SÄKERHETSLÄGET: Lugnande besked – efter försvarschefernas varning

2023 01 12

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén har öppet varnat för att kriget i Ukraina kan växa till ett storkrig mellan Ryssland och Nato.

– Till de som är förvånade kan jag säga att det är hög tid att vakna upp. För det är precis så det är, sa Micael Bydén till DN i tisdags.

Överbefälhavaren förklarade att kriget kan få en helt ny vändning om en ”röd linje” korsas.

–  En eskalation från rysk sida som gör att det kollektiva väst, oavsett om det är Nato eller någon annan konstellation, hamnar i en situation där man känner att man behöver agera. Då tar det här kriget en helt annan vändning, sa han till tidningen och tillade:

– Sedan är bara frågan: när går den röda linjen då? När kommer Ryssland att göra något som skulle kunna vara en attack mot ett Natoland? Då är vi där.  

Tonar ner risken

Krigsforskaren Oscar Jonson gör en annan bedömning.

I en intervju med SvD framhåller experten på rysk krigsföring att det finns flera faktorer som talar emot att kriget eskalerar.

– Risken är större i dag än för ett år sedan men jag ser den inte som överhängande. Det scenario som skulle kunna leda fram till en eskalering är om Ryssland använder massförstörelsevapen och att väst känner att man måste dra en röd linje och reagera på det, säger han till tidningen.

Vidare förklarar Oscar Jonson att de ryska vapenlagren har börjar sina. Landet har helt enkelt inte kapacitet att gå i krig mot Nato.

– När man under våren talade om att Ryssland skulle få slut på kryssningsrobotar utgick man till exempel ifrån att de ville behålla hälften för en eventuellt kommande konflikt med Nato. Här verkar det som om Ryssland gjort sig av med långt mer än man önskat och det talar emot en konflikt med Nato, säger Oscar Jonson till SvD.

Vill undvika storkrig 

Avslutningsvis betonar krigsforskaren att Ryssland har allt att förlora på ett krig mot västmakterna.

Ett nytt världskrig skulle innebära att Moskva tvingas omfördela ännu mer resurser till sin militära kassan.

Fler människor skulle behöva mobiliseras, vilket troligtvis skulle utlösa stor splittring mellan storstäderna och landets etniska minoriteter.  

– En av de största rädslorna i Ryssland sedan 1990-talet är inhemska separatiströrelser främst i Kaukasus som skulle splittra federationen likt Jugoslavien, säger Oscar Jonson till SvD.

Foto: Nato 

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen