Chockhöjningen av Postnords priser för frimärken och andra försändelser har fått många att reagera starkt negativt under flera års tid.

– År 2017 höjdes portot till 7 kronor. Blott nio månader senare kom nästa stöt: 9 kronor. För fyra år sedan kom ytterligare en chockhöjning till 11 kronor.

Det framhöll insändarskribenten Henrik Scheutz i DN på nyårsafton 2013.

– För tre år sedan blev det hela 12 kronor, ett år senare 13 kronor och 1/1 2023 höjdes det till hela 15 kronor.

Makalöst irriterad

– Jag tänkte att värre än så kan det inte bli, men nu den 1 januari 2024 har de fräckheten att drämma till med ännu en galen chockhöjning: 18 kronor, betonar han och understryker att det är makalöst

Och nu kommer alltså ytterligare en höjning till 22 kronor 1 januari 2025.

Det motsvarar en höjning med hela 20 procent och det kan väntas leda till att många inte längre känner att det är någon mening med att skicka brev.

Jämfört med 2017 har priset höjts med 214 procent.

Så smiter man undan

Men nu går Postnord själva ut med ett tips på hur allmänheten kan göra för att smita undan från de nya prishöjningarna.

Och den som ger tipset är ingen mindre än självaste Stina Olofsdotter som är frimärksansvarig på Postnord.

– Frimärkena som det står inrikes brev på de har ingen bortre gräns, säger hon.

Poängen är alltså att man kan använda gamla frimärken även efter 1 januari – precis hur länge man vill.

Brev till utlandet

Det innebär att man även kan köpa jättemånga frimärken nu i december ända fram till nyårsafton och sedan använda dem i framtiden.

– Har man köpt ett häfte frimärken så kan man använda det efter en portohöjning, säger hon.

På nyårsdagen höjs även portot för de billigaste utrikesbreven till hela 36 kronor.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om kunder sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre.

Samtidigt kan elkostnaderna bli högre om man använder mycket el samtidigt och vid tidpunkter då efterfrågan är stor.

– Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt, skriver Energimarknadsinspektionen om den nya avgiften som mängder av elnätsbolag redan har infört.

Anmälningar väller in

Stora delar av svenska folket är dock missnöjda med den nya avgiften.

Anmälningar väller in mot elnätsbolagen, rapporterar SR Ekot.

Branschorganisationen Villaägarna är en av flera aktörer som riktar kritik mot effektavgiften.

Enligt organisationen leder den till högre elräkningar för många hushåll som har svårt att få ihop livspusslet.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, framhåller Villaägarna.

Enligt branschorganisationen är det inte är rimligt att förvänta sig att svenska hushåll ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning.

– Människors vardag fungerar inte på det sättet, och det går inte att planera livet som i en nationalekonomisk lärobok.

Vidare pekar Villaägarna på att  effektavgiften saknar stöd i forskningen. Kunder bryr sig inte om avgiften eller känner ej till den, vilket innebär att de besparingar i kapacitetsinvesteringar som används som argument för införande av effektavgiften  inte kommer att realiseras. 

”Väldigt mycket samtal”

Under 2024 har Energimarknadsinspektionen mottagit mängder av klagomål om elbolag från missnöjda kunder. Antalet klagomål ligger kvar på samma höga nivå som under krisåren 2022 och 2023.

– Vi får väldigt mycket samtal och mejl från upprörda personer som vill ha svar. Det är svårt att vara elkund i dag, säger Madeleine Hermansson vid Energimarknadsinspektionen till Ekot.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Minns du Jolt Cola?

För 40 år sedan blev drycken en riktig snackis efter att ha erbjudit “allt socker och dubbelt så mycket koffein” och försökt ta upp kampen mot Coca-Cola och Pepsi.

Satsningen gick sådär i det långa loppet.  

År 2009 ansökte företaget om konkursskydd och försvann. Drycken dök kort upp  igen 2017 och slutade sedan att säljas 2019.  

Nu ska dock Jolt Cola tillbaka till butikerna, rapporterar CNN.  

– Men på ett mycket modernare sätt, säger Ryan Monahan, marknadschef på Redcon1 som leder nylanseringen.  

Blir energidryck  

Den här gången är inte tanken att Jolt Cola ska konkurrera med Coca-Cola eller Pepsi.

Istället presenteras produkten som ännu ett alternativ på den kraftigt växande energidrycksmarknaden och ska utmana exempelvis Red Bull, Monster och Celsius.

Drycken ska säljas i halvlitersburkar och kommer att innehålla 200 milligram koffein, vilket kan jämföras med 70 milligram i burkarna från 80-talet, som dock enbart innehöll drygt 33 centiliter läsk.

Ökar över hela världen

Att Jolt Cola gör comeback som energidryck snarare än som klassisk läsk beror just på att marknaden för energidrycker expanderar mycket snabbare.

– Verkligheten är att det är läskföretagen som vi verkligen ser en nedgång för, säger Ryan Monahan till CNN.

Den globala energidrycksmarknaden förutspås nå 48,1 miljarder dollar 2024 och växa till 80,8 miljarder dollar till 2033.

Sverige är inget undantag i trenden. Mellan 2020 och 2024 dubblerades försäljningen i vanliga matbutiker, uppger Dagligvarunytt.

Största ökningen är, oväntat nog, i kundgruppen 60-69 år där konsumtionen nästan fördubblats från 12 till 23 procent.

Livsmedelsverket avråder unga

Johan Ålander, toxikolog på Livsmedelsverket, har tidigare flaggat för att energidryck kan orsaka både sömnproblem och hjärtklappning.

Myndigheterna avråder ungdomar från konsumtion på grund av koffeinhalterna.

– Vissa enegridrycker motsvarar omkring tre koppar kaffe. Det finns också så kallade ”shots”, där koffeininnehållet har koncentrerats, har Johan Ålander sagt till SVT.

Den nya varianten av Jolt Cola kommer även att finnas i sockerfri form. Om drycken kommer att säljas i Sverige finns det i dagsläget inget klart besked om.

Foto: V. Izquierdo

Text: Redaktionen