Så vill butiker påverka vilket godis du väljer

2024 11 23

Svenskar äter mest godis i hela världen, men butiker vill gärna påverka vilket godis du väljer.

Svenska folket är storkonsumenter av godis.

Svenskarna är rent av det folk som äter mest godis i hela världen, rapporterar SR. Vi proppar i oss 15 kilo per person och år.

Lösgodis är extra populärt.

Men butikerna vill gärna påverka vilket godis du väljer, enligt radiokanalen.

Godis viktigt – för att locka kunder

På senare tid har priserna för choklad gått upp rejält. Lösgodis är dock billigt, och det finns en anledning till att priserna på lösgodiset har hållits nere.

– Priserna har inte rört mycket på sig sedan 90-talet. Orsaken är det att butiker ofta använder pris på lösviktsgodis som en ”indragare” till butiken, säger Eivind Granås, som jobbar på Dals konfektyr och godisfabriken Aroma, till radiokanalen.

Butikerna vill alltså locka in kunder i butiken med billigt lösgodis.

Samtidigt så placerar man godiset så att kunder ska välja det som är billigt att köpa in.

– Det som butikerna gör, det är ju det att man ersätter i lösviktshyllan kanske dyr choklad med lite billigare, typiskt gelégodis, säger Eivind Granås.

Godiset är alltså strategiskt utplacerat.

– Då ser man ofta det att det mer prisvärda gelégodiset, det ligger lätt tillgängligt för allihopa, alltså typ i ditt synfält, berättar han för radiokanalen.

”Swedish candy” trendigt i världen

I Sverige finns det en lång tradition av godisätande, som har eldats på av butikernas strategiska användning av godiset för att locka kunder.

Det svenska godiset har på senare tid också fått ett stort genombrott utomlands.

”Swedish candy” har trendat i sociala medier under flera år, och människor i hela världen har börjat intressera sig för svenskt godis.

Tidigare i år varnades det till och med om en risk för godisbrist i svenska butiker – godistillverkarna hade svårt att svara upp mot den snabbt växande, globala efterfrågan.

– När den här ”Swedish Candy”-trenden satte igång ordentligt så såg vi också att även i Sverige så började intresset gå upp ytterligare. Och då började det successivt ta lite slut i hyllan. Vi hann helt enkelt inte med att producera enligt den efterfrågan som fanns, sade Niclas Arnelin, ansvarig för konfektyr på Orkla som äger Bubs, till SVT i oktober.

Foto: Agnes Jostelius

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen