Så vill regeringen hjälpa ukrainare i Sverige

2023 03 14

På grund av Rysslands anfallskrig i landet har miljontals ukrainare tvingats söka sig till andra länder.

Många har tagit sig till länder som Tyskland och Polen, men även till Sverige.

Nu ska regeringen undersöka möjligheten till ett sfu, eller svenska för ukrainare, för att öka chansen för ukrainska flyktingar att få jobb i Sverige, rapporterar SR.

– Vi tittar nu på hur man kan eventuellt kan få fram ett sfu, svenska för ukrainare, som kanske kan kombineras med arbete. Jag hoppas i ganska god närtid här under våren kan komma med ett förslag, säger integrations -och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L).

“Ganska allvarligt”

Omkring 1 500 av de de 30 000 ukrainare i arbetsför ålder som kommit till Sverige har fått jobb via arbetsförmedlingen.

En av de stora utmaningarna är språket och det ekonomiska läget, som gör att många företag inte har möjlighet att anställa.

– Jag ser det som ganska allvarligt. Vi förväntar oss mer av arbetsförmedlingen, vi har ganska nyligen gett dem ett helt nytt uppdrag om att bättre kartlägga och se över vilka resurser som finns och därmed skapa kontakt med den ukrainska gruppen, säger Pehrson.

Kontakt med föreningar

Regeringen och arbetsförmedlingen för kontinuerligt kontakt med ukrainska vängrupper för att förstå och kartlägga vilka hinder som kan finnas.

Relativt få ukrainare som kommit till Sverige är i arbete, trots att en undersökning från Ukrainian Professional Support Center visar att nio av tio vill ha ett arbete.

“Begränsade möjligheter”

Trots att politiker utlovat satsningar för att få ukrainare ut i arbete tycks processen gå långsamt.

Therese Lindström, enhetschef på arbetsförmedlingen, menar att mer information måste nå ut.

– Vi har begränsade möjligheter att erbjuda ett stöd. Men det handlar också om att vi måste nå ut med information om det stöd som vi kan erbjuda. Vi har mer jobb att göra, det är ju en självklarhet att vi ska se till att man vet vad Arbetsförmedlingen är, säger hon.

Rätt att stanna

Enligt massflyktsdirektivet har ukrainare som kommer till Sverige rätt att stanna.

Däremot folkbokförs de inte, vilket försvårar processen att söka arbete, uppger SVT.

– Det gör till exempel att vi inte kan erbjuda praktik, eftersom de inte har det försäkringsskydd som krävs, säg Therese Lindström.

Foto: V. Pettersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen