Så vill butiker påverka vilket godis du väljer

2024 11 23

Svenskar äter mest godis i hela världen, men butiker vill gärna påverka vilket godis du väljer.

Svenska folket är storkonsumenter av godis.

Svenskarna är rent av det folk som äter mest godis i hela världen, rapporterar SR. Vi proppar i oss 15 kilo per person och år.

Lösgodis är extra populärt.

Men butikerna vill gärna påverka vilket godis du väljer, enligt radiokanalen.

Godis viktigt – för att locka kunder

På senare tid har priserna för choklad gått upp rejält. Lösgodis är dock billigt, och det finns en anledning till att priserna på lösgodiset har hållits nere.

– Priserna har inte rört mycket på sig sedan 90-talet. Orsaken är det att butiker ofta använder pris på lösviktsgodis som en ”indragare” till butiken, säger Eivind Granås, som jobbar på Dals konfektyr och godisfabriken Aroma, till radiokanalen.

Butikerna vill alltså locka in kunder i butiken med billigt lösgodis.

Samtidigt så placerar man godiset så att kunder ska välja det som är billigt att köpa in.

– Det som butikerna gör, det är ju det att man ersätter i lösviktshyllan kanske dyr choklad med lite billigare, typiskt gelégodis, säger Eivind Granås.

Godiset är alltså strategiskt utplacerat.

– Då ser man ofta det att det mer prisvärda gelégodiset, det ligger lätt tillgängligt för allihopa, alltså typ i ditt synfält, berättar han för radiokanalen.

”Swedish candy” trendigt i världen

I Sverige finns det en lång tradition av godisätande, som har eldats på av butikernas strategiska användning av godiset för att locka kunder.

Det svenska godiset har på senare tid också fått ett stort genombrott utomlands.

”Swedish candy” har trendat i sociala medier under flera år, och människor i hela världen har börjat intressera sig för svenskt godis.

Tidigare i år varnades det till och med om en risk för godisbrist i svenska butiker – godistillverkarna hade svårt att svara upp mot den snabbt växande, globala efterfrågan.

– När den här ”Swedish Candy”-trenden satte igång ordentligt så såg vi också att även i Sverige så började intresset gå upp ytterligare. Och då började det successivt ta lite slut i hyllan. Vi hann helt enkelt inte med att producera enligt den efterfrågan som fanns, sade Niclas Arnelin, ansvarig för konfektyr på Orkla som äger Bubs, till SVT i oktober.

Foto: Agnes Jostelius

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen