Så vill butiker påverka vilket godis du väljer

2024 11 23

Svenskar äter mest godis i hela världen, men butiker vill gärna påverka vilket godis du väljer.

Svenska folket är storkonsumenter av godis.

Svenskarna är rent av det folk som äter mest godis i hela världen, rapporterar SR. Vi proppar i oss 15 kilo per person och år.

Lösgodis är extra populärt.

Men butikerna vill gärna påverka vilket godis du väljer, enligt radiokanalen.

Godis viktigt – för att locka kunder

På senare tid har priserna för choklad gått upp rejält. Lösgodis är dock billigt, och det finns en anledning till att priserna på lösgodiset har hållits nere.

– Priserna har inte rört mycket på sig sedan 90-talet. Orsaken är det att butiker ofta använder pris på lösviktsgodis som en ”indragare” till butiken, säger Eivind Granås, som jobbar på Dals konfektyr och godisfabriken Aroma, till radiokanalen.

Butikerna vill alltså locka in kunder i butiken med billigt lösgodis.

Samtidigt så placerar man godiset så att kunder ska välja det som är billigt att köpa in.

– Det som butikerna gör, det är ju det att man ersätter i lösviktshyllan kanske dyr choklad med lite billigare, typiskt gelégodis, säger Eivind Granås.

Godiset är alltså strategiskt utplacerat.

– Då ser man ofta det att det mer prisvärda gelégodiset, det ligger lätt tillgängligt för allihopa, alltså typ i ditt synfält, berättar han för radiokanalen.

”Swedish candy” trendigt i världen

I Sverige finns det en lång tradition av godisätande, som har eldats på av butikernas strategiska användning av godiset för att locka kunder.

Det svenska godiset har på senare tid också fått ett stort genombrott utomlands.

”Swedish candy” har trendat i sociala medier under flera år, och människor i hela världen har börjat intressera sig för svenskt godis.

Tidigare i år varnades det till och med om en risk för godisbrist i svenska butiker – godistillverkarna hade svårt att svara upp mot den snabbt växande, globala efterfrågan.

– När den här ”Swedish Candy”-trenden satte igång ordentligt så såg vi också att även i Sverige så började intresset gå upp ytterligare. Och då började det successivt ta lite slut i hyllan. Vi hann helt enkelt inte med att producera enligt den efterfrågan som fanns, sade Niclas Arnelin, ansvarig för konfektyr på Orkla som äger Bubs, till SVT i oktober.

Foto: Agnes Jostelius

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen