Så mycket krävs om kriget kommer

2022 10 31

Det krävs investeringar på 27 miljarder om året för att stärka det civila försvaret i Sverige.

Det fastslår Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB, i en ny rapport till regeringen. Enligt myndigheten handlar det om allt från säkrare sjukhus till lager med nödvändiga produkter inför och under nästa försvarsperiod, 2026-2030.

– Rapporten är ett underlag för regeringens arbete med att öka tempot i totalförsvarsplaneringen, framhåller MSB.

I maj lämnade myndigheten en första rapport till den dåvarande S-regeringen. I den första delen av regeringsuppdraget begärde MSB 6,2 miljarder. Dagens summa är nästan fyra gånger så stor.

– Det behövs en genomgripande omställning för att åstadkomma ett modernt civilt försvar. Totalsumman är en kostnadsuppskattning av förslagen och ett underlag för politiska avvägningar och beslut. Vi flaggar även för att ytterligare kostnader tillkommer för att lösa ut förslag från kommande utredningar om befolkningsskydd och försörjningsberedskap, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för MSB.

Flera förslag

MSB:s rapport fokuserar på åtgärder för att stärka det civila försvarets förmåga vid höjd beredskap och krig. Drygt 70 myndigheter har inkommit med underlag till rapporten.

– Svenska myndigheter har även identifierat nödvändiga investeringar för att åtgärda grundläggande sårbarheter, bland annat i infrastruktur som vatten och avlopp, el, telekommunikationer och transporter, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Viktigaste förslagen

Följande förslag är extra viktiga enligt MSB:

Kommuners och regioners beredskap: bland annat för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen, vatten och avlopp, kollektivtrafik, kommunal energiförsörjning samt hälso- och sjukvård.
Ett återupprättande av investeringsprogrammet sjukvårdens säkerhet i kris och krig (SSIK)
Grundläggande robusthet och säkerhet hos ett stort antal nationella myndigheter med beredskapsansvar, bland annat skyddade och alternativa ledningsplatser, säkra kommunikationer och rådighet över fastigheter med högt ställda krav på säkerhet och robusthet.
Inrättande av beredskapslager för att säkerställa bland annat livsmedelsproduktionen, sjukvårdens försörjning samt industrins försörjning
Den grundläggande robustheten hos viktig infrastruktur som vatten och avlopp, energiförsörjning och el, elektroniska kommunikationer och transporter. System behöver system göras redundanta och robusta för att klara ett väpnat angrepp.
Att stärka den allmänna försvarsviljan

Natomedlemskap

En aspekt som påverkat MSB:s begäran är Sveriges pågående ansökan till Nato.

– Ett svenskt Natomedlemskap kommer kräva att det civila försvaret anpassas till nya krav och förutsättningar. Det civila försvarets planeringsprocesser, arbetet med säkerhetsskydd och arbetet med att utveckla förmågan till värdlandsstöd är några av de områden som kommer att beröras, framhåller MSB och tillägger att ett Natomedlemskap även kommer att kräva ökade personalkostnader och högre krav på teknisk anpassning.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Kraftigt regn drar in – kommer ösa ner i tre län

2026 10 24

Stora regnmängder är att vänta i tre län.

Stormen Boelo drar under helgen in över Sverige. I samband med det är kraftiga vindar att vänta på olika håll runt om i landet. Men det är inte bara blåsten som kan ställa till det.

Stora regnmängder kommer också att falla i tre län, meddelar SMHI.

I tre län

Redan på lördagen väntas regn, som sedan kommer att tillta under kvällen och bli allt kraftigare.

På söndagen drar Boelo in över landet – och i och med det kan stormbyar uppnås vid kusterna.

– Det väntas också regn på många håll och i fjälltrakterna inslag av snöfall, uppger vädermyndigheten.

– I västra Götaland, Värmland och Västernorrland kan det totalt komma stora mängder de närmsta dygnen.

Så blir måndagen

På måndagen försvagas Boelo, men det kommer att vara fortsatt blåsigt i södra Sverige. Någon bättring är heller inte att vänta.

Redan under tisdagen drar nästa lågtryck in över Norska havet och följer i Boelos spår.

Det blir åter blåsigt i stora delar av landet och ännu ett regnområde drar in över södra Sverige.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Onsdag och torsdag

På onsdagen klarnar det i viss utsträckning upp över stora delar av landet.

Men i norra Norrland och fjälltrakterna kan det fortsatt förekomma en del regn och skurar.

Det finns även indikationer på att ett område med skurar passerar över Götaland.

Nästa helg

Fredagen väntas bli solig på grund av ett högtryck som växer in över helgen.

– Om det fortsatt blir milt eller mer normalt för årstiden är än så länge svårbedömt, meddelar SMHI.

– Det finns prognoser som visar att mycket mild luft når in över landet i samband med högtrycket, men över Ryssland finns också kalluft och vid nordliga placeringar av högtryckets centrum kan den föras in över södra Sverige med ostliga vindar.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Foto: F. Harirak

Text: Redaktionen

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata

Text: Redaktionen