Så mycket mat slänger svenska folket

2023 02 03

Svenska folket slänger mindre mat.

Ny statistisk från Naturvårdsverket visar att matsvinnet minskar i en stadig takt.

De svenska hushållens matsvinn var 15 kilo per person 2021.

År 2020 låg hushållens matsvinn på 17 kilo per person. 2018 låg det på 19 kilo per person.

Det innebär en total minskning på cirka 40 000 ton på bara några år.

– Det slängs fortfarande för mycket mat i onödan men det är glädjande att den positiva trenden håller i sig och vi kan se att allt fler konsumenter tar till sig vårt budskap. Fler är medvetna om hur viktigt det är att minska sitt matsvinn, säger Karin Fritz matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

Christina Anderzén på Miljögift- och avfallsanalysenheten instämmer i analysen.

– Minskade mängder livsmedelsavfall i hushållen visar att satsningar för att öka medvetenheten kring minskat matsvinn har haft effekt och att mindre mat faktisk slängs i hushållen.

Även livsmedelsbutikerna minskade sitt matsvinn. Detta samtidigt som försäljningen av varor var oförändrad.

En miljon ton

Enligt Naturvårdsverket är de nya siffrorna ett steg i rätt riktning. Samtidigt betonar myndigheten att vi fortfarande slänger för mycket mat i Sverige.

Över en miljon ton livsmedelsavfall slängs årligen.

Tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket arbetar Livsmedelsverket med ett pågående regeringsuppdrag som syftar till att få aktörer i hela kedjan att minska sitt matsvinn.

– Vi har fortfarande en lång väg att gå. Men det är glädjande att hushållen fortsätter att minska sitt matsvinn samtidigt som vi också börjar se effekter i fler delar av livsmedelskedjan, säger Karin Fritz.

Regeringens etappmål

Regeringen har beslutat om två etappmål för minskat matsvinn:

– En ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument år 2025.

- Matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025.

Fakta matsvinnet och miljön

- Livsmedelsavfallet delas vanligtvis upp i två delar. En del är oätligt, exempelvis ben, skal och kaffesump. Den andra delen är det som hade kunnat ätas upp, det kallas matsvinn.

- Matsvinnet har stor påverkan på klimatet och miljön. Idag står det för 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen, samtidigt som en tredjedel av all mat som produceras inte äts upp.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: M. Spiske resp T. Blowup

Text: Redaktionen

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skattesänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg.

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

JUST NU: “Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen