Det handlar om en svamp som heter goliatmusseron.

Den har beskrivits som världens dyraste svamp, och finns i flera svenska skogar, rapporterar SVT.

Svampen säljs för 10 000 kronor kilot i Japan.

Och svampfynden i Sverige är omgärdade av ett stort hemlighetsmakeri.

Risk för ”massinvasion” i skogen

Svampexperter som hittar goliatmusseron har uppmanats att inte registrera fynden för allmänheten, uppger kanalen.

Enligt uppgifter har det gjorts många fynd av svampen i en skog i Huddinge, men SVT uppmanas av kommunen att inte berätta för sina tittare vilken skog det handlar om.

– Eftersom svampen är så pass dyrbar kan det skapa en massinvasion av människor som vill hitta svampen, säger Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen, till kanalen.

Finns på flera håll i Sverige

Goliatmusseron finns dock inte bara i den hemlighetsfulla skogen i Huddinge, utan även på flera andra håll i Sverige.

Den är vanligast i norra Sverige, men har även hittats i Småland och Västergötland.

Svampen är dyr i Sverige, men betydligt dyrare i Japan, där den alltså uppges säljas för riktigt stora summor pengar.

– I Sverige har vi inte riktigt lärt oss att uppskatta den utan det är i Japan som den kan ge över 10.000 kr/kg, har Svampguidens Michael Krikorev tidigare sagt till Di.

Det finns en särskild anledning till att svampen är så populär i Japan.

Viktig del av japansk kultur

Goliatmusseron är nämligen Japans nationalsvamp, skriver tidningen Sveriges Natur.

I japansk kultur är årstidsväxlingarna väldigt viktiga, och svampen är starkt förknippad med hösten.

Traditionellt ska man i Japan äta goliatmusseron i början av oktober, ungefär som att vi i Sverige har en tradition av att äta kräftor i augusti, skriver tidningen.

1998 upptäckte biologen Niclas Bergius med hjälp av DNA-analys att goliatmusseronen som finns i svenska skogar är samma art som den svamp som i Japan kallas för matsutake.

Därför har svampen i de svenska skogarna blivit en mycket dyrbar och eftertraktad vara, till den grad att man i Huddinge alltså vill hålla hemligt i vilken skog svampen går att hitta.

Foto: S Unrau

Text: Redaktionen

Och mängder av konsumenter väntas ge sig ut till butiker för att shoppa.

Samtidigt ställer den rådande bedrägerivågen till det.

Under de senaste åren har många förlorat sina pengar på grund av illasinnade kriminella.

Betaltjänsten Swish går därmed ut med ett viktigt meddelande som gäller denna vecka.

“Alla kan drabbas”

Black Friday är här, vilket för många markerar starten på den årliga julhandeln. 

Det är inte bara shoppingen som tar fart utan även aktiviteten hos bedragarna.

Swish betonar att “alla kan drabbas”, och uppmanar användare att följa deras uppmaningar.

Fem uppmaningar

Swish har listat fem uppmaningar som användare bör följa för att undvika att bli bedragna mitt i Black Friday-vimlet.

- Klicka inte på länkar i sms eller mejl. Bedragaren kan själv välja det namn och nummer som visas i de mejl och sms som skickas ut, kolla därför alltid upp den påstådda avsändaren via en kontaktväg du själv letar upp, uppmanar Swish.

- Logga inte in med BankID eller säkerhetsdosa på någon annans uppmaning.

Dubbelkolla mottagaren

Listan fortsätter.

- Dubbelkolla mottagaren i BankID. Kontrollera alltid att rätt mottagare visas i BankID innan du godkänner betalningen.

- Lägg på samtal som känns konstiga. Swish kontaktar aldrig privatanvändare via telefon, mejl eller sms. Om du har blivit kontaktad av någon som uppger sig vara från Swish ska du inte svara på smset eller avsluta telefonsamtalet och kontakta polisen.

Var misstänksam

Slutligen tipsar Swish om att vara generellt uppmärksam i tillvaron.

Sunt förnuft och ett kritiskt förhållningssätt kan man komma långt med.

- Var misstänksam. Fundera lite extra om ett ovanligt bra erbjudande dyker upp. Känner du igen hemsidan sedan tidigare? Är priset för billigt för att vara sant? Tänk till en extra gång innan du genomför ditt köp.

Den som misstänker att den blivit utsatt för bedrägeri eller bedrägeriförsök ska alltid kontakta banken och polisanmäla händelsen.

Foto: Swish

Text: Redaktionen