Så ska du planera sommarsemestern – om du vill ha sol och värme

2024 02 08

Just nu råder vinterkyla, men redan nu kan det var klokt att börja planera sommarsemestern – särskilt om du vill ha sol och värme.

Förra sommaren blev något av en vädermässig besvikelse för många svenskar, och den efterföljande vintern har varit ovanligt kall.

Därför är det inte så konstigt att många redan nu har börjat längta efter – och planera – sommarsemestern.

Men vilka veckor ska man ta semester om man vill maximera sin chans att få uppleva vackert väder under ledigheten?

Det beror lite på vad man menar med vackert väder.

Juni ljusast

De tre sommarmånaderna juni, juli och augusti har sina för- och nackdelar, rent vädermässigt.

Därför kan det vara smart att försöka ta semester under den månad som motsvarar ens egna förväntningar på gott sommarväder.

Juni, till exempel, är knappast den varmaste månaden – men har en annan stor fördel.

– Den är soligaste, åtminstone den ljusaste månaden är det definitivt. Och dagarna är som allra längst, det är ljust långt in på kvällen, säger Marcus Sjöstedt, meteorolog, till SVT.

En annan fördel med juni är att det statistiskt sett regnar mindre än i juli och augusti.

Däremot så är det inte så varmt i vattnet för den som gillar att bada.

Juli varmast

Den som tycker att värme i luften är det viktigaste på sommaren bör sikta in sig på att försöka ta semester i juli.

– Det är definitivt den varmaste månaden på året. Ser man till statistiken så ligger vi högre, exempelvis Göteborg har en medeldagstemperatur här under månaden som ligger någonstans på dryga 22 grader, jämfört med vad Göteborg har i juni, som är runt 20 grader, säger Marcus Sjöstedt.

Juli är också snäppet varmare, och ljusare, än augusti.

Augusti mörkare

Augusti är ungefär lika varmt som juli, och har i princip lika mycket nederbörd.

En nackdel med augusti är dock att det blir mörkare, vilket framför allt märks under slutet av månaden.

– I slutet av augusti så står solen lika högt som den gör ungefär i mitten av april, säger Marcus Sjöstedt, men påpekar samtidigt att badtemperaturen kan ha gått upp något i augusti.

De hade mest sol i fjol

Hur mycket sol och värme man får beror förstås också på var man bor.

Förra sommaren var det generellt dåligt med sol, men vissa platser i landet hade det lite bättre ställt än andra.

TV4:s sammanställning Soltoppen från 2023 visar att Visby var soligast i landet, med 549 soltimmar.

Två kom Ölands Norra Udde, med 514 soltimmar.

Även Karlskrona och Umeå fick njuta av relativt mycket sol, med 510 respektive 501 soltimmar.

Foto: T. Cooper

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen