Så uppfattas Sverige utomlands

2023 06 24

Sverige får människor att tänka på flera olika saker.

Det senaste året har varit hektiskt för svensk del.

Ett ökande gängvåld, hög inflation, och räntehöjningar är exempel på saker som oroat många.

I en ny enkät har Dagens Nyheter undersökt vad människor från andra länder egentligen tänker på när ordet “Sverige” kommer upp.

Från finskt håll tycks åtminstone ett av svaren vara ganska enkelt.

– Grannlandet! Och billig alkohol och snus, säger Mikael Levander.

“Lyckliga människor”

En annan som fått uttrycka sina tankar är Pooya Naseri från Iran.

Han menar att Sverige är ett av de bästa länderna i världen att leva i.

– Jag tänker på lyckliga människor, med gott om pengar. En del av mina vänner har utbildat sig i Sverige.

Abba och broar

Två brittiska personer som tillfrågats menar att de generellt bara hört bra saker om Sverige.

Såväl Abba som bron mellan Sverige och Danmark kommer fram som svar.

En kvinna från Indien svarar att Sverige är ett vackert land med progressiv lagstiftning, och två herrar från Malawi kan bara komma att tänka på Zlatan Ibrahimovic.

En person från Essen i Tyskland lyfter fram Sveriges utbildningssystem som en positiv sak.

“Totalt förfall”

En grupp som tycks ha en mer negativ uppfattning av Sverige är kriminologer från Norden.

Där handlar Sverigebilden om den problematiska utvecklingen gällande skjutvåldet.

– Det är totalt förfall. I Norge ser man Sverige som skräckexempel, ett land med en situation man absolut inte vill ha, säger Paul Larsson som är professor i kriminologi vid polishögskolan i Oslo, till SvD.

“Det svenska tillståndet”

I vårt grannland till väst benämns gängkriminaliteten och skjutningarna “det svenska tillståndet”.

Än så länge har ingen person dött i gängrelaterat våld i Norge.

– Helt galet. Situationen har eskalerat och Sverige tycks nu ha tappat kontrollen – om man någonsin haft kontroll. Uppgörelserna mellan gängen kan liknas vid vendettor och blodshämnd, fortsätter Paul.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Ny avgift för kontanter får folk att rasa

2026 07 19

Många upprörs över höga avgifter för att ta ut kontanter.

Att ha tillgång till kontanter är viktigt för många människor i samhället, och livsmedelsbutiker är sedan den 1 juli skyldiga att ta emot kontanter.

Men att ta ut kontanter är förknippat med höga avgifter i vissa automater, vilket väcker stor ilska.

”Fy att jag måste betala!”

Det är framför allt de höga avgifterna i Kontantens automater som får människor att reagera.

När man tar ut pengar i någon av Kontantens automater får man betala en avgift på mellan 15 och 25 kronor.

En som protesterar mot det är Minna Nilsson, som reagerade när hon tvingades betala 25 kronor för att ta ut en 500-lapp av sina egna pengar, rapporterar SR.

– Fy, att jag måste betala den här summan pengar för att ta ut mina egna pengar som är skattade redan, säger Minna Nilsson till radiokanalen.

Hon påpekar att många människor i samhället är helt beroende av kontanter.

Avgiften drabbar grupper som ofta redan har ont om pengar, menar hon.

– Det gör mig både arg och ledsen, för det har ju bara blivit sämre för dem som har god man och som inte kan ha kort eller Bank-ID och sådant själv, som måste ha kontanter när de ska handla, säger Minna Nilsson.

Avgiften försvaras

Hård kritik har riktats mot företaget Kontanten, som emellertid försvarar sitt beslut att lägga på höga avgifter vid kontantuttag.

De menar att avgifterna är nödvändiga om man ska kunna ha kvar uttagsautomater även på mindre orter.

– Införandet av avgiftsbelagda kontantuttag är ett försök att säkra fortsatt tillgång till kontanter i Sverige. Om inte heller denna åtgärd skapar hållbara förutsättningar riskerar cirka 450 uttagsautomater att försvinna från den svenska marknaden, har Kontanten tidigare skrivit i en debattartikel i Aftonbladet.

Tillgången till kontanter, och möjligheten att använda dem, är en het fråga som ofta rör upp känslor.

Många anser att det är viktigt att kontanter ska finnas kvar som alternativ, trots att en stor andel av befolkningen idag betalar på andra sätt.

Den 1 juli infördes en ny lag om kontantkrav.

Lagen innebär att livsmedelsbutiker och apotek är skyldiga att ta emot kontanter som betalning för försäljning av varor och tjänster på fysiska försäljningsställen som har bemannad kassa.

Text: Redaktionen

JUST NU: Krav på Putin – attackera Nato omedelbart

2026 07 19

Inifrån Ryssland kommer krav på att Putin ska starta storkrig.

Ledare runt om i världen kräver att Putin ska avsluta kriget i Ukraina.

Men inifrån Ryssland kommer nu istället krav på att diktatorn ska attackera Nato och tvinga västerländska ledare att ”framföra sina djupaste ursäkter”.

”Skamlöst”

Den ryska delrepubliken Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov vill se ett storkrig i Europa.

Han meddelar också att tjetjenska specialstyrkor är mer än redo för ett sådant krig.

I ett inlägg på Telegram kräver Kadyrov att Putin anfaller Natoländer, rapporterar Iltalehti.

– Vi bör börja med de länder som gömmer sig bakom förkortningen NATO, som öppet och skamlöst förser ukrainska ”fascister” med vapen, underrättelser och annat stöd, skriver Kadyrov.

Den tjetjenske ledaren försäkrar också Putin om att de tjetjenska specialstyrkorna väntar på hans order om att inleda militär operationer, enligt tidningen.

”Samlas i kö för att framföra ursäkter”

De flesta bedömare menar att Ryssland och de ryska styrkorna just nu är hårt pressade och att de inte skulle klara av ett anfall mot Nato.

Men Kadyrov är av en annan uppfattning.

Han menar att den ryska krigsmaskinen hittills har varit återhållsam.

Och så fort den släpper på bromsarna så kommer den att kunna tvinga väst till underkastelse, tror den tjetjenske presidenten, i ett inlägg som är sprängfullt av Kreml-vänlig propaganda.

– Så snart vi släpper bromsarna på vår krigsmaskin, så snart våra kvarnstenar börjar mala sina ben, kommer alla västerländska ledare att samlas i kö för att framföra sina djupa ursäkter, tror Ramzan Kadyrov.

Läs mer: Stor försämring på sju dagar – katastrof för Ryssland

Missvisande uppgifter om kriget

Den tjetjenske presidenten hävdar också att Ryssland har fört ett ”sparsamt krig” i Ukraina och att de ryska styrkorna har försökt ”minimera civilbefolkningens förluster” – ett påstående som går stick i stäv med kända fakta om kriget.

Så sent som nu i helgen har civila dödats i ryska attacker.

Kadyrov ger också en uppenbart missvisande bild av de ryska styrkorna situation och potentiell.

Ryssland förlorar för närvarande fler soldater i Ukraina än vad man kan rekrytera.

Enligt Center for Strategic and International Studies (CSIS) har Ryssland förlorat 1,4 miljoner soldater som antingen dödats, skadats eller försvunnit sedan kriget inleddes.

Trots Kadyrovs hot är det alltså föga troligt att Ryssland skulle klara av ett krig mot Nato.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto:

Text: Redaktionen