Så ska du planera sommarsemestern – om du vill ha sol och värme

2024 02 08

Just nu råder vinterkyla, men redan nu kan det var klokt att börja planera sommarsemestern – särskilt om du vill ha sol och värme.

Förra sommaren blev något av en vädermässig besvikelse för många svenskar, och den efterföljande vintern har varit ovanligt kall.

Därför är det inte så konstigt att många redan nu har börjat längta efter – och planera – sommarsemestern.

Men vilka veckor ska man ta semester om man vill maximera sin chans att få uppleva vackert väder under ledigheten?

Det beror lite på vad man menar med vackert väder.

Juni ljusast

De tre sommarmånaderna juni, juli och augusti har sina för- och nackdelar, rent vädermässigt.

Därför kan det vara smart att försöka ta semester under den månad som motsvarar ens egna förväntningar på gott sommarväder.

Juni, till exempel, är knappast den varmaste månaden – men har en annan stor fördel.

– Den är soligaste, åtminstone den ljusaste månaden är det definitivt. Och dagarna är som allra längst, det är ljust långt in på kvällen, säger Marcus Sjöstedt, meteorolog, till SVT.

En annan fördel med juni är att det statistiskt sett regnar mindre än i juli och augusti.

Däremot så är det inte så varmt i vattnet för den som gillar att bada.

Juli varmast

Den som tycker att värme i luften är det viktigaste på sommaren bör sikta in sig på att försöka ta semester i juli.

– Det är definitivt den varmaste månaden på året. Ser man till statistiken så ligger vi högre, exempelvis Göteborg har en medeldagstemperatur här under månaden som ligger någonstans på dryga 22 grader, jämfört med vad Göteborg har i juni, som är runt 20 grader, säger Marcus Sjöstedt.

Juli är också snäppet varmare, och ljusare, än augusti.

Augusti mörkare

Augusti är ungefär lika varmt som juli, och har i princip lika mycket nederbörd.

En nackdel med augusti är dock att det blir mörkare, vilket framför allt märks under slutet av månaden.

– I slutet av augusti så står solen lika högt som den gör ungefär i mitten av april, säger Marcus Sjöstedt, men påpekar samtidigt att badtemperaturen kan ha gått upp något i augusti.

De hade mest sol i fjol

Hur mycket sol och värme man får beror förstås också på var man bor.

Förra sommaren var det generellt dåligt med sol, men vissa platser i landet hade det lite bättre ställt än andra.

TV4:s sammanställning Soltoppen från 2023 visar att Visby var soligast i landet, med 549 soltimmar.

Två kom Ölands Norra Udde, med 514 soltimmar.

Även Karlskrona och Umeå fick njuta av relativt mycket sol, med 510 respektive 501 soltimmar.

Foto: T. Cooper

Text: Redaktionen


I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

-  I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år. 

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen