Så mycket krävs om kriget kommer

2022 10 31

Det krävs investeringar på 27 miljarder om året för att stärka det civila försvaret i Sverige.

Det fastslår Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB, i en ny rapport till regeringen. Enligt myndigheten handlar det om allt från säkrare sjukhus till lager med nödvändiga produkter inför och under nästa försvarsperiod, 2026-2030.

– Rapporten är ett underlag för regeringens arbete med att öka tempot i totalförsvarsplaneringen, framhåller MSB.

I maj lämnade myndigheten en första rapport till den dåvarande S-regeringen. I den första delen av regeringsuppdraget begärde MSB 6,2 miljarder. Dagens summa är nästan fyra gånger så stor.

– Det behövs en genomgripande omställning för att åstadkomma ett modernt civilt försvar. Totalsumman är en kostnadsuppskattning av förslagen och ett underlag för politiska avvägningar och beslut. Vi flaggar även för att ytterligare kostnader tillkommer för att lösa ut förslag från kommande utredningar om befolkningsskydd och försörjningsberedskap, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för MSB.

Flera förslag

MSB:s rapport  fokuserar på åtgärder för att stärka det civila försvarets förmåga vid höjd beredskap och krig. Drygt 70 myndigheter har inkommit med underlag till rapporten.

– Svenska myndigheter har även identifierat nödvändiga investeringar för att åtgärda grundläggande sårbarheter, bland annat i infrastruktur som vatten och avlopp, el, telekommunikationer och transporter, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Viktigaste förslagen

Följande förslag är extra viktiga enligt MSB:

  • Kommuners och regioners beredskap: bland annat för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen, vatten och avlopp, kollektivtrafik, kommunal energiförsörjning samt hälso- och sjukvård.
  • Ett återupprättande av investeringsprogrammet sjukvårdens säkerhet i kris och krig (SSIK)
  • Grundläggande robusthet och säkerhet hos ett stort antal nationella myndigheter med beredskapsansvar, bland annat skyddade och alternativa ledningsplatser, säkra kommunikationer och rådighet över fastigheter med högt ställda krav på säkerhet och robusthet.
  • Inrättande av beredskapslager för att säkerställa bland annat livsmedelsproduktionen, sjukvårdens försörjning samt industrins försörjning
  • Den grundläggande robustheten hos viktig infrastruktur som vatten och avlopp, energiförsörjning och el, elektroniska kommunikationer och transporter. System behöver system göras redundanta och robusta för att klara ett väpnat angrepp.
  • Att stärka den allmänna försvarsviljan

Natomedlemskap

En aspekt som påverkat MSB:s begäran är Sveriges pågående ansökan till Nato.

– Ett svenskt Natomedlemskap kommer kräva att det civila försvaret anpassas till nya krav och förutsättningar. Det civila försvarets planeringsprocesser, arbetet med säkerhetsskydd och arbetet med att utveckla förmågan till värdlandsstöd är några av de områden som kommer att beröras, framhåller MSB och tillägger att ett Natomedlemskap även kommer att kräva ökade personalkostnader och högre krav på teknisk anpassning.

Foto: Försvarsmakten 

Text: Redaktionen


29 sep 26

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak 

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        28 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      7     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       22  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           6    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    17   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 49.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              49,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 sep 26

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds 

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen