Barn till utrikesfödda oftare brottsmisstänkta enligt statlig rapport

2021 08 25

Personer med invandrarbakgrund är överrepresenterade i statistiken över brottsmisstänkta och särskilt inrikesfödda svenskar med två utrikesfödda föräldrar enligt en rykande färsk statlig rapport.

För första gången på 16 år kommer nu Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) med en rapport om kopplingen mellan brottslighet och invandrarbakgrund. Rapporten väntas bli het potatis i politiken inför valet 2022 och bygger på statistiken för brottsmisstänkta under perioden 2015 – 2018.

Med utrikesfödda föräldrar

Kartläggningen fastslår att personer med invandrarbakgrund misstänks för brott i högre utsträckning.

Andel brottsmisstänkta över 15 år:

10 % Inrikesfödd med två utrikesfödda föräldrar

8 % Utrikesfödda

6 % Inrikesfödda men en utrikesfödd förälder

3 % Inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar

Överrisken

Nästa statistik avser den så kallade överrisken vilket innebär hur många gånger vanligare det är att personer misstänks för brott jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar. Det vill säga basen är 1,0.

3,2 (1,7) gånger vanligare för inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar

2,5 (1,8) gånger vanligare för utrikesfödda

1,9 (1,3) gånger vanligare för inrikesfödda med en utrikesfödd förälder

1,0 (1,0) är basen och utgörs av inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar

Fördjupad analys

Siffrorna inom parentes är värdet som BRÅ tagit fram för att få en fördjupad analys och mer jämförbar statistik. Där har hänsyn bland annat tagits till att personer med invandrarbakgrund i genomsnitt är yngre och yngre är överlag mer kriminella än äldre personer. För att få en mer jämförbar bild har BRÅ har även vägt in könsbalansen, inkomst och utbildning.

Överrisken faller

Då faller den så kallade överrisken till exempel från 3,2 till 1,7 gånger för inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar. Men det finns fortfarande kvar en tydlig överrisk.

– Det är svårt att säga vad överrepresentationen beror på. Att kunna ge förklaringar har inte varit huvudsyftet med den här rapporten. Det skulle krävas en annan typ av studie och mycket mer olika typer av data. Det finns också många faktorer som vi inte kan kontrollera för. En viktig lärdom från vår studie är att vi fortfarande vet väldigt lite om de bakomliggande processerna till den överrepresentation som finns, säger David Shannon, enhetschef på Brottsförebyggande rådet till DN.

Södra och västra Afrika

Rapporten pekar även ut vilka delar av världen som är allra mest överrepresenterade i statistiken.

Mest överrepresenterade är inrikesfödda med föräldrar födda i Afrika enligt rapporten som konstaterar att var femte person i den kategorin misstänktes för brottslighet 2015 – 2018. Lägst andel brottsmisstänkta bland utrikesgrupperna konstateras i Östasien.

Minskat sedan 2007

Rapporten visar att andelens personer i de olika grupperna som misstänks för brott har minskat. Till exempel var andelen utrikesfödda som misstänktes för brott 2007 uppe i 4,0 % och hade till år 2018 minskat till 3,6 %.

Het politisk potatis

Frågan om invandring och brottslighet väntas få stort utrymme i valet 2022 och har under många år varit en het potatis i politiken.

– Vi har gjort bedömningen att en kunskapsbaserad bild av hur den misstänkta brottsligheten ser ut minskar risken för gissningar och spekulationer. Ämnet är politiskt laddat och vi är naturligtvis medvetna om det. Men vi anser att en del av myndighetens uppdrag är att bidra med en aktuell kunskapsbild som har relevans för den kriminalpolitiska diskussionen. En kunskapsbaserad bild av hur det ser ut i dag kan utgöra ett viktigt underlag för kriminalpolitisk diskussion, säger David Shannon vid BRÅ till DN.

ANALYS

Moderaterna och SD lyft fram minskad asylmottagning och fler utvisningar som nyckelkomponenter i kampen mot brottsligheten.

Socialdemokraterna har meddelat att de vill göra det lättare att utvisa dömda brottslingar men flera mätningar visar M och SD har fortsatt betydligt högre förtroende i frågorna migration och brottslighet.

Socialdemokraterna i Danmark

En kraftig skärpning i frågorna från den S-ledda regeringen skulle sannolikt höja S-sidan rejält i opinionen. Men Socialdemokraterna i Sverige har ännu så länge inte följt sina kollegor i Danmark, även om man tagit en del steg i den riktningen. Kriminaliteten och invandringen har potential att avgöra valet till M-KD-sidans fördel.

Rätt hanterat borde alla vinna på att staten tar fram denna statistik. Det ger ökad kunskap om problemet vilket behövs för att mer framgångsrikt hantera och lösa det. Att sopa under mattan är sällan en bra lösning.

Foto: Polisen Kalmar-Öland FB

[yop_poll id="516"]

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen