SÄKERHETSLÄGET: Skarp kritik mot Sverige

2023 01 06

Sverige saknar en akut krisinsikt och tar inte säkerheten på samma allvar som i Finland.

Det anser Robert Dalsjö, säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

I en intervju med DN kritiserar säkerhetsforskarens Sveriges ”yrvakenhet” för drygt ett år sedan när Ryssland krävde att Nato skulle ”avstå från varje utvidgning”.

Några dagar senare korsade Putins soldater den ukrainska gränsen.

Sverige blev tagna på sängen, enligt Robert Dalsjö.

– Vi hade inte riktigt antennerna ute för att fånga signalerna om att det stora som hände i Europa också hade enorma implikationer för oss, säger han till DN.

Bättre i dag

Säkerhetsexperten understryker dock att svenska politiker tar säkerhetsläget på större allvar i dag – ett år senare.

Samtidigt höjer han ett varningens finger.

– Vi prioriterar inte säkerheten som vi borde, det finns inte samma akuta krisinsikt här som i Finland. Sverige är fortfarande inte Finland. Det är bättre än för ett år sedan, men det är inte tillräckligt bra, säger Robert Dalsjö till DN.

Flera lärdomar

Robert Dalsjö har nyligen publicerat en rapport om kriget i Ukraina.

I sitt 13 sidor långa memo ”Några observationer från kriget i Ukraina av relevans för svenskt försvar” sammanfattas de slutsatser som kan dras efter drygt tio månader av krig.

Säkerhetsforskaren skriver bland annat att Ukrainas enorma motståndsvilja, förmåga att mobilisera folkets motståndsvilja och väcka omvärldens vilja till stöd har varit en avgörande faktor för att stoppa Moskvas offensiv.

– Motstånd lönar sig, och tidigt och tydligt motstånd är utomordentligt viktigt för att visa att ett angrepp skett och att offret försvarar sig, säger Robert Dalsjö.

Samtidigt påpekar forskaren att västvärlden har överskattat Rysslands militära förmåga, men underskattat Putinregimens brutala stridslystnad.

– Västvärlden har överskattat rysk militär förmåga men ändå underskattat dess farlighet – benägenheten att gå i krig, riskaptiten och brutaliteten. Ryssland har samtidigt brist på manskap, särskilt skyttesoldater, vilket tvingat fram mobilisering av värnpliktiga, framhåller Robert Dalsjö.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen