Så påverkar relationen med Turkiet kampen mot gängkriminaliteten

2023 02 18

Rawa Majid, även känd som den “Kurdiska räven”, är misstänkt för grova narkotikabrott och förberedelse till mord.

Hans konflikter bedöms även vara anledningen till åtminstone sju våldshändelser i den senaste tidens våldsvåg i Stockholm.

Majid har flytt till Turkiet, och Sveriges problematiska relation med landet försvårar samarbete kring den brottsmisstänkte mannen, uppger Expressen.

– Med tanke på hur tongångarna mellan länderna är just nu så har det inte riktigt varit läge för möten eller diskussioner kring samarbeten, överföringar eller utlämningar, säger åklagare Anna Hankkio.

“Inte ändamålsenligt”

Åklagare Anna Hankkio menar att åtal kommer väckas mot fem misstänkta medbrottslingar till Majid i mars.

En överföring av målet till Turkiet hade kunnat ske, men problematiken kring Sveriges Natoansökan ställer till det.

– Det är ju känt att Turkiet ställt in ett antal ministermöten och annat kring samverkan mellan länderna. Så det har väl bedömts inte vara riktigt ändamålsenligt att ligga på i den här frågan nu under vintermånaderna, säger Hankkio.

Negativ utveckling

Till följd av Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden i Stockholm blev reaktionerna starka i Turkiet.

Landets president Recep Tayyip Erdogan uttryckte att han inte vill se Sverige som medlem i Nato.

Därutöver skedde stora protester mot Sveriges hantering av koranbränningen, inte bara i Turkiet men även i bland annat Irak och Indonesien.

Natochefen positiv

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vill se såväl Sverige som Finland släppas in i organisationen.

– Min åsikt är att båda länderna kan ratificeras nu. Att få in Finland och Sverige i militäralliansen kommer att stärka vårt arbete mot terrorism, säger Stoltenberg enligt SVT.

Från Uppsala

Den "kurdiska räven" är en 36-årig man från Uppsala som beskrivs som en av Sveriges ledande narkotikaimportörer.

Han uppges vara en av huvudpersonerna i den pågående gängkonflikten som skakat den svenska huvudstaden.

Foto: Toxic Player

Text: Redaktionen

Carl Bildt stoppad på Arlanda

2026 05 29

Fokus har riktats mot att beslagtaga brottsvinster.

Föremål till ett värde av miljontals kronor har konfiskerats – bland annat har polisen beslagtagit lyxvaror från en ung person som rest från Dubai till Sverige.

Personen hade på sig flera föremål som tillsammans uppskattas vara värda cirka 1,7 miljoner kronor. Eftersom hen saknade deklarerad inkomst eller annat underlag som förklarar hur tillgångarna kunnat finansieras antar polisen att det är mer sannolikt att värdesakerna kommer från kriminell verksamhet än laglig inkomst.

– När vi möter en väldigt ung person som saknar tydliga lagliga inkomster men samtidigt bär värdesaker för miljonbelopp väcker det frågor om var tillgångarna kommer ifrån, säger polisens insatsledare Liam Schoug.

– Det behöver inte automatiskt betyda att personen begått brott, men vi har ett ansvar att utreda om egendomen kan kopplas till kriminell verksamhet.

Carl Bildt stoppad

En annan som stoppats är Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt, rapporterar Expressen.

Han hade dock inget att dölja.

– Vad är det här för jävla jippo? Jag har bråttom, sade Bildt när han fastnade i kontrollen på terminal 5, uppger tidningen.

LÄS MER: Regeringen sätter ner foten – nu ska äldre få chansen

Ny lagstiftning

Utöver polisen deltog Tullverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Kronofogden i insatsen.

Lagen om självständigt förverkande trädde i kraft i november 2024 och har gett polisen befogenhet att beslagta tillgångar som kommer från kriminell verksamhet, utan att egendomen kopplas till ett specifikt brott.

Polisen behöver endast visa att tillgångarna kommer från kriminell verksamhet – till exempel genom att konstatera att egendomen inte står i proportion till en persons lagliga möjligheter att äga den. Det kan röra sig om en fastighet, bilar eller pengar på ett bankkonto.

– Med lagen om självständigt förverkande kan vi agera tidigare än förr. Om någon inte på ett rimligt sätt kan förklara hur dyra klockor, smycken eller kontanter finansierats kan egendomen tas i beslag medan saken utreds. Därefter är det domstolen som avgör om tillgångarna ska förverkas till staten, säger insatsledare Liam Schoug.

LÄS OCKSÅ: Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

Foto: Joakim Berndes resp Swedavia pressbild

Text. Redaktionen