Så mycket mat slänger svenska folket

2023 02 03

Ny statistisk från Naturvårdsverket visar att matsvinnet minskar i en stadig takt. 

De svenska hushållens matsvinn var 15 kilo per person 2021.

År 2020 låg hushållens matsvinn på  17 kilo per person. 2018 låg det på 19 kilo per person.

Det innebär en total minskning på cirka 40 000 ton på bara några år.

–  Det slängs fortfarande för mycket mat i onödan men det är glädjande att den positiva trenden håller i sig och vi kan se att allt fler konsumenter tar till sig vårt budskap. Fler är medvetna om hur viktigt det är att minska sitt matsvinn, säger Karin Fritz matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

Christina Anderzén på Miljögift- och avfallsanalysenheten instämmer i analysen.

–  Minskade mängder livsmedelsavfall i hushållen visar att satsningar för att öka medvetenheten kring minskat matsvinn har haft effekt och att mindre mat faktisk slängs i hushållen.

Även livsmedelsbutikerna minskade sitt matsvinn. Detta samtidigt som försäljningen av varor var oförändrad.

En miljon ton

Enligt Naturvårdsverket är de nya siffrorna ett steg i rätt riktning. Samtidigt betonar myndigheten att vi fortfarande slänger för mycket mat i Sverige.

Över en miljon ton livsmedelsavfall slängs årligen.

Tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket arbetar Livsmedelsverket med ett pågående regeringsuppdrag som syftar till att få aktörer i hela kedjan att minska sitt matsvinn.

– Vi har fortfarande en lång väg att gå. Men det är glädjande att hushållen fortsätter att minska sitt matsvinn samtidigt som vi också börjar se effekter i fler delar av livsmedelskedjan, säger Karin Fritz. 

Regeringens etappmål

Regeringen har beslutat om två etappmål för minskat matsvinn:

– En ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument år 2025.

- Matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025.

Fakta matsvinnet och miljön

- Livsmedelsavfallet delas vanligtvis upp i två delar.  En del är oätligt, exempelvis ben, skal och kaffesump. Den andra delen är det som hade kunnat ätas upp, det kallas matsvinn.

- Matsvinnet har stor påverkan på klimatet och miljön. Idag står det för 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen, samtidigt som en tredjedel av all mat som produceras inte äts upp. 

Källa: Livsmedelsverket

Foto: M. Spiske resp T. Blowup

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen