Så mycket mat slänger svenska folket

2023 02 03

Ny statistisk från Naturvårdsverket visar att matsvinnet minskar i en stadig takt. 

De svenska hushållens matsvinn var 15 kilo per person 2021.

År 2020 låg hushållens matsvinn på  17 kilo per person. 2018 låg det på 19 kilo per person.

Det innebär en total minskning på cirka 40 000 ton på bara några år.

–  Det slängs fortfarande för mycket mat i onödan men det är glädjande att den positiva trenden håller i sig och vi kan se att allt fler konsumenter tar till sig vårt budskap. Fler är medvetna om hur viktigt det är att minska sitt matsvinn, säger Karin Fritz matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

Christina Anderzén på Miljögift- och avfallsanalysenheten instämmer i analysen.

–  Minskade mängder livsmedelsavfall i hushållen visar att satsningar för att öka medvetenheten kring minskat matsvinn har haft effekt och att mindre mat faktisk slängs i hushållen.

Även livsmedelsbutikerna minskade sitt matsvinn. Detta samtidigt som försäljningen av varor var oförändrad.

En miljon ton

Enligt Naturvårdsverket är de nya siffrorna ett steg i rätt riktning. Samtidigt betonar myndigheten att vi fortfarande slänger för mycket mat i Sverige.

Över en miljon ton livsmedelsavfall slängs årligen.

Tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket arbetar Livsmedelsverket med ett pågående regeringsuppdrag som syftar till att få aktörer i hela kedjan att minska sitt matsvinn.

– Vi har fortfarande en lång väg att gå. Men det är glädjande att hushållen fortsätter att minska sitt matsvinn samtidigt som vi också börjar se effekter i fler delar av livsmedelskedjan, säger Karin Fritz. 

Regeringens etappmål

Regeringen har beslutat om två etappmål för minskat matsvinn:

– En ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument år 2025.

- Matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025.

Fakta matsvinnet och miljön

- Livsmedelsavfallet delas vanligtvis upp i två delar.  En del är oätligt, exempelvis ben, skal och kaffesump. Den andra delen är det som hade kunnat ätas upp, det kallas matsvinn.

- Matsvinnet har stor påverkan på klimatet och miljön. Idag står det för 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen, samtidigt som en tredjedel av all mat som produceras inte äts upp. 

Källa: Livsmedelsverket

Foto: M. Spiske resp T. Blowup

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen