Så vill regeringen hjälpa ukrainare i Sverige

2023 03 14

Regeringen undersöker möjligheten till ett nytt språkstöd för ukrainare.

På grund av Rysslands anfallskrig i landet har miljontals ukrainare tvingats söka sig till andra länder.

Många har tagit sig till länder som Tyskland och Polen, men även till Sverige.

Nu ska regeringen undersöka möjligheten till ett sfu, eller svenska för ukrainare, för att öka chansen för ukrainska flyktingar att få jobb i Sverige, rapporterar SR.

– Vi tittar nu på hur man kan eventuellt kan få fram ett sfu, svenska för ukrainare, som kanske kan kombineras med arbete. Jag hoppas i ganska god närtid här under våren kan komma med ett förslag, säger integrations -och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L).

“Ganska allvarligt”

Omkring 1 500 av de de 30 000 ukrainare i arbetsför ålder som kommit till Sverige har fått jobb via arbetsförmedlingen.

En av de stora utmaningarna är språket och det ekonomiska läget, som gör att många företag inte har möjlighet att anställa.

– Jag ser det som ganska allvarligt. Vi förväntar oss mer av arbetsförmedlingen, vi har ganska nyligen gett dem ett helt nytt uppdrag om att bättre kartlägga och se över vilka resurser som finns och därmed skapa kontakt med den ukrainska gruppen, säger Pehrson.

Kontakt med föreningar

Regeringen och arbetsförmedlingen för kontinuerligt kontakt med ukrainska vängrupper för att förstå och kartlägga vilka hinder som kan finnas.

Relativt få ukrainare som kommit till Sverige är i arbete, trots att en undersökning från Ukrainian Professional Support Center visar att nio av tio vill ha ett arbete.

“Begränsade möjligheter”

Trots att politiker utlovat satsningar för att få ukrainare ut i arbete tycks processen gå långsamt.

Therese Lindström, enhetschef på arbetsförmedlingen, menar att mer information måste nå ut.

– Vi har begränsade möjligheter att erbjuda ett stöd. Men det handlar också om att vi måste nå ut med information om det stöd som vi kan erbjuda. Vi har mer jobb att göra, det är ju en självklarhet att vi ska se till att man vet vad Arbetsförmedlingen är, säger hon.

Rätt att stanna

Enligt massflyktsdirektivet har ukrainare som kommer till Sverige rätt att stanna.

Däremot folkbokförs de inte, vilket försvårar processen att söka arbete, uppger SVT.

– Det gör till exempel att vi inte kan erbjuda praktik, eftersom de inte har det försäkringsskydd som krävs, säg Therese Lindström.

Foto: V. Pettersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen