Säger nej till att arrangera Eurovision

2023 05 18

Stockholm, Göteborg och Malmö är tre av de möjliga alternativen men även andra städer i Sverige kan bli aktuella.

– Vill SVT prata så är vi här. Vi har ju en hamn och då kommer man väldigt centralt in i staden också, säger Örnsköldviks kommunalråd Anna-Britta Åkerlind (C), till SVT.

Är omöjligt

Den hetaste kandidaten enligt Loreen själv är huvudstaden.

Det gjorde hon klart vid en presskonferens efter segern i helgen.

– Det måste bli Stockholm, betonade Loreen.

Men nu kommer flera bakslag när det gäller ett möjligt värdskap för Stockholm avseende Eurovision 2024.

– Vi kan inte låta bli att spela en kvarts säsong bara för att det är Eurovision, säger fotbollslaget Hammarbys ordförande Mattias Fri till DN.

Han ser inte framför sig att Hammarby ska maka på sig från Tele2 Arena på grund av Eurovision.

Avicii Arena

AIK håller till på Friends Arena och AIK:s ordförande Robert Falck är även han avvisande.

– Vi har ett avtal med arenan och vill spela alla våra hemmamatcher på naturgräset på vår egen hemmaarena, betonar han för tidningen.

Avicii Arena – som tidigare kallades för Globen – kommer att vara stängd under hela 2024 då arenan ska uppgraderas, uppger SVT.

310 miljoner kronor

De negativa beskeden från flera stora arenor i Stockholm kan öka chanserna för andra städer i landet som vill arrangera Eurovision.

Det väntas bli ett stort uppsving för näringslivet och turistsektorn i den stad som får hålla i tillställningen.

– Senast Sverige tog hem Eurovision Song Contest och stod värd för spelen år 2016 skapades turismekonomiska effekter runt 263 miljoner kronor, i dåtidens pengavärde, framhåller Stockholms Handelskammare.

Det motsvarar 310 miljoner kronor 2023.

Stockholm är redo

Efterfrågan väntas bli mycket stor gällande resor, hotell och restauranger med mera i värdstaden.

– Självklart får finalen gärna arrangeras i Stockholm, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

– Stockholm har arenorna, infrastrukturen och hotellen redo för att välkomna Europas Eurovisionfans, anser han.

Sveriges värdstäder för Eurovision

1975 Stockholm – Efter Abbas seger 1974

1985 Göteborg – Efter Herreys seger 1984

1992 Malmö – Efter Carolas seger 1991

2000 Stockholm – Efter Charlotte Nilssons seger 1999

2013 Malmö – Efter Loreens seger 2012

2016 Stockholm – Efter Måns Zelmerlöws seger 2015

2024 Ännu oklart – Efter Loreens seger 2023

Foto: Corinne Cumming, EBU

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen