Sänker skatten för hushållen – men bara på ett villkor

2024 01 11

Effekterna av en längre period med stigande räntor, höjd inflation och ett allmänt ekonomiskt osäkert läge i Sverige och Europa märks fortfarande.

Dyra bolån och ökad arbetslöshet är att vänta det kommande året.

Samtidigt finns det höga förväntningar på att regeringen ska genomföra skattesänkningar för att underlätta för hushållen – någonting som Moderaterna gick på val på 2022.

Till många moderaters stora förtret har det uteblivit, till exempel uppräkningen av brytpunkten för statlig skatt som gjorde att höginkomsttagare blev utan en större skattesänkning.

Sänker på ett villkor

Nu meddelar finansminister Elisabeth Svantesson (M) att regeringen inom kort är redo att lägga fram nya förslag på sänkt skatt.

Men det sker på ett villkor. Ekonomin måste återhämta sig så att det går att göra utrymme för sådana från annat håll.

– Det finns möjligheter att sänka skatter om man kan prioritera och minska utgifter på andra områden, säger Elisabeth Svantesson till Dagens Nyheter.

Kritiker: räcker inte

Regeringen har hittills infört ett nytt jobbskatteavdrag som innebär 200 kronor mer i månaden för de flesta inkomsttagare. Även pensioner och drivmedel har fått sänkt skatt. 

Men det räcker inte, enligt kritiker. Regeringen är för återhållsam.

– Det är en alldeles för återhållsam budget i ett läge där hushållen har det väldigt, väldigt tufft och företagare runt om i landet kämpar för sin överlevnad, sade exempelvis Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till SVT om regeringens höstbudget.

"Gillar att sänka skatt"

Elisabeth Svantesson håller inte med. 

Finansministern menar att politiken fungerar och att inflationen sjunker snabbare än förväntat, samtidigt som hon medger att många har det fortsatt tufft.

– Hur det ser ut framöver får vi återkomma till. Men jag gillar att sänka skatter.

God prognos

Prognosen för Sveriges ekonomi ser enligt flera experter god ut, trots det ansträngda läget just nu.

Under 2024 beräknas räntorna sjunka och Mats Kinnwall, som är chefsekonom på Teknikföretagen, tror på en starkt uppgång för svensk ekonomi när krisen är över.

Experten hänvisar till att Sverige sedan millennieskiftet haft en starkare utveckling av tillväxten jämfört med länderna inom eurozonen.

– Den har till och med varit starkare än USA, säger Kinnwall till SVT Nyheter.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen