SÄKERHETSLÄGET: Lugnande besked – efter försvarschefernas varning

2023 01 12

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén har öppet varnat för att kriget i Ukraina kan växa till ett storkrig mellan Ryssland och Nato.

– Till de som är förvånade kan jag säga att det är hög tid att vakna upp. För det är precis så det är, sa Micael Bydén till DN i tisdags.

Överbefälhavaren förklarade att kriget kan få en helt ny vändning om en ”röd linje” korsas.

–  En eskalation från rysk sida som gör att det kollektiva väst, oavsett om det är Nato eller någon annan konstellation, hamnar i en situation där man känner att man behöver agera. Då tar det här kriget en helt annan vändning, sa han till tidningen och tillade:

– Sedan är bara frågan: när går den röda linjen då? När kommer Ryssland att göra något som skulle kunna vara en attack mot ett Natoland? Då är vi där.  

Tonar ner risken

Krigsforskaren Oscar Jonson gör en annan bedömning.

I en intervju med SvD framhåller experten på rysk krigsföring att det finns flera faktorer som talar emot att kriget eskalerar.

– Risken är större i dag än för ett år sedan men jag ser den inte som överhängande. Det scenario som skulle kunna leda fram till en eskalering är om Ryssland använder massförstörelsevapen och att väst känner att man måste dra en röd linje och reagera på det, säger han till tidningen.

Vidare förklarar Oscar Jonson att de ryska vapenlagren har börjar sina. Landet har helt enkelt inte kapacitet att gå i krig mot Nato.

– När man under våren talade om att Ryssland skulle få slut på kryssningsrobotar utgick man till exempel ifrån att de ville behålla hälften för en eventuellt kommande konflikt med Nato. Här verkar det som om Ryssland gjort sig av med långt mer än man önskat och det talar emot en konflikt med Nato, säger Oscar Jonson till SvD.

Vill undvika storkrig 

Avslutningsvis betonar krigsforskaren att Ryssland har allt att förlora på ett krig mot västmakterna.

Ett nytt världskrig skulle innebära att Moskva tvingas omfördela ännu mer resurser till sin militära kassan.

Fler människor skulle behöva mobiliseras, vilket troligtvis skulle utlösa stor splittring mellan storstäderna och landets etniska minoriteter.  

– En av de största rädslorna i Ryssland sedan 1990-talet är inhemska separatiströrelser främst i Kaukasus som skulle splittra federationen likt Jugoslavien, säger Oscar Jonson till SvD.

Foto: Nato 

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen