Så mycket behöver du motionera – experternas råd

2024 05 16

För att må bra måste man motionera tillräckligt mycket.

Många svenskar älskar att träna, motionera och ägna sig åt fysiska aktiviteter av olika slag.

Att röra på sig är också väldigt viktigt för hälsan.

Experter flaggar för att man måste röra på sig ganska mycket för att uppnå önskad hälsoeffekt – även om det inte rör sig om någon hårdträning.

Bör bli andfådd

Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation så bör man försöka hinna med 150 minuters medelintensiv fysisk aktivitet i veckan, rapporterar TV4.

Många svenskar överskattar dock hur mycket de rör på sig, enligt Mats Börjesson, som är kardiolog och professor i idrottsmedicin.

– De här 150 minuterna ska vara av medelintensiv aktivitet. Då brukar man säga, mellan tummen och pekfingret, att man är andfådd men fortfarande kan prata, säger han till kanalen.

20 procent rör sig tillräckligt

Att räkna in vanliga, fysiska vardagsaktiviteter bland dessa 150 minuter är därför inte alltid korrekt, eftersom man ofta inte blir andfådd av dessa, menar han.

67 procent av svenskarna uppskattar själva att de når upp till 150 minuter i veckan, men Mats Börjessons studie över 30 000 medelålders svenskar visar att det i praktiken är färre som får tillräckligt med motion.

– Jämfört med när vi gör mer objektiva mätningar på hjärtfrekvens och kondition så kan vi få fram att den sanna bilden snarare är att 20-21 procent av medelålders svenskar rör sig tillräckligt, säger han till kanalen.

Medelintensiv eller högintensiv aktivitet

Enligt Folkhälsomyndigheten behöver en vuxen människa alltså 150 minuter medelintensiv fysisk aktivitet i veckan, alternativt 75-150 minuter av högintensiv aktivitet som ger en ”markant ökning av puls och andning”.

Man bör också ägna sig åt muskelstärkande aktiviteter minst två dagar i veckan, enligt myndigheten.

Äldre kan även behöva balansträning.

– För att bevara fysisk funktion och förebygga fall bör äldre vuxna komplettera vardagliga rörelser med fysisk aktivitet som kombinerar balans, styrka och rörlighet tre eller flera dagar i veckan, menar Folkhälsomyndigheten.

Foto: Mark Timberlake

Text: Redaktionen

JUST NU: EU-jätte kan gå i konkurs

2025 09 08

Frankrikes nationalförsamling har avsatt premiärminister François Bayrou och hans minoritetsregering.

I måndagskvällens misstroendeomröstning röstade 364 ledamöter för att avsätta Bayrou, medan 194 röstade emot förslaget.

Bayrous ekonomiska politik pekas ut som den främsta förklaringen till hans fall. Premiärministerns regering har föreslagit massiva nedskärningar i nästa budget för att minska Frankrikes enorma statsskuld.

Riskerar konkurs 

Nu ser Bayrou föreslagna nedskärningarna ut att utebli. Det kan få stora konsekvenser för Frankrike, varnar TV2:s Frankrikekorrespondent Jesper Steinmetz.

– Det är ett djupt skuldsatt land. De lever på lånade pengar. Varje sekund lånar de ytterligare 5 000 euro och har faktiskt redan brutit gränserna för vad EU tillåter ekonomiskt, säger han till kanalen.

Om utvecklingen fortsätter kan Frankrike gå i konkurs, bedömer Steinmetz.

– Det finns inte samma tradition av att göra kompromisser som det exempelvis finns i Danmark. Det finns ingen acceptans för att sätta sig ner tillsammans och komma överens om en färdplan för framtiden.

Så går ett land i konkurs

Det är ovanligt att länder går i konkurs, men det har hänt vid några tillfällen under historien. Det hände bland annat Argentina 2001 och Ryssland i slutet av 1990-talet.

Till skillnad från ett företag som går i konkurs upphör inte ett land att existera.

– Ett land kan inte gå i konkurs på samma sätt som ett företag, men de kan "ställa in betalningar", som det kallas, har Harry Flam, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, sagt till Expressen.

Om Frankrike inte kan betala sina räntor och lån kommer landet att tvingas till förhandlingsbordet.

– Långivare och den som är skyldig sätter sig ner och försöker komma fram till hur mycket landet kan betala, sade Harry Flam till DN när Grekland riskerade konkurs 2012.

LÄS MER: Chockbesked för stormakt – tillväxten halveras

Foto: Ratfink1973

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nordkorea lovar att stödja nytt storkrig

2025 09 08

Nordkorea har lovat att stödja ett nytt storkrig, enligt uppgifter.

Förra veckan träffades flera av världens diktatorer i Peking i samband med en stor militärparad.

Förutom Kinas diktator Xi Jingping, närvarade också Vladimir Putin – och Nordkoreas diktator Kim Jong-un.

Nu varnar Sydkoreas enighetsminister för att Nordkorea i samband med mötet har lovat att stödja ett nytt storkrig i Asien.

”Löfte om att stödja invasion”

Sydkoreas enighetsminister Chung Dong-young menar att Nordkoreas diktator Kim Jong-un har gett Kina ett mycket obehagligt löfte i samband med mötet i Peking, rapporterar Korea Times.

Enligt ministern har Nordkorea troligtvis lovat att stödjas Kinas potentiella invasion av Taiwan.

Nordkoreas statliga nyhetsbyrå uppger att Kim Jong-un lovade att stödja Kinas ansträngningar för att ”försvara sin suveränitet, territoriella integritet och utvecklingsintressen".

Sydkoreas enighetsminister tror sig veta vad det betyder.

– Med andra ord kan detta översättas som ett löfte om stöd för en potentiell invasion av Taiwan, säger enighetsminister Chung Dong-young, enligt tidningen.

Samtidigt tros Nordkorea ha ställt ett stenhårt krav på Kina – för att över huvud taget delta vid den omtalade militärparaden i Peking.

LÄS OCKSÅ: Rysk vd hittad död - utan huvud

Ställer hårt motkrav på Kina

Enligt Sydkoreas enighetsminister tyder mycket på att Kim Jong-un ställde ett villkor för att delta vid militärparaden förra veckan:

Kina får inte uppmana Nordkorea till kärnvapennedrustning.

Nordkorea tros ha krävt att ett mål om kärnvapennedrustning inte skulle nämnas i samband med militärparaden och mötet mellan diktatorerna.

I redovisningen av vad mötet handlade om nämns ingenting om kärnvapennedrustning på Koreahalvön, trots att Kina konsekvent har uppmanat till det vid fyra tidigare toppmöten under 2018-19, enligt tidningen.

– Jag förmodar att Kim Jong-un starkt kan ha krävt att kärnvapennedrustning inte skulle nämnas, som ett villkor för att han skulle närvara vid militärparaden, säger Chung Dong-young.

LÄS OCKSÅ: USA ställer ultimatum - då slår vi till mot Putin

Foto: Stefan Krasowski, Wikimedia Commons 

Text: Redaktionen