Så ska du planera sommarsemestern – om du vill ha sol och värme

2024 02 08

Just nu råder vinterkyla, men redan nu kan det var klokt att börja planera sommarsemestern – särskilt om du vill ha sol och värme.

Förra sommaren blev något av en vädermässig besvikelse för många svenskar, och den efterföljande vintern har varit ovanligt kall.

Därför är det inte så konstigt att många redan nu har börjat längta efter – och planera – sommarsemestern.

Men vilka veckor ska man ta semester om man vill maximera sin chans att få uppleva vackert väder under ledigheten?

Det beror lite på vad man menar med vackert väder.

Juni ljusast

De tre sommarmånaderna juni, juli och augusti har sina för- och nackdelar, rent vädermässigt.

Därför kan det vara smart att försöka ta semester under den månad som motsvarar ens egna förväntningar på gott sommarväder.

Juni, till exempel, är knappast den varmaste månaden – men har en annan stor fördel.

– Den är soligaste, åtminstone den ljusaste månaden är det definitivt. Och dagarna är som allra längst, det är ljust långt in på kvällen, säger Marcus Sjöstedt, meteorolog, till SVT.

En annan fördel med juni är att det statistiskt sett regnar mindre än i juli och augusti.

Däremot så är det inte så varmt i vattnet för den som gillar att bada.

Juli varmast

Den som tycker att värme i luften är det viktigaste på sommaren bör sikta in sig på att försöka ta semester i juli.

– Det är definitivt den varmaste månaden på året. Ser man till statistiken så ligger vi högre, exempelvis Göteborg har en medeldagstemperatur här under månaden som ligger någonstans på dryga 22 grader, jämfört med vad Göteborg har i juni, som är runt 20 grader, säger Marcus Sjöstedt.

Juli är också snäppet varmare, och ljusare, än augusti.

Augusti mörkare

Augusti är ungefär lika varmt som juli, och har i princip lika mycket nederbörd.

En nackdel med augusti är dock att det blir mörkare, vilket framför allt märks under slutet av månaden.

– I slutet av augusti så står solen lika högt som den gör ungefär i mitten av april, säger Marcus Sjöstedt, men påpekar samtidigt att badtemperaturen kan ha gått upp något i augusti.

De hade mest sol i fjol

Hur mycket sol och värme man får beror förstås också på var man bor.

Förra sommaren var det generellt dåligt med sol, men vissa platser i landet hade det lite bättre ställt än andra.

TV4:s sammanställning Soltoppen från 2023 visar att Visby var soligast i landet, med 549 soltimmar.

Två kom Ölands Norra Udde, med 514 soltimmar.

Även Karlskrona och Umeå fick njuta av relativt mycket sol, med 510 respektive 501 soltimmar.

Foto: T. Cooper

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen