Så mycket tjänar de bäst betalda myndighetscheferna

2024 06 26

En ny lista visar hur mycket svenska myndighetschefer tjänar.

Det är fackförbundet ST:s tidning Publikt som har sammanställt den nya listan.

Där framgår vilka svenska myndighetschefer som tjänar allra mest.

Toppar listan gör rikspolischef Petra Lundh.

Har högst lön

Precis som tidigare år så är det vid Polismyndigheten som pengarna tjänas, i alla fall om man är chef.

Petra Lundh, rikspolischef sedan i december förra året, toppar listan bland de myndighetschefer som tjänar mest.

Hennes månadslön, som sätts av regeringen, ligger på 188 000 kronor i månaden.

Det rapporterar Publikt.

Här är listan

Bland dem som har fått högst löneökning finns överbefälhavare Micael Bydén, vars lön höjdes med 4,6 procent.

Här är listan på de myndighetschefer i Sverige som tjänar mest, siffrorna avser månadslön.

- Polismyndigheten: Petra Lundh - 188 000 kr.

- Försäkringskassan: Nils Öberg - 183 600 kr.

- Försvarsmakten: Micael Bydén - 181 500 kr.

- Skatteverket: Katrin Westling Palm - 178 800 kr.

- Migrationsverket: Maria Mindhammar - 176 000 kr.

Nya löner

Det var tidigare i juni som regeringen gav besked om nya löner för myndighetscheferna.

– Besluten handlar om ny lön för bland andra generaldirektörer, landshövdingar och rektorer för universitet och högskolor, förklarar regeringen.

– Besluten gäller också överdirektörer vid de större myndigheterna samt länsråden vid länsstyrelserna.

– Totalt rör det sig om cirka 220 personer. Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 4,1 procent. Den berörda kretsen ingår i regeringens så kallade frikrets, där regeringen normalt fattar beslut om nya löner en gång per år. De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement.

Även statsministern

Även statsminister Ulf Kristersson (M) har fått löneökning i år.

Hans nya lön ligger på 198 000 kronor i månaden.

Den 1 januari 1994 hade statsministern 65 000 kronor och övriga statsråd 55 000 kronor i arvode.

1 juli 2023 hade statsministern 191 000 kronor och övriga statsråd 150 500 kronor i arvode.

Det framhåller Statsrådsarvodesnämnden.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen