Så mycket tjänar de bäst betalda myndighetscheferna

2024 06 26

En ny lista visar hur mycket svenska myndighetschefer tjänar.

Det är fackförbundet ST:s tidning Publikt som har sammanställt den nya listan.

Där framgår vilka svenska myndighetschefer som tjänar allra mest.

Toppar listan gör rikspolischef Petra Lundh.

Har högst lön

Precis som tidigare år så är det vid Polismyndigheten som pengarna tjänas, i alla fall om man är chef.

Petra Lundh, rikspolischef sedan i december förra året, toppar listan bland de myndighetschefer som tjänar mest.

Hennes månadslön, som sätts av regeringen, ligger på 188 000 kronor i månaden.

Det rapporterar Publikt.

Här är listan

Bland dem som har fått högst löneökning finns överbefälhavare Micael Bydén, vars lön höjdes med 4,6 procent.

Här är listan på de myndighetschefer i Sverige som tjänar mest, siffrorna avser månadslön.

- Polismyndigheten: Petra Lundh - 188 000 kr.

- Försäkringskassan: Nils Öberg - 183 600 kr.

- Försvarsmakten: Micael Bydén - 181 500 kr.

- Skatteverket: Katrin Westling Palm - 178 800 kr.

- Migrationsverket: Maria Mindhammar - 176 000 kr.

Nya löner

Det var tidigare i juni som regeringen gav besked om nya löner för myndighetscheferna.

– Besluten handlar om ny lön för bland andra generaldirektörer, landshövdingar och rektorer för universitet och högskolor, förklarar regeringen.

– Besluten gäller också överdirektörer vid de större myndigheterna samt länsråden vid länsstyrelserna.

– Totalt rör det sig om cirka 220 personer. Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 4,1 procent. Den berörda kretsen ingår i regeringens så kallade frikrets, där regeringen normalt fattar beslut om nya löner en gång per år. De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement.

Även statsministern

Även statsminister Ulf Kristersson (M) har fått löneökning i år.

Hans nya lön ligger på 198 000 kronor i månaden.

Den 1 januari 1994 hade statsministern 65 000 kronor och övriga statsråd 55 000 kronor i arvode.

1 juli 2023 hade statsministern 191 000 kronor och övriga statsråd 150 500 kronor i arvode.

Det framhåller Statsrådsarvodesnämnden.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

15-åring hittad död i pulkabacke

2026 02 21

En pojke har förlorat livet i Norge på fredagen.

De tragiska uppgifterna kommer från Gjøvik som ligger 120 kilometer norr om Oslo.

Polis och ambulans ryckte ut på fredagseftermiddagen efter larm om vad som beskrevs som en livlös kropp i en pulkabacke.

Livräddande insatser påbörjades – men den 15-årige pojkens liv gick inte att rädda, rapporterar VG.

15-åring död

Pojkens anhöriga är underrättade, och arbete pågår med att ta hand om både dem och vittnen till olyckan.

– Polis och ambulanspersonal är på plats, och Gjøvik kommuns krisstöd har informerats, säger polisadvokat Hildegunn Tronsli.

– Det är för tidigt att säga något om händelseförloppet och vad som är orsaken till olyckan, men det ska ha funnits flera vittnen till händelsen. Vittnen kommer att förhöras löpande, och kriminaltekniker kommer att genomföra undersökningar på platsen.

I pulkabacke

Enligt initiala uppgifter till NRK ska det röra sig om en pulkaolycka.

Flera jämnåriga ungdomar, liksom lärare från skolan, ska ha bevittnat händelsen.

– Elever och anställda är nu samlade i skolans samlingssal och tas om hand av kommunens psykosociala krisstöd. Vårdnadshavare har informerats om att de kan komma till skolan för att vara tillsammans med sina barn där. Skolan håller öppet under eftermiddagen, skriver kommunen i ett pressmeddelande.

Läs mer: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Oklart exakt vad som hänt

Om än det framgår att olyckan ska ha inträffat i en pulkabacke är det oklart exakt vad det är som har hänt.

– Vi befinner oss i ett helt inledande skede, och detta framstår som en mycket tragisk olycka. Våra tankar går först och främst till de anhöriga, framhåller polisen.

Ingen misstänkt

Det finns i nuläget inga uppgifter om att någon person ska vara misstänkt för brott i samband med dödsfallet.

Ingen annan ska ha skadats i samband med olyckan.

Läs mer: Prisras på svenskarnas favoritgodis

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Slipper elnätsavgiften – ”världsunik” satsning i Sverige

2026 02 20

Ett fastighetsbolag i Skåne gör en unik satsning.

Det är i ett bostadsområde i Lund som fastighetsbolaget LKF nu har tagit de första spadtagen för att upprätta en energigemenskap.

Tio fastigheter ska kopplas ihop i ett internt elnät.

– För oss på Kraftringen är detta ett bra tillfälle att utvärdera nyttan med fysiska energigemenskaper och dra lärdomar av projektet efterhand som det fortlöper, Henrik Esbjörnson, vd för Kraftringen Nät som är en del av projektet, i ett uttalande.

– Kan ett system som detta avlasta elnätet och bidra till att det används mer effektivt? Kan det också skapa nytta ur ett klimat- och kostnadsperspektiv?

Börjat gräva

Arbetet har precis startat för att påbörja konstruktionen av det interna elnätet.

Snart kommer solcellsproduktion och batterilagring installeras så att fastigheterna har möjlighet till egen solelproduktion.

– Det finns ett stort intresse för energigemenskaper, men få genomförda exempel i verkliga bostadsområden. Med detta projekt vill vi skapa konkreta erfarenheter som kan delas med andra aktörer, kommuner och beslutsfattare, säger Henrik Adamsson.

LÄS OCKSÅ: 21 procent dyrare på en månad - käftsmäll för hushållen

Slipper elnätsavgiften

För de boende i det aktuella kvarteret på Väster i Lund innebär satsningen att de framöver kommer slippa betala den fasta elnätsavgiften, då den slopas när systemet är på plats.

Men tanken är att inte klippa banden helt till det fasta nätet, utan kunna använda det vid behov.

– När det behövs kan vi ta hjälp av Kraftringens överliggande nät. Med detta projekt sparar vi kostnader och så tillför vi mycket grön el, säger Henrik Adamsson, till Sydsvenskan.

”Världsunikt”

Enligt Henrik Adamsson är projektet ensamt i sitt slag i hela världen.

Och förhoppningen är att det ska kunna inspirera fler satsningar.

– Det är världsunikt att vi kan dela energi genom att styra elektronerna med routrar och särskilda energiväxlar. Nu kan vi välja vart vi vill skicka överskottsströmmen: till ett batteri, till hyresgästen eller till Kraftringen, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Prisras på svenskarnas favoritgodis

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen