Så mycket tjänar Facebooks anställda i Sverige

2024 07 29

Det tycks inte gå någon nöd på Facebook Swedens anställda.

Meta är som bekant ett av världens absolut största bolag.

Techjätten har anställda över hela världen, men under de senaste åren har företaget genomfört globala nedskärningar.

I fjol fick totalt 10 000 anställda lämna sina jobb, bland annat i Sverige.

Toppnamn fick lämna

Metas svenska avdelning såg flera toppnamn försvinna.

Bland annat tackade den kreativa strategen Calle Sjönell och partner solutions manager Ulrika Thimmig för sig.

Facebook Swedens omsättning sjönk från 4,4 miljarder kronor 2022 till 3,9 miljarder kronor förra året, medan resultatet ökade något.

Det rapporterar Breakit.

Det är snittlönen

Facebook Sweden har totalt 70 anställda, och Breakit har räknat ut vad snittlönen är i bolaget.

Sajtens beräkning pekar på att de anställda hos Facebook Sweden tjänar 143 840 kronor i månaden.

Medellönen i Sverige

I Sverige är medellönen 39 900 kronor.

En advokat tjänar drygt 58 000 kronor i månaden.

– En advokat i Sverige tjänade i genomsnitt 58 600 kr i månaden under 2023, meddelar Statistiska centralbyrån.

En polis tjänar i snitt 40 800 kronor.

– Den genomsnittliga månadslönen för poliser i Sverige var 40 800 kronor år 2023. De högsta medellönerna återfinns i Stockholmsregionen, 43 100 kr, och de lägsta i mellersta Norrland, 38 800 kr, fortsätter SCB.

Bankchefer i topp

Snittlönen för en svensk lärare är knappt 40 000 kronor.

– Den genomsnittliga månadslönen för en grundskollärare i Sverige var 39 000 kronor år 2023. I genomsnitt tjänar kvinnliga grundskollärare mer än manliga.

Samtidigt är sjuksköterskornas snittlön knappt 43 000 kronor.

– Den genomsnittliga månadslönen för grundutbildade sjuksköterskor i Sverige var 42 900 kronor år 2023.

– Stockholm är den region där sjuksköterskorna har den högsta genomsnittliga månadslönen, tätt följd av Sydsverige. I regionen ingår Blekinge och Skåne län.

Chefer inom bank, finans och försäkring har bland de högsta lönerna i Sverige, där snittlönen är 150 000 kronor.

Foto: Eyestetix Studio

Text: Redaktionen

65-årig kvinna död – viktig information nådde inte fram

2025 11 09

En kvinna i Skåne har förlorat livet – och nu Lex Maria-anmäls händelsen.

Det hela har ägt rum i Ystad.

En 65-årig kvinna hade sökt vård för feber och luftvägssymtom – men viktig information nådde inte fram till personalen och kvinnan skickades hem efter otillräcklig behandling.

65-åringen dog kort därefter – och nu Lex Maria-anmäler lasarettet händelsen, rapporterar Sveriges Radio.

Skickades hem från akuten

Kvinnan hade sökt vård vid akutmottagningen på lasarettet i Ystad med feber och luftvägssymtom.

Kort innan det hade hon vårdat närstående som hade en allvarlig bakteriell infektion.

Den närstående fick vård på Skånes universitetssjukhus – men viktig information om smittan nådde aldrig fram till personalen i Ystad.

Förlorade livet

Efter behandling fick den 65-åriga kvinnan skickas hem – men hennes tillstånd försämrades fort och kort efter fick hon komma in med ambulans.

Hennes liv gick inte att rädda.

Nu anmäler lasarettet händelsen enligt Lex Maria eftersom utgången kunde ha ändrats om personalen skulle kunna ha upprättat misstankar om allvarlig infektion.

Läs mer: En halv miljon arbetslösa – men stor brist i oväntad yrkesgrupp

Fortsatt problem

Samtidigt står vården i Sverige inför fortsatta problem vad gäller vårdplatserna.

Det konstaterar Sveriges läkarförbund.

– Bristen på vårdplatser är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Ytterst leder bristen till att patienter skadas eller dör. Trots det har regionerna genomfört nedskärningar det senaste året, i stället för att satsa på ökad vårdkapacitet, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

“Krävs medarbetare”

Rydgren Stale fortsätter.

– Fler vårdplatser kräver fler medarbetare. Regionerna behöver satsa på personalen och förbättra arbetsmiljön om man ska lyckas. Men det kräver också att den statliga finansieringen blir mer långsiktig, så att regionerna kan anställa.

Läs mer: Storbanker hotar – kunderna får betala

Foto: Smallbox

Text: Redaktionen

Tusentals skelett hittade i Litauen – kopplas till Sverige

2025 11 09

Arkeologer i Litauen har gjort ett omfattande skelettfynd.

En upptäckt av skelettdelar har gjorts i den litauiska staden Kretinga.

Skelettdelarna tros härstamma från krigen med Sverige på 1600‑talet, uppger LRT.

Hemlig krypta under kyrka

Vid en planerad renovering av Kretinga kyrka i nordvästa Litauen inleddes även arkeologiska utgrävningar på kyrkogården tillhörande Kretinga församling.

Där upptäcktes en tidigare okänd krypta, ett så kallat underjordiskt rum.

– Det här valvet, där vi sett röda tegelstenar, uppmärksammade oss om att det borde finnas någon form av källar- eller kryptrest, säger Simonas Sprindys, chef för Institutet av det förflutna, till mediebyrån.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Spår från svenska krig

Redan vid cirka en och en halv meters djup fann man tusentals ben och fler än 20 skallar.

Hittills har endast ungefär en kvadratmeter undersökts, och förhoppningen av att hitta fler skelettdelar är stor.

Det finns uppgifter om att en krypta under Kretinga kyrka användes under krigen med Sverige på 1600- och 1700‑talet, där invånare enligt legender ska ha blivit inmurade.

– Enligt legender var det över 100 personer – kvinnor, barn, äldre och munkar – som murades in här. Hur sant det är är svårt att säga, men faktum är att vi står på ben, säger Diana Jomantaitė Jonaitienėm, guide i området.

Sveriges koppling

Under 1600‑ och 1700‑talen var det område som idag utgör Litauen en del av det Polsk‑litauiska samväldet, och Sverige deltog i flera krig i regionen.

Det hemliga valvet och skelettfynden i Kretinga tros ha samband med dessa konflikter.

 Lokala civila och soldater tros ha begravts eller placerats i kryptor och ossarier under eller efter striderna på ett flertal platser i Litauen.

Kretinga kommun planerar att avsätta mer medel för fortsatt arkeologiskt arbete, och antropologer kommer att studera de återfunna kvarlevorna.

– Det är mycket viktigt historiskt att se vad som finns här. Vi hoppas också på stöd på statlig nivå, säger Antanas Kalnius, Kretingas borgmästare.

Utgrävningarna förväntas fortsätta nästa år och fynden kommer senare att visas för allmänheten, vilket kan ge ny insikt i regionens dramatiska historia under svenska krigen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marco Rubio pekar ut Trumps efterträdare

Foto: J Butterworth

Text: Redaktionen