Så ska du tänka om mat som passerat bäst före-datumet

2023 07 28

Det råder delade meningar kring hur man ska tänka när det kommer till mat som passerat bäst före-datumet.

Vissa föredrar att undvika mat som bedöms vara utgången, medan andra konsumerar flera dagar efter det att datumet passerat.

Nu uttalar sig livsmedelsexperten Catarina Flink om hur man bör tänka.

– Titta, lukta och smaka. Det kommer man ganska långt med, säger hon till DN.

Det gäller för alla friska och icke-gravida personer.

Skillnad på datum

Ett enkelt råd handlar om att just lita på dina sinnen.

Däremot är det skillnad på datum och datum.

Vid bäst före-datum handlar det om kvalitet, och då kan maten ätas om den luktar, smakar och ser ut som vanligt.

När det gäller “sista förbrukningsdag” handlar det snarare om säkerhet, och maten kan vara hälsofarlig efter passerat datum.

Flexibel gräns

När det kommer till produkter med bäst före-datum är gränsen ganska så flexibel.

Det under förutsättningen att varan har förvarats på rätt sätt.

– Ett bäst-före-datum är så länge tillverkaren garanterar att livsmedlet håller den kvalitet som utlovas, exempelvis att den smakar eller är krispig på ett visst sätt, säger Flink.

Kvaliteten kan bli sämre

Även Livsmedelsverket förklarar att bäst före-datum inte har att göra med säkerhet, utan med kvalitet.

– Det som händer efter bäst före-datum är alltså att kvaliteten så småningom blir sämre. Men maten kan fortfarande vara fullt ätbar, framhåller myndigheten.

Det gäller

I många fall står det på varans förpackning hur den bör förvaras.

Datumet gäller generellt för obrutna förpackningar.

– Bäst före-dag gäller obruten förpackning, men även en öppnad förpackning kan hålla efter bäst före-datum. Ett öppnat mjölkpaket som inte stått framme så länge i rumstemperatur kan till exempel hålla flera dagar efter bäst före-datum, meddelar Livsmedelsverket.

Foto: M. Lin

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen