkt uppgång för svensk ekonomi när krisen är över.

Experten hänvisar till att Sverige sedan millennieskiftet haft en starkare utveckling av tillväxten jämfört med länderna inom eurozonen.

– Den har till och med varit starkare än USA, säger Kinnwall till SVT Nyheter.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen