Så överlever Ryssland sanktionerna från väst

2023 01 31

Det har snart gått ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina och kriget har efterlämnat stor förödelse i landet.

Miljontals ukrainare har tvingats fly, människoliv har förlorats och enorma skador har lett till stora svårigheter.

Många länder i västvärlden har infört kraftiga sanktioner gentemot Ryssland för att demonstrera att man står med Ukraina.

Trots det har den ryska ekonomin stått sig relativt stark, delvis tack vare hjälp från flera grannländer, rapporterar New York Times.

Rundar sanktionerna

Ett antal av Rysslands grannländer importerar varor för att sedan sälja de vidare till landet.

Bland annat pekas Turkiet, Kina, Belarus, Kirgizistan och Kazakstan ut som delaktiga i exporten.

Ett annat land som pekats ut är Armenien, som sedan krigets inledning importerat stora mängder mobiltelefoner som sedan exporteras vidare till Ryssland.

Tillväxt förutspås

Den ryska oljesektorn är en annan anledning till att ekonomin klarat av de hårda sanktionerna.

Även här har Ryssland lyckats kringgå sanktionerna genom att lasta och lossa olja ute till havs där ingen lagstiftning gäller istället för i hamnar.

Den Internationella valutafonden IMF förutspår att den ryska ekonomin kommer växa med 0,3 procent under året.

Begär stridsflygplan

På slagfältet pågår kraftiga strider och ryska trupper fortsätter plåga Ukraina.

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba upprepar landets behov av stridsflygplan och långdistansmissiler, rapporterar CNN.

– Våra samarbetspartners vet om vilka sorts vapen vi behöver. Först och främst stridsflygplan och långdistansmissiler som träffa mål upp till 300 kilometer bort. Dessa är inte vapen för eskalering, utan snarare försvarsvapen, säger Kuleba.

“Vi förhandlar aktivt”

Den ukrainska utrikesministern understryker vikten av att Ukraina har tillgång till vapen för att försvara sitt land.

– Vi förhandlar aktivt för att möjliggöra alla dessa lösningar. Jag har instruerat alla våra diplomater i centrala städer att göra detta till en prioritet, framhåller han.

Flera länder, däribland Tyskland, USA och Polen, har utlovat stridsvagnar till Ukraina för att bistå med försvaret mot de ryska styrkorna.

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 17

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten  från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

– Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska. 

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen

Natoländer sätter in militären – Trump rasande

2026 04 17

Nu agerar medlemsjättarna Storbritannien och Frankrike, efter beskedet om att Iran kommer att öppna Hormuzsundet.

De två länderna kommer att inleda ett defensivt militärt uppdrag för att skydda sjöfarten, meddelar den brittiska premiärministern Keir Starmer.

– Så snart förhållandena tillåter, säger han enligt Sky News.

Trump: "HÅLL ER BORTA"

Beskedet har fått Donald Trump, som flera gånger bett Nato om hjälp för att öppna Hormuzsundet, att slå bakut.

– Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från Nato där de undrade om vi behöver behöver hjälp. JAG SADE ÅT DEM ATT HÅLLA SIG BORTA, OM DE INTE BARA VILL LASTA SINA SKEPP MED OLJA, dundrar presidenten i versaler på Truth Social.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! tillägger Trump.

"Globalt ansvar"

Enligt Keir Starmer kommer den brittiska och franska militären bland annat att arbeta med att röja minor för att säkra sjöfarten i det omtalade sundet.

– Hela världen behöver se en lösning här, säger premiärministern.

– Att åter öppna sundet är en global nödvändighet och ett globalt ansvar. Vi måste agera för att få den globala energi- och handeln att flyta fritt igen, för att sänka priserna för arbetande människor. Våra människor behöver se en återgång till fred och stabilitet och vi kommer att fylla vårt fulla uppdrag.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Kristersson: "Sverige stå redo"

Flera Natoallierade kommer att ingå i det uppdrag som Storbritannien och Frankrike ska leda. Norge är ett av dem.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har också uttalat sig om eftermiddagens besked om Hormuszundet.

– Viktiga diskussioner idag om den allvarliga situationen vid Hormuzsundet på inbjudan av Emmanuel Macron och Keir Starmer. Fri sjöfart är en global angelägenhet som berör oss alla. Sverige står redo att bidra, efter en permanent vapenvila, för att säkra fri passage genom sundet, uttrycker Kristersson på X.

LÄS MER: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0 resp Defense Imagery, Flickr, Open Government License 

Text: Redaktionen