Barn till utrikesfödda oftare brottsmisstänkta enligt statlig rapport

2021 08 25

Personer med invandrarbakgrund är överrepresenterade i statistiken över brottsmisstänkta och särskilt inrikesfödda svenskar med två utrikesfödda föräldrar enligt en rykande färsk statlig rapport.

För första gången på 16 år kommer nu Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) med en rapport om kopplingen mellan brottslighet och invandrarbakgrund. Rapporten väntas bli het potatis i politiken inför valet 2022 och bygger på statistiken för brottsmisstänkta under perioden 2015 – 2018.

Med utrikesfödda föräldrar

Kartläggningen fastslår att personer med invandrarbakgrund misstänks för brott i högre utsträckning.

Andel brottsmisstänkta över 15 år:

▪10 % Inrikesfödd med två utrikesfödda föräldrar

▪8 % Utrikesfödda

▪6 % Inrikesfödda men en utrikesfödd förälder

▪3 % Inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar

Överrisken

Nästa statistik avser den så kallade överrisken vilket innebär hur många gånger vanligare det är att personer misstänks för brott jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar. Det vill säga basen är 1,0.

▪3,2 (1,7) gånger vanligare för inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar

▪2,5 (1,8) gånger vanligare för utrikesfödda

▪1,9 (1,3) gånger vanligare för inrikesfödda med en utrikesfödd förälder

▪1,0 (1,0) är basen och utgörs av inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar

Fördjupad analys

Siffrorna inom parentes är värdet som BRÅ tagit fram för att få en fördjupad analys och mer jämförbar statistik. Där har hänsyn bland annat tagits till att personer med invandrarbakgrund i genomsnitt är yngre och yngre är överlag mer kriminella än äldre personer. För att få en mer jämförbar bild har BRÅ har även vägt in könsbalansen, inkomst och utbildning.

Överrisken faller

Då faller den så kallade överrisken till exempel från 3,2 till 1,7 gånger för inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar. Men det finns fortfarande kvar en tydlig överrisk.

– Det är svårt att säga vad överrepresentationen beror på. Att kunna ge förklaringar har inte varit huvudsyftet med den här rapporten. Det skulle krävas en annan typ av studie och mycket mer olika typer av data. Det finns också många faktorer som vi inte kan kontrollera för. En viktig lärdom från vår studie är att vi fortfarande vet väldigt lite om de bakomliggande processerna till den överrepresentation som finns, säger David Shannon, enhetschef på Brottsförebyggande rådet till DN.

Södra och västra Afrika

Rapporten pekar även ut vilka delar av världen som är allra mest överrepresenterade i statistiken.

Mest överrepresenterade är inrikesfödda med föräldrar födda i Afrika enligt rapporten som konstaterar att var femte person i den kategorin misstänktes för brottslighet 2015 – 2018.  Lägst andel brottsmisstänkta bland utrikesgrupperna konstateras i Östasien.

Minskat sedan 2007

Rapporten visar att andelens personer i de olika grupperna som misstänks för brott har minskat. Till exempel var andelen utrikesfödda som misstänktes för brott 2007 uppe i 4,0 % och hade till år 2018 minskat till 3,6 %.

Het politisk potatis

Frågan om invandring och brottslighet väntas få stort utrymme i valet 2022 och har under många år varit en het potatis i politiken.

– Vi har gjort bedömningen att en kunskapsbaserad bild av hur den misstänkta brottsligheten ser ut minskar risken för gissningar och spekulationer. Ämnet är politiskt laddat och vi är naturligtvis medvetna om det. Men vi anser att en del av myndighetens uppdrag är att bidra med en aktuell kunskapsbild som har relevans för den kriminalpolitiska diskussionen. En kunskapsbaserad bild av hur det ser ut i dag kan utgöra ett viktigt underlag för kriminalpolitisk diskussion, säger David Shannon vid BRÅ till DN.

ANALYS

Moderaterna och SD lyft fram minskad asylmottagning och fler utvisningar som nyckelkomponenter i kampen mot brottsligheten.

Socialdemokraterna har meddelat att de vill göra det lättare att utvisa dömda brottslingar men flera mätningar visar M och SD har fortsatt betydligt högre förtroende i frågorna migration och brottslighet.

Socialdemokraterna i Danmark

En kraftig skärpning i frågorna från den S-ledda regeringen skulle sannolikt höja S-sidan rejält i opinionen. Men Socialdemokraterna i Sverige har ännu så länge inte följt sina kollegor i Danmark, även om man tagit en del steg i den riktningen. Kriminaliteten och invandringen har potential att avgöra valet till M-KD-sidans fördel.

Rätt hanterat borde alla vinna på att staten tar fram denna statistik. Det ger ökad kunskap om problemet vilket behövs för att mer framgångsrikt hantera och lösa det. Att sopa under mattan är sällan en bra lösning. 

Foto: Polisen Kalmar-Öland FB

[yop_poll id="516"]

JUST NU: Trumps och Putins besked till omvärlden – det händer nu

2025 08 16

Mötet mellan Vladimir Putin och Donald Trump är över.

Båda ledarna framhåller att det var ett bra möte.

Inga konkreta framsteg har dock gjorts, trots vad som beskrivs som “produktiva” samtal har parterna inte nått någon formell överenskommelse, rapporterar BBC.

Trumps och Putins besked

Donald Trump säger att han och Putin hade ett produktivt möte och att de gjorde ”vissa framsteg”.

Han understryker att framsteg har gjorts, men att ”vi nådde inte målet”.

– Jag säger 50/50, eftersom så mycket kan hända. Men jag tror att president Putin vill lösa problemet, säger han.

"Nästa gång i Moskva"

Putin talade om respekt och konstruktivitet, och Trump sade att diskussionerna var mycket produktiva.

Men ingen av presidenterna antydde att det hade skett något som liknar ett betydande genombrott i den viktiga frågan om vapenvila, än mindre ett bredare fredsavtal.

Det tycks kunna bli ett nytt möte dock, eventuellt i den ryska huvudstaden.

– Vi hör av oss snart och ses förmodligen snart igen, sade Trump.

– Nästa gång i Moskva, svarade Putin.

Är i vägen

Enligt den amerikanska presidenten är Trump och Putin överens om flera saker, men det finns vissa större utmaningar som man inte har lyckats komma runt.

– Det fanns många, många punkter som vi var överens om – de flesta, skulle jag säga.

– Ett par viktiga punkter har vi inte riktigt kommit fram till ännu, men vi har gjort vissa framsteg.

Zelenskyj kan vara med

Vid ett nästa möte kan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj komma att medverka.

Trump sade att både Putin och Zelenskyj vill att han ska delta i ett eventuellt andra möte – vilket han före toppmötet hade sagt skulle vara hans slutgiltiga mål.

CNN:s analytiker drar slutsatsen efter mötet att Vladimir Putin inte står själv ute i kylan längre.

– Putins isolering tog slut när hans flygplan landade i Anchorage, konstaterar Kevin Liptak.

– Med en röd matta, en flyguppvisning med stridsflygplan och applåder från USA:s president själv var Trumps budskap tydligt: Putin var tillbaka från kylan. Deras leende hälsning hyllades i rysk statlig television som ett ”historiskt handslag”.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Hillary Clinton ger oväntat löfte – till Trump

2025 08 16

Hillary Clinton kommer med ett oväntat löfte – till president Donald Trump.

Hillary Clinton och Donald Trump har länge varit bittra fiender.

Clinton förlorade mot Trump i presidentvalet 2016, och de har båda riktat hårda ord och anklagelser mot varandra.

Men nu kommer Clinton med ett oväntat löfte till Donald Trump.

Oväntat löfte till Trump

Hillary Clinton öppnar för att hon personligen skulle kunna nominera Trump till Nobels fredspris, rapporterar Newsweek.

Löftet kommer dock med hårda villkor, säger Clinton i en intervju i podcasten Raging Moderates, enligt tidningen.

Clinton kan tänka sig att nominera Trump – om han lyckas förhandla fram en fred mellan Ryssland och Ukraina som är gynnsam för Ukraina.

– Jag förstår från allt jag har läst att Trump väldigt gärna skulle vilja få Nobels fredspris, och ärligt talat, om han kunde få ett slut på detta fruktansvärda krig där Putin är angriparen, som invaderar ett grannland, försöker ändra gränserna..., säger Hillary Clinton, enligt tidningen.

Då kan hon nominera presidenten

Om hon ska nominera Trump måste han dock få till ett bra fredsavtal utan stora eftergifter till Ryssland, understryker hon.

– Om han kunde få ett slut på det utan att försätta Ukraina i en position där de var tvungna att ge upp sitt territorium till angriparen, tvungna att på sätt och vis bekräfta Putins vision om Storryssland, men i stället verkligen kunde stå upp mot Putin, säger Hillary Clinton, som själv har varit utrikesminister i Barack Obamas regering.

Hon vill inte se det ”utbyte av mark” som Trump har pratat om, tvärtom bör Putin backa och Ukrainas och Europas säkerhet måste garanteras, understryker hon.

Men om Trump hittar en bra lösning – då kan hon verkligen tänka sig att nominera honom till Nobels fredspris.

– Om vi kunde klara av det, om president Trump var arkitekten bakom det, skulle jag nominera honom till Nobels fredspris, för mitt mål här är inte att tillåta kapitulation för Putin, med hjälp och stöd av USA, säger Hillary Clinton, enligt tidningen.

Foto: Gage Skidmore, flickr

Text: Redaktionen