Så överlever Ryssland sanktionerna från väst

2023 01 31

Det har snart gått ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina och kriget har efterlämnat stor förödelse i landet.

Miljontals ukrainare har tvingats fly, människoliv har förlorats och enorma skador har lett till stora svårigheter.

Många länder i västvärlden har infört kraftiga sanktioner gentemot Ryssland för att demonstrera att man står med Ukraina.

Trots det har den ryska ekonomin stått sig relativt stark, delvis tack vare hjälp från flera grannländer, rapporterar New York Times.

Rundar sanktionerna

Ett antal av Rysslands grannländer importerar varor för att sedan sälja de vidare till landet.

Bland annat pekas Turkiet, Kina, Belarus, Kirgizistan och Kazakstan ut som delaktiga i exporten.

Ett annat land som pekats ut är Armenien, som sedan krigets inledning importerat stora mängder mobiltelefoner som sedan exporteras vidare till Ryssland.

Tillväxt förutspås

Den ryska oljesektorn är en annan anledning till att ekonomin klarat av de hårda sanktionerna.

Även här har Ryssland lyckats kringgå sanktionerna genom att lasta och lossa olja ute till havs där ingen lagstiftning gäller istället för i hamnar.

Den Internationella valutafonden IMF förutspår att den ryska ekonomin kommer växa med 0,3 procent under året.

Begär stridsflygplan

På slagfältet pågår kraftiga strider och ryska trupper fortsätter plåga Ukraina.

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba upprepar landets behov av stridsflygplan och långdistansmissiler, rapporterar CNN.

– Våra samarbetspartners vet om vilka sorts vapen vi behöver. Först och främst stridsflygplan och långdistansmissiler som träffa mål upp till 300 kilometer bort. Dessa är inte vapen för eskalering, utan snarare försvarsvapen, säger Kuleba.

“Vi förhandlar aktivt”

Den ukrainska utrikesministern understryker vikten av att Ukraina har tillgång till vapen för att försvara sitt land.

– Vi förhandlar aktivt för att möjliggöra alla dessa lösningar. Jag har instruerat alla våra diplomater i centrala städer att göra detta till en prioritet, framhåller han.

Flera länder, däribland Tyskland, USA och Polen, har utlovat stridsvagnar till Ukraina för att bistå med försvaret mot de ryska styrkorna.

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen