Säkerheten skärps i Sverige – nytt besked inför julledigheten

2023 12 08

Det meddelar justitieminister Gunnar Strömmer (M), Fredrik Hallström, tillförordnad operativ chef på Säkerhetspolisen, och Per Engström, kommenderingschef vid Noa, på en pressträff.

Svenska folket bör dock inte ändra sina levnadsvanor. 

Det betonar Noachefen Per Engström.

– Svensk polis står stadigt i den här situationen, vi har jobbat länge med den förhöjda hotbilden. Den ständiga frågan är: Ska vi gå konserter och ge oss ut på julhandel och mera?

– Vårt budskap är att man ska fortsätta leva det liv som man levt tidigare. Däremot ska man vara mer vaksam och ser man saker tar polisen gärna emot tips.

Förhöjd aktivitet

På pressträffen gav parterna en uppdatering av säkerhetsläget med anledning av den förhöjda terrorhotsnivån mot Sverige.

Säpos tillförordnade operativa chef Fredrik Hallström berättar att Säkerhetspolisen noterat en ”ökad aktivitetsnivå” bland grupper som utgör ett hot mot Sverige.

– Men låt mig förklara att det inte nödvändigtvis behöver betyda attentatsplanering. Det kan vara propagandaspridning, stödverksamhet som kan omfattas av terrorfinansiering eller tankar, idéer och uppmaningar att resa till konfliktområden för att delta i strider,  säger Hallström enligt DN.

Han tillägger att aktivitetsnivån brukar öka i takt med att jul- och nyårshelgerna närmar sig.

–  Erfarenhetsmässigt så vet vi att aktiviteterna brukar öka, inte minst avseende en ökad propaganda. Men vi ser i dagsläget inga tecken på en ökning av den typen av hot som riktas av högtider eller julhandel.

Trippla hot mot Sverige

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer finns det tre parallella hot mot Sverige.

–  Vi ser tre parallella hot mot Sveriges inre säkerhet. Terrorismen och den våldsbejakande extremismen, olika statliga aktörer som agerar fientligt mot Sverige och den grova organiserade brottsligheten, säger han enligt Aftonbladet.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen