Så mycket tjänar de bäst betalda myndighetscheferna

2024 06 26

En ny lista visar hur mycket svenska myndighetschefer tjänar.

Det är fackförbundet ST:s tidning Publikt som har sammanställt den nya listan.

Där framgår vilka svenska myndighetschefer som tjänar allra mest.

Toppar listan gör rikspolischef Petra Lundh.

Har högst lön

Precis som tidigare år så är det vid Polismyndigheten som pengarna tjänas, i alla fall om man är chef.

Petra Lundh, rikspolischef sedan i december förra året, toppar listan bland de myndighetschefer som tjänar mest.

Hennes månadslön, som sätts av regeringen, ligger på 188 000 kronor i månaden.

Det rapporterar Publikt.

Här är listan

Bland dem som har fått högst löneökning finns överbefälhavare Micael Bydén, vars lön höjdes med 4,6 procent.

Här är listan på de myndighetschefer i Sverige som tjänar mest, siffrorna avser månadslön.

- Polismyndigheten: Petra Lundh - 188 000 kr.

- Försäkringskassan: Nils Öberg - 183 600 kr.

- Försvarsmakten: Micael Bydén - 181 500 kr.

- Skatteverket: Katrin Westling Palm - 178 800 kr.

- Migrationsverket: Maria Mindhammar - 176 000 kr.

Nya löner

Det var tidigare i juni som regeringen gav besked om nya löner för myndighetscheferna.

– Besluten handlar om ny lön för bland andra generaldirektörer, landshövdingar och rektorer för universitet och högskolor, förklarar regeringen.

– Besluten gäller också överdirektörer vid de större myndigheterna samt länsråden vid länsstyrelserna.

– Totalt rör det sig om cirka 220 personer. Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 4,1 procent. Den berörda kretsen ingår i regeringens så kallade frikrets, där regeringen normalt fattar beslut om nya löner en gång per år. De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement.

Även statsministern

Även statsminister Ulf Kristersson (M) har fått löneökning i år.

Hans nya lön ligger på 198 000 kronor i månaden.

Den 1 januari 1994 hade statsministern 65 000 kronor och övriga statsråd 55 000 kronor i arvode.

1 juli 2023 hade statsministern 191 000 kronor och övriga statsråd 150 500 kronor i arvode.

Det framhåller Statsrådsarvodesnämnden.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

2,6 miljoner svenskar får pengar på kontot

2026 05 29

Under sommaren kommer 2,6 miljoner svenskar att få ett tillskott i kassan.

Det meddelar Folksam på torsdagen.

Försäkringsbolaget kommer att dela ut 495 miljoner kronor till drygt 2,6 miljoner kunder i form av återbäring.

– Återbäringen baseras på den inbetalda premien under föregående år och storleken på återbäringen beror bland annat på Folksams överskott, framhåller bolaget i ett uttalande.

2,6 miljoner svenskar

De 2,6 miljoner kunder som kommer att kunna ta del av pengarna har någon av följande försäkringar hos Folksam:

- Fordonsförsäkring

- Boendeförsäkring

- Barnförsäkring

- Olycksfallsförsäkring

- Djurförsäkring

- Någon form av tilläggsförsäkring

”Känns väldigt bra”

Jens Wikström, chef Affärsområde Sak på Folksam, är mycket nöjd med årets utbetalning.

– Folksam är ett kundägt bolag och att vi nu kan ge drygt 2,6 miljoner kunder en återbäring på nästan 495 miljoner kronor att dela på känns väldigt bra och är ett bevis på Folksams starka finansiella ställning, säger han.

Maj och juni

Utbetalningarna kommer att inledas under maj månad. Redan då kan kunder med autogiro förvänta sig pengar. Övriga får återbäringen från och med juni.

Hur mycket det handlar om beror på den inbetalda premien samt Folksams överskott under 2025.

I april skickade Folksam ut återbäringsbesked till kunder med 100 kronor eller mer i intjänad återbäring. De som har ett lägre belopp än så får sin återbäring nästa år.

LÄS MER: Regeringen sätter ner foten – nu ska äldre få chansen

FAKTA: Folksam

- Folksam är ett kundägt företag och erbjuder försäkringar och pensionssparande.

- Nästan varannan svensk är försäkrad hos Folksam, vilket gör bolaget till en av Sveriges största kapitalförvaltare.

LÄS OCKSÅ:

Glädjebesked för Sverige – behöver anställa fler

Rekyl för svenska kronan – storbanken övertygad

Foto: A. Poacquadio

Text. Redaktionen

Carl Bildt stoppad på Arlanda

2026 05 29

Polisen har genomfört en omfattande insats på Sveriges största flygplats Arlanda.

Fokus har riktats mot att beslagtaga brottsvinster.

Föremål till ett värde av miljontals kronor har konfiskerats – bland annat har polisen beslagtagit lyxvaror från en ung person som rest från Dubai till Sverige.

Personen hade på sig flera föremål som tillsammans uppskattas vara värda cirka 1,7 miljoner kronor. Eftersom hen saknade deklarerad inkomst eller annat underlag som förklarar hur tillgångarna kunnat finansieras antar polisen att det är mer sannolikt att värdesakerna kommer från kriminell verksamhet än laglig inkomst.

– När vi möter en väldigt ung person som saknar tydliga lagliga inkomster men samtidigt bär värdesaker för miljonbelopp väcker det frågor om var tillgångarna kommer ifrån, säger polisens insatsledare Liam Schoug.

– Det behöver inte automatiskt betyda att personen begått brott, men vi har ett ansvar att utreda om egendomen kan kopplas till kriminell verksamhet.

Carl Bildt stoppad

En annan som stoppats är Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt, rapporterar Expressen.

Han hade dock inget att dölja.

– Vad är det här för jävla jippo? Jag har bråttom, sade Bildt när han fastnade i kontrollen på terminal 5, uppger tidningen.

LÄS MER: Regeringen sätter ner foten – nu ska äldre få chansen

Ny lagstiftning

Utöver polisen deltog Tullverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Kronofogden i insatsen.

Lagen om självständigt förverkande trädde i kraft i november 2024 och har gett polisen befogenhet att beslagta tillgångar som kommer från kriminell verksamhet, utan att egendomen kopplas till ett specifikt brott.

Polisen behöver endast visa att tillgångarna kommer från kriminell verksamhet – till exempel genom att konstatera att egendomen inte står i proportion till en persons lagliga möjligheter att äga den. Det kan röra sig om en fastighet, bilar eller pengar på ett bankkonto.

– Med lagen om självständigt förverkande kan vi agera tidigare än förr. Om någon inte på ett rimligt sätt kan förklara hur dyra klockor, smycken eller kontanter finansierats kan egendomen tas i beslag medan saken utreds. Därefter är det domstolen som avgör om tillgångarna ska förverkas till staten, säger insatsledare Liam Schoug.

LÄS OCKSÅ: Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

Foto: Joakim Berndes resp Swedavia pressbild

Text. Redaktionen