Så mycket tjänar de bäst betalda myndighetscheferna

2024 06 26

En ny lista visar hur mycket svenska myndighetschefer tjänar.

Det är fackförbundet ST:s tidning Publikt som har sammanställt den nya listan.

Där framgår vilka svenska myndighetschefer som tjänar allra mest.

Toppar listan gör rikspolischef Petra Lundh.

Har högst lön

Precis som tidigare år så är det vid Polismyndigheten som pengarna tjänas, i alla fall om man är chef.

Petra Lundh, rikspolischef sedan i december förra året, toppar listan bland de myndighetschefer som tjänar mest.

Hennes månadslön, som sätts av regeringen, ligger på 188 000 kronor i månaden.

Det rapporterar Publikt.

Här är listan

Bland dem som har fått högst löneökning finns överbefälhavare Micael Bydén, vars lön höjdes med 4,6 procent.

Här är listan på de myndighetschefer i Sverige som tjänar mest, siffrorna avser månadslön.

- Polismyndigheten: Petra Lundh - 188 000 kr.

- Försäkringskassan: Nils Öberg - 183 600 kr.

- Försvarsmakten: Micael Bydén - 181 500 kr.

- Skatteverket: Katrin Westling Palm - 178 800 kr.

- Migrationsverket: Maria Mindhammar - 176 000 kr.

Nya löner

Det var tidigare i juni som regeringen gav besked om nya löner för myndighetscheferna.

– Besluten handlar om ny lön för bland andra generaldirektörer, landshövdingar och rektorer för universitet och högskolor, förklarar regeringen.

– Besluten gäller också överdirektörer vid de större myndigheterna samt länsråden vid länsstyrelserna.

– Totalt rör det sig om cirka 220 personer. Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 4,1 procent. Den berörda kretsen ingår i regeringens så kallade frikrets, där regeringen normalt fattar beslut om nya löner en gång per år. De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement.

Även statsministern

Även statsminister Ulf Kristersson (M) har fått löneökning i år.

Hans nya lön ligger på 198 000 kronor i månaden.

Den 1 januari 1994 hade statsministern 65 000 kronor och övriga statsråd 55 000 kronor i arvode.

1 juli 2023 hade statsministern 191 000 kronor och övriga statsråd 150 500 kronor i arvode.

Det framhåller Statsrådsarvodesnämnden.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”.

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året.

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen