Så mycket krävs om kriget kommer

2022 10 31

Det krävs investeringar på 27 miljarder om året för att stärka det civila försvaret i Sverige.

Det fastslår Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB, i en ny rapport till regeringen. Enligt myndigheten handlar det om allt från säkrare sjukhus till lager med nödvändiga produkter inför och under nästa försvarsperiod, 2026-2030.

– Rapporten är ett underlag för regeringens arbete med att öka tempot i totalförsvarsplaneringen, framhåller MSB.

I maj lämnade myndigheten en första rapport till den dåvarande S-regeringen. I den första delen av regeringsuppdraget begärde MSB 6,2 miljarder. Dagens summa är nästan fyra gånger så stor.

– Det behövs en genomgripande omställning för att åstadkomma ett modernt civilt försvar. Totalsumman är en kostnadsuppskattning av förslagen och ett underlag för politiska avvägningar och beslut. Vi flaggar även för att ytterligare kostnader tillkommer för att lösa ut förslag från kommande utredningar om befolkningsskydd och försörjningsberedskap, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för MSB.

Flera förslag

MSB:s rapport  fokuserar på åtgärder för att stärka det civila försvarets förmåga vid höjd beredskap och krig. Drygt 70 myndigheter har inkommit med underlag till rapporten.

– Svenska myndigheter har även identifierat nödvändiga investeringar för att åtgärda grundläggande sårbarheter, bland annat i infrastruktur som vatten och avlopp, el, telekommunikationer och transporter, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Viktigaste förslagen

Följande förslag är extra viktiga enligt MSB:

  • Kommuners och regioners beredskap: bland annat för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen, vatten och avlopp, kollektivtrafik, kommunal energiförsörjning samt hälso- och sjukvård.
  • Ett återupprättande av investeringsprogrammet sjukvårdens säkerhet i kris och krig (SSIK)
  • Grundläggande robusthet och säkerhet hos ett stort antal nationella myndigheter med beredskapsansvar, bland annat skyddade och alternativa ledningsplatser, säkra kommunikationer och rådighet över fastigheter med högt ställda krav på säkerhet och robusthet.
  • Inrättande av beredskapslager för att säkerställa bland annat livsmedelsproduktionen, sjukvårdens försörjning samt industrins försörjning
  • Den grundläggande robustheten hos viktig infrastruktur som vatten och avlopp, energiförsörjning och el, elektroniska kommunikationer och transporter. System behöver system göras redundanta och robusta för att klara ett väpnat angrepp.
  • Att stärka den allmänna försvarsviljan

Natomedlemskap

En aspekt som påverkat MSB:s begäran är Sveriges pågående ansökan till Nato.

– Ett svenskt Natomedlemskap kommer kräva att det civila försvaret anpassas till nya krav och förutsättningar. Det civila försvarets planeringsprocesser, arbetet med säkerhetsskydd och arbetet med att utveckla förmågan till värdlandsstöd är några av de områden som kommer att beröras, framhåller MSB och tillägger att ett Natomedlemskap även kommer att kräva ökade personalkostnader och högre krav på teknisk anpassning.

Foto: Försvarsmakten 

Text: Redaktionen


Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Godissort pekas ut – har oväntade hälsoeffekter

2023 12 03

Experter lyfter nu fram surt godis som ett oväntat hjälpmedel.

Godis är som bekant mycket populärt i Sverige och vanligt förekommande i många hushåll på helgerna.

Många försöker dra ner på konsumtionen och välja nyttigare alternativ.

Nu pekar dock experter ut en särskild godissort som har speciella egenskaper.

Det rapporterar USA Today.

Oväntade hälsoeffekter

I en video som cirkulerar på sociala medier förklarar en kvinna att hon fått råd av sin psykolog att äta surt godis när hon känner att en ångestattack kan vara på gång.

Det har debatterats kraftigt och nu uttalar sig Catherine del Toro, som är expert på mental ohälsa, om saken.

– Det finns definitivt sanning och vetenskap bakom att äta surt eller starkt godis för att lindra ångest och panikattacker, säger hon.

Fokuserar på nuet

Del Toro förklarar att när vi äter väldigt surt godis så lättar det på ångest eftersom det distraherar hjärnan och ger oss någonting annat att fokusera på.

– När du äter något surt eller starkt, främjar du en teknik som uppmuntrar dig att fokusera på nuet, stoppar spiralen av rädsla och kommunicerar till din hjärna att du inte är i verklig fara, vilket gör att panikattacken saktar ner i intensitet och slutligen kan upphöra, säger hon.

Inte allt

Vidare förklaras dock att surt godis förstås inte är något fullständigt svar på ångestattacker, utan ett “terapitrick” som kan fungera vid enskilda tillfällen.

Vid långvariga och ihållande ångestproblem som påverkar vardagen handlar rekommendationen istället om att uppsöka hjälp.

Finns olika behandlingar

Vid sådana problem finns det olika behandlingar som kan hjälpa, däribland psykologisk behandling eller med hjälp av läkemedel.

– Det som fungerar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver, framhåller Vårdguiden 1177.

– Den du träffar kan hjälpa dig vidare till annan hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.

Foto: A. Jostelius

Text: Redaktionen