SÄKERHETSLÄGET: Lugnande besked – efter försvarschefernas varning

2023 01 12

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén har öppet varnat för att kriget i Ukraina kan växa till ett storkrig mellan Ryssland och Nato.

– Till de som är förvånade kan jag säga att det är hög tid att vakna upp. För det är precis så det är, sa Micael Bydén till DN i tisdags.

Överbefälhavaren förklarade att kriget kan få en helt ny vändning om en ”röd linje” korsas.

– En eskalation från rysk sida som gör att det kollektiva väst, oavsett om det är Nato eller någon annan konstellation, hamnar i en situation där man känner att man behöver agera. Då tar det här kriget en helt annan vändning, sa han till tidningen och tillade:

– Sedan är bara frågan: när går den röda linjen då? När kommer Ryssland att göra något som skulle kunna vara en attack mot ett Natoland? Då är vi där.

Tonar ner risken

Krigsforskaren Oscar Jonson gör en annan bedömning.

I en intervju med SvD framhåller experten på rysk krigsföring att det finns flera faktorer som talar emot att kriget eskalerar.

– Risken är större i dag än för ett år sedan men jag ser den inte som överhängande. Det scenario som skulle kunna leda fram till en eskalering är om Ryssland använder massförstörelsevapen och att väst känner att man måste dra en röd linje och reagera på det, säger han till tidningen.

Vidare förklarar Oscar Jonson att de ryska vapenlagren har börjar sina. Landet har helt enkelt inte kapacitet att gå i krig mot Nato.

– När man under våren talade om att Ryssland skulle få slut på kryssningsrobotar utgick man till exempel ifrån att de ville behålla hälften för en eventuellt kommande konflikt med Nato. Här verkar det som om Ryssland gjort sig av med långt mer än man önskat och det talar emot en konflikt med Nato, säger Oscar Jonson till SvD.

Vill undvika storkrig

Avslutningsvis betonar krigsforskaren att Ryssland har allt att förlora på ett krig mot västmakterna.

Ett nytt världskrig skulle innebära att Moskva tvingas omfördela ännu mer resurser till sin militära kassan.

Fler människor skulle behöva mobiliseras, vilket troligtvis skulle utlösa stor splittring mellan storstäderna och landets etniska minoriteter.

– En av de största rädslorna i Ryssland sedan 1990-talet är inhemska separatiströrelser främst i Kaukasus som skulle splittra federationen likt Jugoslavien, säger Oscar Jonson till SvD.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 19

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen