Så ska du planera sommarsemestern – om du vill ha sol och värme

2024 02 08

Just nu råder vinterkyla, men redan nu kan det var klokt att börja planera sommarsemestern – särskilt om du vill ha sol och värme.

Förra sommaren blev något av en vädermässig besvikelse för många svenskar, och den efterföljande vintern har varit ovanligt kall.

Därför är det inte så konstigt att många redan nu har börjat längta efter – och planera – sommarsemestern.

Men vilka veckor ska man ta semester om man vill maximera sin chans att få uppleva vackert väder under ledigheten?

Det beror lite på vad man menar med vackert väder.

Juni ljusast

De tre sommarmånaderna juni, juli och augusti har sina för- och nackdelar, rent vädermässigt.

Därför kan det vara smart att försöka ta semester under den månad som motsvarar ens egna förväntningar på gott sommarväder.

Juni, till exempel, är knappast den varmaste månaden – men har en annan stor fördel.

– Den är soligaste, åtminstone den ljusaste månaden är det definitivt. Och dagarna är som allra längst, det är ljust långt in på kvällen, säger Marcus Sjöstedt, meteorolog, till SVT.

En annan fördel med juni är att det statistiskt sett regnar mindre än i juli och augusti.

Däremot så är det inte så varmt i vattnet för den som gillar att bada.

Juli varmast

Den som tycker att värme i luften är det viktigaste på sommaren bör sikta in sig på att försöka ta semester i juli.

– Det är definitivt den varmaste månaden på året. Ser man till statistiken så ligger vi högre, exempelvis Göteborg har en medeldagstemperatur här under månaden som ligger någonstans på dryga 22 grader, jämfört med vad Göteborg har i juni, som är runt 20 grader, säger Marcus Sjöstedt.

Juli är också snäppet varmare, och ljusare, än augusti.

Augusti mörkare

Augusti är ungefär lika varmt som juli, och har i princip lika mycket nederbörd.

En nackdel med augusti är dock att det blir mörkare, vilket framför allt märks under slutet av månaden.

– I slutet av augusti så står solen lika högt som den gör ungefär i mitten av april, säger Marcus Sjöstedt, men påpekar samtidigt att badtemperaturen kan ha gått upp något i augusti.

De hade mest sol i fjol

Hur mycket sol och värme man får beror förstås också på var man bor.

Förra sommaren var det generellt dåligt med sol, men vissa platser i landet hade det lite bättre ställt än andra.

TV4:s sammanställning Soltoppen från 2023 visar att Visby var soligast i landet, med 549 soltimmar.

Två kom Ölands Norra Udde, med 514 soltimmar.

Även Karlskrona och Umeå fick njuta av relativt mycket sol, med 510 respektive 501 soltimmar.

Foto: T. Cooper

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen