Sänker skatten för hushållen – men bara på ett villkor

2024 01 11

Effekterna av en längre period med stigande räntor, höjd inflation och ett allmänt ekonomiskt osäkert läge i Sverige och Europa märks fortfarande.

Dyra bolån och ökad arbetslöshet är att vänta det kommande året.

Samtidigt finns det höga förväntningar på att regeringen ska genomföra skattesänkningar för att underlätta för hushållen – någonting som Moderaterna gick på val på 2022.

Till många moderaters stora förtret har det uteblivit, till exempel uppräkningen av brytpunkten för statlig skatt som gjorde att höginkomsttagare blev utan en större skattesänkning.

Sänker på ett villkor

Nu meddelar finansminister Elisabeth Svantesson (M) att regeringen inom kort är redo att lägga fram nya förslag på sänkt skatt.

Men det sker på ett villkor. Ekonomin måste återhämta sig så att det går att göra utrymme för sådana från annat håll.

– Det finns möjligheter att sänka skatter om man kan prioritera och minska utgifter på andra områden, säger Elisabeth Svantesson till Dagens Nyheter.

Kritiker: räcker inte

Regeringen har hittills infört ett nytt jobbskatteavdrag som innebär 200 kronor mer i månaden för de flesta inkomsttagare. Även pensioner och drivmedel har fått sänkt skatt. 

Men det räcker inte, enligt kritiker. Regeringen är för återhållsam.

– Det är en alldeles för återhållsam budget i ett läge där hushållen har det väldigt, väldigt tufft och företagare runt om i landet kämpar för sin överlevnad, sade exempelvis Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till SVT om regeringens höstbudget.

"Gillar att sänka skatt"

Elisabeth Svantesson håller inte med. 

Finansministern menar att politiken fungerar och att inflationen sjunker snabbare än förväntat, samtidigt som hon medger att många har det fortsatt tufft.

– Hur det ser ut framöver får vi återkomma till. Men jag gillar att sänka skatter.

God prognos

Prognosen för Sveriges ekonomi ser enligt flera experter god ut, trots det ansträngda läget just nu.

Under 2024 beräknas räntorna sjunka och Mats Kinnwall, som är chefsekonom på Teknikföretagen, tror på en starkt uppgång för svensk ekonomi när krisen är över.

Experten hänvisar till att Sverige sedan millennieskiftet haft en starkare utveckling av tillväxten jämfört med länderna inom eurozonen.

– Den har till och med varit starkare än USA, säger Kinnwall till SVT Nyheter.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen