Så vill butiker påverka vilket godis du väljer

2024 11 23

Svenskar äter mest godis i hela världen, men butiker vill gärna påverka vilket godis du väljer.

Svenska folket är storkonsumenter av godis.

Svenskarna är rent av det folk som äter mest godis i hela världen, rapporterar SR. Vi proppar i oss 15 kilo per person och år.

Lösgodis är extra populärt.

Men butikerna vill gärna påverka vilket godis du väljer, enligt radiokanalen.

Godis viktigt – för att locka kunder

På senare tid har priserna för choklad gått upp rejält. Lösgodis är dock billigt, och det finns en anledning till att priserna på lösgodiset har hållits nere.

– Priserna har inte rört mycket på sig sedan 90-talet. Orsaken är det att butiker ofta använder pris på lösviktsgodis som en ”indragare” till butiken, säger Eivind Granås, som jobbar på Dals konfektyr och godisfabriken Aroma, till radiokanalen.

Butikerna vill alltså locka in kunder i butiken med billigt lösgodis.

Samtidigt så placerar man godiset så att kunder ska välja det som är billigt att köpa in.

– Det som butikerna gör, det är ju det att man ersätter i lösviktshyllan kanske dyr choklad med lite billigare, typiskt gelégodis, säger Eivind Granås.

Godiset är alltså strategiskt utplacerat.

– Då ser man ofta det att det mer prisvärda gelégodiset, det ligger lätt tillgängligt för allihopa, alltså typ i ditt synfält, berättar han för radiokanalen.

”Swedish candy” trendigt i världen

I Sverige finns det en lång tradition av godisätande, som har eldats på av butikernas strategiska användning av godiset för att locka kunder.

Det svenska godiset har på senare tid också fått ett stort genombrott utomlands.

”Swedish candy” har trendat i sociala medier under flera år, och människor i hela världen har börjat intressera sig för svenskt godis.

Tidigare i år varnades det till och med om en risk för godisbrist i svenska butiker – godistillverkarna hade svårt att svara upp mot den snabbt växande, globala efterfrågan.

– När den här ”Swedish Candy”-trenden satte igång ordentligt så såg vi också att även i Sverige så började intresset gå upp ytterligare. Och då började det successivt ta lite slut i hyllan. Vi hann helt enkelt inte med att producera enligt den efterfrågan som fanns, sade Niclas Arnelin, ansvarig för konfektyr på Orkla som äger Bubs, till SVT i oktober.

Foto: Agnes Jostelius

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Restaurangkedja går i konkurs

2024 11 23

En restaurangkedja som grundades 2019 ser nu ut att gå i konkurs.

Under de senaste åren har det kulinariska fenomenet Poké Bowls blivit allt större.

Det rör sig om ett sushi-liknande snabbmatsalternativ där exempelvis lax, ris och olika grönsaker blandas.

En av restaurangkedjorna som erbjuder Poké Bowls - Oh Poké - ser nu ut att gå i konkurs.

Det framgår av information från bland annat Alla Bolag och Bolagsfakta.

Grundades 2019

Bolaget grundades 2019 och har flera restauranger runt om i landet.

Totalt har Oh Poké 77 anställda, men ser nu ut att stänga ner och det går inte längre att besöka kedjans webbsida.

En av grundarna, Shadlee Ismail, sade följande till Breakit i samband med kedjans framväxt:

– Vi brukar alltid prata business på familjemiddagarna och jag har alltid tyckt att deras koncept går att skala upp, att det går att göra ett Espresso House av det.

Kommer från Hawaii

Fenomenet Poké Bowl kommer ursprungligen från Hawaii och baseras på fisk och ris.

– Poké har sitt ursprung i hawaiiansk husmanskost, ordet betyder att dela eller skära itu, förklarar Ica.

– Rätten ser olika ut, men basen med ris, marinerad fisk och grönsaker är ofta densamma.

Viss ljusning

Kreditupplysningsbolaget UC framhåller att det tycks finnas viss ljusning i svensk ekonomi, men att återhämtningen går trögt.

Detta efter flera år av återkommande konkurser i flera branscher och svag tillväxt i Sverige.

– I oktober minskade konkurser i byggindustrin med 16 procent och inom restaurang- och hotellverksamhet med 14 procent, förklarar UC.

– Inom detaljhandeln ökade antalet konkurser med 8 procent jämfört med samma period förra året. Samtidigt har etableringen av nya företag minskat med cirka 9 procent, vilket reflekterar den fortsatt osäkra marknadssituationen.  

Fortsatta räntesänkningar

Under tredje kvartalet 2024 minskade Sveriges BNP marginellt med 0,1 procent, vilket indikerar en avmattad ekonomisk utveckling. 

– Minskningen speglar bland annat en minskad inhemsk efterfrågan, något som linjerar med de ökade konkurserna inom detaljhandeln, fortsätter UC.

Företag och konsumenter sätter hopp till att fortsatta räntesänkningar ska få fart på ekonomin igen.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen

Ryska folket har ändrat sig – chocksiffror för Putin

2024 11 23

En majoritet av ryska folket har nu en åsikt som går emot Putins krigspolitik.

De senaste dagarna har det skett en dramatisk utveckling både när det gäller kriget i Ukraina, och relationen mellan Ryssland och väst.

USA har meddelat att Ukraina får använda långdistansrobotar på ryskt territorium, och Ryssland har svarat genom att uppdatera kärnvapendoktrinen samt attackera Ukraina med en ny ballistisk robot.

Men medan Putin blir allt hårdare i sin fientlighet, går majoriteten av det ryska folket i motsatt riktning, rapporterar Moscow Times.

Oroande siffror för Putin

För första gången säger sig en majoritet av ryssarna vilja inleda omedelbara fredsförhandlingar med Ukraina, enligt tidningen.

En opinionsmätning som Russia Field har gjort i november visar att 53 procent av de tillfrågade vill övergå till en förhandlingsprocess.

Andelen som istället vill fortsätta kriga har sjunkit till 36 procent, enligt mätningen.

Stödet för kriget var som störst i ett väldigt tidigt skede av invasionen: i april och maj 2022 stöddes kriget av 54 procent. Sedan dess har stödet minskat. I februari i år ville 49 procent ha förhandlingar och 40 procent ville fortsätta kriga.

Och nu har det alltså kommit ett skifte där en majoritet vill inleda omedelbara fredsförhandlingar, enligt mätningen.

Många är rädda att själva drabbas

En majoritet av ryssarna, 63 procent, anser dock fortfarande att kriget har varit ”framgångsrikt” för den ryska armén. Det är dock också en minskning jämfört med tidigare.

Men trots det vill majoriteten alltså påbörja förhandlingar.

Samtidigt uppger många ryssar att de är rädda för att personligen drabbas av kriget.

40 procent uppger att de känner fara för egen del, vilket är en viss ökning jämfört med förra sommaren.

Det man framför allt är rädd för är drönarattacker, men många är även rädda för exempelvis beskjutning och mobilisering.

Äldre är mest positiva till kriget

Den grupp som är mest positiv till fortsatta stridigheter är pensionärerna, enligt tidningen.

De får ofta sin ”information”, i form av propaganda, från Rysslands statliga tv-kanaler, som är hårt kontrollerade av Putinregimen.

Många äldre tycker därför att landet är på rätt spår och tycker också att kriget bör fortsätta.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen