Så ska du planera sommarsemestern – om du vill ha sol och värme

2024 02 08

Just nu råder vinterkyla, men redan nu kan det var klokt att börja planera sommarsemestern – särskilt om du vill ha sol och värme.

Förra sommaren blev något av en vädermässig besvikelse för många svenskar, och den efterföljande vintern har varit ovanligt kall.

Därför är det inte så konstigt att många redan nu har börjat längta efter – och planera – sommarsemestern.

Men vilka veckor ska man ta semester om man vill maximera sin chans att få uppleva vackert väder under ledigheten?

Det beror lite på vad man menar med vackert väder.

Juni ljusast

De tre sommarmånaderna juni, juli och augusti har sina för- och nackdelar, rent vädermässigt.

Därför kan det vara smart att försöka ta semester under den månad som motsvarar ens egna förväntningar på gott sommarväder.

Juni, till exempel, är knappast den varmaste månaden – men har en annan stor fördel.

– Den är soligaste, åtminstone den ljusaste månaden är det definitivt. Och dagarna är som allra längst, det är ljust långt in på kvällen, säger Marcus Sjöstedt, meteorolog, till SVT.

En annan fördel med juni är att det statistiskt sett regnar mindre än i juli och augusti.

Däremot så är det inte så varmt i vattnet för den som gillar att bada.

Juli varmast

Den som tycker att värme i luften är det viktigaste på sommaren bör sikta in sig på att försöka ta semester i juli.

– Det är definitivt den varmaste månaden på året. Ser man till statistiken så ligger vi högre, exempelvis Göteborg har en medeldagstemperatur här under månaden som ligger någonstans på dryga 22 grader, jämfört med vad Göteborg har i juni, som är runt 20 grader, säger Marcus Sjöstedt.

Juli är också snäppet varmare, och ljusare, än augusti.

Augusti mörkare

Augusti är ungefär lika varmt som juli, och har i princip lika mycket nederbörd.

En nackdel med augusti är dock att det blir mörkare, vilket framför allt märks under slutet av månaden.

– I slutet av augusti så står solen lika högt som den gör ungefär i mitten av april, säger Marcus Sjöstedt, men påpekar samtidigt att badtemperaturen kan ha gått upp något i augusti.

De hade mest sol i fjol

Hur mycket sol och värme man får beror förstås också på var man bor.

Förra sommaren var det generellt dåligt med sol, men vissa platser i landet hade det lite bättre ställt än andra.

TV4:s sammanställning Soltoppen från 2023 visar att Visby var soligast i landet, med 549 soltimmar.

Två kom Ölands Norra Udde, med 514 soltimmar.

Även Karlskrona och Umeå fick njuta av relativt mycket sol, med 510 respektive 501 soltimmar.

Foto: T. Cooper

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen