Så mycket mat slänger svenska folket

2023 02 03

Svenska folket slänger mindre mat.

Ny statistisk från Naturvårdsverket visar att matsvinnet minskar i en stadig takt.

De svenska hushållens matsvinn var 15 kilo per person 2021.

År 2020 låg hushållens matsvinn på 17 kilo per person. 2018 låg det på 19 kilo per person.

Det innebär en total minskning på cirka 40 000 ton på bara några år.

– Det slängs fortfarande för mycket mat i onödan men det är glädjande att den positiva trenden håller i sig och vi kan se att allt fler konsumenter tar till sig vårt budskap. Fler är medvetna om hur viktigt det är att minska sitt matsvinn, säger Karin Fritz matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

Christina Anderzén på Miljögift- och avfallsanalysenheten instämmer i analysen.

– Minskade mängder livsmedelsavfall i hushållen visar att satsningar för att öka medvetenheten kring minskat matsvinn har haft effekt och att mindre mat faktisk slängs i hushållen.

Även livsmedelsbutikerna minskade sitt matsvinn. Detta samtidigt som försäljningen av varor var oförändrad.

En miljon ton

Enligt Naturvårdsverket är de nya siffrorna ett steg i rätt riktning. Samtidigt betonar myndigheten att vi fortfarande slänger för mycket mat i Sverige.

Över en miljon ton livsmedelsavfall slängs årligen.

Tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket arbetar Livsmedelsverket med ett pågående regeringsuppdrag som syftar till att få aktörer i hela kedjan att minska sitt matsvinn.

– Vi har fortfarande en lång väg att gå. Men det är glädjande att hushållen fortsätter att minska sitt matsvinn samtidigt som vi också börjar se effekter i fler delar av livsmedelskedjan, säger Karin Fritz.

Regeringens etappmål

Regeringen har beslutat om två etappmål för minskat matsvinn:

– En ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument år 2025.

- Matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025.

Fakta matsvinnet och miljön

- Livsmedelsavfallet delas vanligtvis upp i två delar. En del är oätligt, exempelvis ben, skal och kaffesump. Den andra delen är det som hade kunnat ätas upp, det kallas matsvinn.

- Matsvinnet har stor påverkan på klimatet och miljön. Idag står det för 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen, samtidigt som en tredjedel av all mat som produceras inte äts upp.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: M. Spiske resp T. Blowup

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen