SÄKERHETSLÄGET: Skarp kritik mot Sverige

2023 01 06

Sverige saknar en akut krisinsikt och tar inte säkerheten på samma allvar som i Finland.

Det anser Robert Dalsjö, säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

I en intervju med DN kritiserar säkerhetsforskarens Sveriges ”yrvakenhet” för drygt ett år sedan när Ryssland krävde att Nato skulle ”avstå från varje utvidgning”.

Några dagar senare korsade Putins soldater den ukrainska gränsen.

Sverige blev tagna på sängen, enligt Robert Dalsjö.

– Vi hade inte riktigt antennerna ute för att fånga signalerna om att det stora som hände i Europa också hade enorma implikationer för oss, säger han till DN.

Bättre i dag

Säkerhetsexperten understryker dock att svenska politiker tar säkerhetsläget på större allvar i dag – ett år senare.

Samtidigt höjer han ett varningens finger.

– Vi prioriterar inte säkerheten som vi borde, det finns inte samma akuta krisinsikt här som i Finland. Sverige är fortfarande inte Finland. Det är bättre än för ett år sedan, men det är inte tillräckligt bra, säger Robert Dalsjö till DN.

Flera lärdomar

Robert Dalsjö har nyligen publicerat en rapport om kriget i Ukraina.

I sitt 13 sidor långa memo ”Några observationer från kriget i Ukraina av relevans för svenskt försvar” sammanfattas de slutsatser som kan dras efter drygt tio månader av krig.

Säkerhetsforskaren skriver bland annat att Ukrainas enorma motståndsvilja, förmåga att mobilisera folkets motståndsvilja och väcka omvärldens vilja till stöd har varit en avgörande faktor för att stoppa Moskvas offensiv.

– Motstånd lönar sig, och tidigt och tydligt motstånd är utomordentligt viktigt för att visa att ett angrepp skett och att offret försvarar sig, säger Robert Dalsjö. 

Samtidigt påpekar forskaren att västvärlden har överskattat Rysslands militära förmåga, men underskattat Putinregimens brutala stridslystnad.

– Västvärlden har överskattat rysk militär förmåga men ändå underskattat dess farlighet – benägenheten att gå i krig, riskaptiten och brutaliteten. Ryssland har samtidigt brist på manskap, särskilt skyttesoldater, vilket tvingat fram mobilisering av värnpliktiga, framhåller Robert Dalsjö.

Foto: Försvarsmakten 

Text: Redaktionen


6 okt 2026

2 000 måste anställas akut – lönen 40 000 i månaden

2026 10 06

Personalbristen har blivit akut.

Tusentals plåtslagare måste anställas.

Helst så fort som möjligt, men åtminstone inom de närmaste tre åren. Hela 2 000 nya tjänster kommer att behövas för att täcka behovet som har uppstått, rapporterar Aftonbladet.

– Jag tror att det är en ganska osynlig yrkesgrupp. Få har nära kontakt med stadens tak, säger den tidigare plåtslagaren Mathilda Klinger Danielsson, som nu är ombudsman på fackförbundet Byggnads, till tidningen.

Chefen: Ge mig tio idag

Det är inte första gången det larmas om den akuta bristen på plåtslagare. Redan i februari efterlyste branschen 2 000 nya plåtslagare kommande tre åren. Men under den perioden det är bara 1 000 som väntas utbildas till yrket.

– Vi skulle kunna anställa tio personer i dag utan problem. Så ser det ut överallt och det har gjort det länge, säger Fredrik Nyström, personalchef på Karlaplans Plåtslageri, till tidningen Mitt i.

Konsekvenser

Att det råder brist på plåtslagare får stora konsekvenser, menar politikerna. I Stockholm har Liberalerna gått fram med förslaget om ett ett särskilt yrkesprogram med plåtinriktning på gymnasiet.

– Den stora bristen på plåtslagare i Stockholm gör nu att byggen försenas eller i värsta fall stoppas helt, och då har vi redan i dag en allvarlig bostadsbrist. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen och därför måste staden snarast vidta åtgärder för att utbilda fler plåtslagare, sade det tidigare oppositionsborgarrådet Jan Jönsson (L) till Mitt i vid tillfället.

Andra läser: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Snart 50 000 i lön

Snittlönen för en plåtslagare är idag knappt 40 000 kronor i månaden, enligt statistik som Jobbland tagit fram.

Den kan dock komma att öka kraftigt.

– Om några år så är han och snuddar runt 50 000, säger en personalchef Aftonbladet talat med.

Andra läser: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


06 okt 26 länka till https://www.flickr.com/photos/miljopartiet/55150053322/in/album-72177720323042236

Nytt krav på rödgrön regering – MP säger blankt nej

2026 10 06

På fredag ska samtliga rödgröna partier träffas för en “gemensam lägesgenomgång” av vilka samhällsutmaningar Sveriges nästa regering behöver hantera.

C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist står bakom initiativet.

Utöver företrädare för S, V, MP och C kommer representanter för näringslivet, fackförbund och andra samhällsviktiga aktörer att delta.

Nu presenterar flera runga företrädare för näringslivet en gemensam lägesbild inför fredagens samtal.  

I en debattartikel i SvD lyfter de fram sex punkter som de anser är avgörande för Sveriges ekonomiska utveckling.

Företagsprofilerna slår bland annat ett slag för en fortsatt utbyggnad av kärnkraften.

– Den långsiktiga energiförsörjningen måste tydligt hålla fast vid att Sverige avser att bygga ny kärnkraft, skriver de.

MP säger blankt nej

Kravet på ny kärnkraft står i direkt konflikt med Miljöpartiets linje. MP säger blankt nej till att bygga ny kärnkraft.

– Ny kärnkraft innebär stora kostnader, långa byggtider och omfattande ekonomiska risker för skattebetalarna. Det bromsar också klimatomställningen. Dyra subventioner av kärnkraft som tar lång tid att bygga tränger ut investeringar i förnybart, vilket gör att mer koldioxid hinner släppas ut till atmosfären, framhåller partiet på sin hemsida.

Vidare skriver MP att ny kärnkraft innebär ”stora risker kopplade till kärnkraftens radioaktiva avfall, uranutvinningen och det säkerhetspolitiska läget”.

Läs också: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Nya ansökningar

Ett av Tidöpartiernas stora projekt har varit utbyggnaden av ny kärnkraft i Sverige. M, KD, L och SD har genomfört flera åtgärder för att underlätta etableringen av nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. 

Det handlar bland annat om en ny finansieringsmodell där staten täcker en stor del av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt efter att reaktorerna har tagits i drift. Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Under mandatperioden har regeringen mottagit fem ansökningar om etablering av ny kärnkraft. Här är hela listan:

Inkomna ansökningar Ansökan inkom Status
Barsebäck, 
Kävlinge kommun
2026-06-16 Under beredning hos Regeringskansliet.
Målma, 
Valdemarsviks kommun
2026-03-23 Länsstyrelsen i Östergötlands län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.
Norrsundet, 
Gävle Kommun
2026-05-18 Länsstyrelsen i Gävleborgs län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.
Studsvik, 
Nyköpings kommun
2026-05-25 Länsstyrelsen i Södermanlands län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.
Untra, Tierps kommun 2026-08-26 Länsstyrelsen i Uppsala län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.

Källa: Regeringskansliet 

Läs också: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen 

Foto:

Text: Redaktionen