Så mycket julmust kan du dricka – sedan får du inte köra bil

2024 12 25

Rykten har hävdat att man kan blåsa positivt i alkoholmätare genom att dricka julmust.

Bland annat har det tidigare spridits filmer på Tiktok där detta påstås bevisas, någonting som då fick polisen att sätta ned foten.

– Det stämmer inte. Ni kan dricka hur mycket julmust som helst, framhöll Karlskronapolisen på sin Facebooksida efter att myndigheten förklarat att man själva testat.

Men polisen visade sig ha fel.

Det går inte alls att dricka hur mycket som helst och fortfarande blåsa negativt. Däremot krävs det otroliga mängder.

Så mycket krävs

För att tekniskt sett bli rattfull krävs det nämligen 4,6 liter för en genomsnittlig man och tre liter för en genomsnittlig kvinna.

Det har företaget Alocosense laboratories slagit fast, enligt P4 Östergötland.

Musten måste dessutom mer eller mindre drickas med botten upp utan paus, och toleransen kan fortfarande variera från person till person.

– Risken för rattfylla är alltså liten då det i stort sett krävs att man sveper stora mängder must, betonar radiokanalen.

Det är med andra ord ingenting som rekommenderas att göra nu när svenska folket sätter sig ned runtom i landet för äta julmiddag.

"Rattfyllans högtid"

Polisen har ofta beskrivit julen som “rattfyllans högtid”.

I Sverige räknas det som att köra rattfull om du med minst 0,2 promille i alkohol i blodet, eller 0,1 milligram per liter i utandningsluften, framför ett motordrivet fordon. Även narkotika faller under rattfylleri.

Gränsen för grovt rattfylleri går vid 1,0 promille alkohol i blodet eller 0,5 milligram per liter i utandningsluften.

Straffet för att köra rattfull är allt från böter till fängelse i upp till två år.

– Om det är ett förstagångsbrott och om föraren inte har orsakat någon olycka, brukar straffet bli villkorlig dom eller skyddstillsyn kombinerat med samhällstjänst. Skyddstillsyn kan innebära att den dömde får läkarvård eller nykterhetsvårdande behandling, förklarar Trafikverket på sin hemsida.

LÄS MER: Sveriges bästa julmust bekräftad – oväntat besked om klassikern

Slagit rekord

Men att julmust skulle vara grund för att köra påverkad är alltså osannolikt, förutsatt att man inte är extremt törstig. 

– Det finns lite alkohol i julmust och jästa produkter överlag, har Tomas Jonsson på Motorförarnas Helnykterhetsförbund sagt till SVT vid ett tidigare tillfälle.

Svenskarna kan med andra ord dricka julmust med gott samvete – och vi dricker mer än någonsin.

Förra året såldes rekordstora mängder julmust från Apotekarnes. Och i år är det den sockerfria varianten som folk har fått upp ögonen för.

– Sockerfri julmust har tagit en allt större andel av den totala julmustkonsumtionen under de senaste åren och hamnar i år på över 12 miljoner liter. Apotekarnes vanliga julmust står dock fortfarande för den största volymen med drygt 17 miljoner, säger Casper Danielsson, kommunikationschef på Carlsberg Sverige.

Mest julmust dricks i norra Norrland, där det under 2024 förväntas säljas 3,56 liter julmust per person.

Stockholm är regionen där det väntas säljas minst, drygt 2,17 liter per person enligt Carlsberg Sverige.

Foto: W. Kei resp Carlsberg Sverige

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen