SÄKERHETSLÄGET: Lugnande besked – efter försvarschefernas varning

2023 01 12

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén har öppet varnat för att kriget i Ukraina kan växa till ett storkrig mellan Ryssland och Nato.

– Till de som är förvånade kan jag säga att det är hög tid att vakna upp. För det är precis så det är, sa Micael Bydén till DN i tisdags.

Överbefälhavaren förklarade att kriget kan få en helt ny vändning om en ”röd linje” korsas.

– En eskalation från rysk sida som gör att det kollektiva väst, oavsett om det är Nato eller någon annan konstellation, hamnar i en situation där man känner att man behöver agera. Då tar det här kriget en helt annan vändning, sa han till tidningen och tillade:

– Sedan är bara frågan: när går den röda linjen då? När kommer Ryssland att göra något som skulle kunna vara en attack mot ett Natoland? Då är vi där.

Tonar ner risken

Krigsforskaren Oscar Jonson gör en annan bedömning.

I en intervju med SvD framhåller experten på rysk krigsföring att det finns flera faktorer som talar emot att kriget eskalerar.

– Risken är större i dag än för ett år sedan men jag ser den inte som överhängande. Det scenario som skulle kunna leda fram till en eskalering är om Ryssland använder massförstörelsevapen och att väst känner att man måste dra en röd linje och reagera på det, säger han till tidningen.

Vidare förklarar Oscar Jonson att de ryska vapenlagren har börjar sina. Landet har helt enkelt inte kapacitet att gå i krig mot Nato.

– När man under våren talade om att Ryssland skulle få slut på kryssningsrobotar utgick man till exempel ifrån att de ville behålla hälften för en eventuellt kommande konflikt med Nato. Här verkar det som om Ryssland gjort sig av med långt mer än man önskat och det talar emot en konflikt med Nato, säger Oscar Jonson till SvD.

Vill undvika storkrig

Avslutningsvis betonar krigsforskaren att Ryssland har allt att förlora på ett krig mot västmakterna.

Ett nytt världskrig skulle innebära att Moskva tvingas omfördela ännu mer resurser till sin militära kassan.

Fler människor skulle behöva mobiliseras, vilket troligtvis skulle utlösa stor splittring mellan storstäderna och landets etniska minoriteter.

– En av de största rädslorna i Ryssland sedan 1990-talet är inhemska separatiströrelser främst i Kaukasus som skulle splittra federationen likt Jugoslavien, säger Oscar Jonson till SvD.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Nytt land inför euro – halva befolkningen är emot

2025 11 06

Den 1 januari 2026 är det dags.

Efter åratal av förberedelser går då till slut Bulgarien med i eurosamarbetet, efter att beslutet formellt fattats i somras.

Men det är enbart drygt hälften av landets befolkning som stödjer valet av att byta valuta, rapporterar Politico.

Inflation och maktcentralisering i Bryssel är några av farhågorna som oroar bulgarerna.

Dessutom har påstådda ryska desinformationskampanjer fått fart, vilket bedöms ha ökat motståndet ytterligare.

Nu agerar Europeiska centralbanken för att lugna motståndarna inför anslutningen.

– Bulgarien går med i euron vid en tidpunkt då det råder större osäkerhet, då vi upplever fler kriser – den ena efter den andra, som dessutom förstärker varandra – och då den globala ordningen, så som vi har känt den, har blivit mer splittrad och vännerna kanske är färre, säger Christine Lagarde, Europeiska centralbankens ordförande, enligt Politico.

Kommissionären: kommer hjälpa Bulgarien

Tidigare i år låg stödet för euron i Bulgarien på 45 procent. De senaste månaderna har stödet ökat något till 51 procent, enligt en undersökning som landets finansminister Temenuzhka Petkova gått ut med.

Även Valdis Dombrovski, EU-kommissionär med särskilt ansvar för ekonomi, handel och finansiella frågor, försöker nu lugna kritikerna.

Hans budskap är att euron kommer att hjälpa Bulgarien att kompensera för växande geopolitiska risker. Åtminstone så som de uppfattas för investerare.

– I de baltiska länderna, trots att de var geopolitiskt exponerade, var lånekostnaderna lägre än i Polen, och investerare bedömde i stor utsträckning att euron är en stabiliserande faktor, säger Dombrovski enligt Politico.

LÄS MER: Kristersson ger plötsligt besked – om euro i Sverige

Har ryska kampanjer påverkat?

Enligt den amerikanska tidningen har det gått att peka ut ryssfinansierade kampanjer i sociala medier som ämnar att undergräva stödet för euron.

Det högerextrema partiet Revival, som arrangerat flera demonstrationer mot euron under året, ingick exempelvis i april ett avtal med Vladimir Putins parti Enade Ryssland.

– Det är ingen hemlighet att Ryssland för ett hybridkrig mot Europa och de europeiska medlemsstaterna. Det handlar om provokationer, sabotagehandlingar, kränkningar av det europeiska luftrummet, inblandning i politiska processer i Europeiska unionen, även i andra länder, och desinformation, svarar Valdis Dombrovski på frågan om det ryska inflytandet påverkat den allmänna opinionen om euron.

LÄS OCKSÅ: Helt ny svensk cola kommer till affären

LÄS MER: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Ryan Rayburn / IMF resp I. Boran

Text: Redaktionen

Kundflykt från Lidl – därför har 50 000 kunder lämnat

2025 11 06

Lidl tappar i förhållande till sina konkurrenter.

Under det senaste året har lågpriskedjan tappat många kunder till konkurrerande kedjor.

– Lidl har förlorat 50 000 kunder på ett år, säger marknadsundersökningsföretaget Yougovs analytiker Fredrik Bendz, till Dagligvarunytt.

Och det är inte bara kundantalet som har blivit lägre, utan även snittsummorna som folk handlar för.

Detta ligger bakom

Lidls nedåtgående trend sammanfaller med optimismen hos svenska hushåll, efter att Riksbankens räntor har sänkts och att matpriserna har börjat röra sig neråt på vissa varor.

Att folk har mer pengar kvar i plånboken kan vara det som gör att lågpriskedjan nu tappar kunder, då fler har råd att handla hos andra kedjor.

– Min analys är att Lidl helt enkelt förknippas så starkt med pris. Nu när folk börjar lätta på plånboken ser det ut att drabba Lidl, säger Fredrik Bendz.

Effekt på övriga priser

I början av hösten kom en rapport från Matpriskollen som visar att närvaron av lågprisbutiker pressar ner priserna hos närliggande butiker också.

Butiker i närheten av en lågprisbutik tvingas ofta att hålla nere sina priser för att inte tappa kunderna till det billigare alternativet.

– Man behöver inte ens börja handla i den butiken för att få det bättre. Rapporten pekar på att priset ändå kommer sjunka i de andra butikerna, hävdar Matpriskollens vd Ulf Mazur, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Helt ny svensk cola kommer till affären

Toppbetyg för matkassen

Många kunder väljer Lidl på grund av butikernas låga priser.

Men kedjan har också fått beröm för kvaliteten på sina varor.

I ett blindtest nyligen fick Lidls matkasse toppbetyg och utsågs till Sveriges godaste, enligt Aftonbladet.

Testet omfattade många basvaror och vardagsklassiker.

– Vi är väldigt glada över att våra vardagsvaror får så fina omdömen. Det här är ett kvitto på att vi lyckas leverera både smak och kvalitet i det som svenskarna äter mest av, sade Robert Stekovic, inköps-och marknadsdirektör på Lidl Sverige, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik tvingas till akut åtgärd – kunder skräms bort

Foto: Krzysztof Przybylak

Text: Redaktionen