SÄKERHETSLÄGET: Lugnande besked – efter försvarschefernas varning

2023 01 12

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén har öppet varnat för att kriget i Ukraina kan växa till ett storkrig mellan Ryssland och Nato.

– Till de som är förvånade kan jag säga att det är hög tid att vakna upp. För det är precis så det är, sa Micael Bydén till DN i tisdags.

Överbefälhavaren förklarade att kriget kan få en helt ny vändning om en ”röd linje” korsas.

– En eskalation från rysk sida som gör att det kollektiva väst, oavsett om det är Nato eller någon annan konstellation, hamnar i en situation där man känner att man behöver agera. Då tar det här kriget en helt annan vändning, sa han till tidningen och tillade:

– Sedan är bara frågan: när går den röda linjen då? När kommer Ryssland att göra något som skulle kunna vara en attack mot ett Natoland? Då är vi där.

Tonar ner risken

Krigsforskaren Oscar Jonson gör en annan bedömning.

I en intervju med SvD framhåller experten på rysk krigsföring att det finns flera faktorer som talar emot att kriget eskalerar.

– Risken är större i dag än för ett år sedan men jag ser den inte som överhängande. Det scenario som skulle kunna leda fram till en eskalering är om Ryssland använder massförstörelsevapen och att väst känner att man måste dra en röd linje och reagera på det, säger han till tidningen.

Vidare förklarar Oscar Jonson att de ryska vapenlagren har börjar sina. Landet har helt enkelt inte kapacitet att gå i krig mot Nato.

– När man under våren talade om att Ryssland skulle få slut på kryssningsrobotar utgick man till exempel ifrån att de ville behålla hälften för en eventuellt kommande konflikt med Nato. Här verkar det som om Ryssland gjort sig av med långt mer än man önskat och det talar emot en konflikt med Nato, säger Oscar Jonson till SvD.

Vill undvika storkrig

Avslutningsvis betonar krigsforskaren att Ryssland har allt att förlora på ett krig mot västmakterna.

Ett nytt världskrig skulle innebära att Moskva tvingas omfördela ännu mer resurser till sin militära kassan.

Fler människor skulle behöva mobiliseras, vilket troligtvis skulle utlösa stor splittring mellan storstäderna och landets etniska minoriteter.

– En av de största rädslorna i Ryssland sedan 1990-talet är inhemska separatiströrelser främst i Kaukasus som skulle splittra federationen likt Jugoslavien, säger Oscar Jonson till SvD.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen